I denna studie är vår förhoppning att den ska tillföra diskussioner som uppmärksammar kunskapsområden och arbetssätt. Studien ska bidra till en medvetenhet, tankesätt och förändrat arbetssätt som ger förutsättningar för bättre självkänsla till den spontana matematikundervisningen i hallen. Vår studie blir relevant för matematikundervisningen eftersom förskolan lägger grunden för det ämnesdidaktiska lärandet och hur barn tar sig an matematikundervisningen den, samt bidrar till att tidigt prägla deras inställning till
matematiken. Det uppmärksammades redan i tidigare forskning exempel på strategiska möjligheter för förskollärare med hjälp av olika verktyg som påverkar barns intresse för matematiken i lärmiljön. För en vidare forskning inom det valda ämnet framträder det att kunna fördjupa sin förståelse och hanteringen av dessa arbetssätt genom att antingen studera barnens mönster i hallen för det upplevda matematiska lärandet, exempelvis genom bildstöd och samtal med barnen. Men även att observera förskollärarna i relation till intervjuerna. Detta för att resultatet skulle kunna tyda på att upplevelserna i relation till handlingarna medför utveckling och lärande i hallen. Utifrån detta skulle olika tolkningar av upplevelser eventuellt synliggöras.
Referenslista
Ahlberg, A. m.fl. (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande: Småbarns möten med matematik. Åbo: Åbo Akademis förlag. Hämtad 2019-04-13, från:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/5323/BjorklundCamilla.pdf?sequence=2
Björklund, C., Magnusson, M. & Palmér, H. (2018). Teachers’ involvement in children’s mathematizing – beyond dichotomization between play and teaching. European Early
Childhood Education Research Journal, 26(4), 469-480. Hämtad 2019-04-16, från:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1350293X.2018.1487162?scroll=top&needAcc ess=true
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3) Malmö: Liber.
Clement Douglas, H. & Sarama, J. (2008). Experimental Evaluation of the Effects of a Research-Based Preschool Mathematics Curriculum. American Educational Research
Journal; Jun 2008; 45, 2; ABI/INFORM Global pg. 443-494. Hämtad 2019-04-11, från:
https://search-proquest-
com.ezproxy.bib.hh.se/abiglobal/docview/200370820/fulltextPDF/D9659FE3A009452DPQ/1 ?accountid=11261
Engdahl, I. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad 2019-04-10, från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:391762/FULLTEXT01.pdf
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger - Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Umeå universitet. Hämtad 2019-04-15,
från:https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera. (10. uppl.) Stockholm: Liber.
Fejes, A & Thornberg, R. (2014). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Franzén, K. (2015). Under threes' mathematical learning. European Early Childhood
Education Research Journal, 23 (1), 43-54. Hämtad 2019-04-16, från:
https://doi.org/10.1080/1350293X.2014.970855
Freudenthal, H. (2002). Revisiting mathematics education [electronic resource] : China lectures. New York: Kluwer Academic Publishers. Hämtad 2019-04-15, från:
https://p4mriunismuh.files.wordpress.com/2010/08/revisiting-mathematics-education.pdf
Halldén, G. (2014). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm. Carlsson Bokförlag
Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? [Elektronisk resurs] Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordisk
Barnehageforskning. Hämtad 2019-04-27, från: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A737748&dswid=6187
Johansson, E. (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, E. (2011). Möten för lärandet: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. (Kunskapsöversikt). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04-16, från:
https://forskola.kvutis.se/wp-content/uploads/2015/07/1-möten.pdf
Johansson, S. (2016, 29 september). Många elever saknar behörighet till gymnasiet. SVT
Nyheter. Hämtad 2019-04-17, från: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/manga-elever-
saknar-behorighet-till-gymnasiet
Magne, O. (2002). Barn upptäcker matematik: aktiviteter för barn i förskola och skola. Umeå: Specialpedagogiska institutet.
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-04-18,
från: https://www.ne.se
Nordin Hultman, E. (2009). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (red.) (2013). Barndom, lärande och
ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Reis, M. (2011). Att ordna, från ordning till ordning: yngre förskolebarns matematiserande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad 2019-04-02, från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:876987/FULLTEXT02
Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: matematiken, vardagen och den
matematikdidaktiska diskursen. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2018-12-29,
från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17750/FULLTEXT01.pdf
Skogstad, I. (2019, 28 januari). I förskolan ska barn leka – inte plugga. Aftonbladet. Hämtad 2019-04-09, från: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/qn9Ly0/i-forskolan-ska-barn-leka-- inte-plugga
Skolverket (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar
2001-2002. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04-12, från:
https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018- 04-24, från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur
Stukat, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-04-22,
från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wedege, T. (2011). Vardagsmatematik: från förskolan över grundskolan till gymnasiet. Malmö: FoU Malmö Utbildning. Hämtad 2019-04-16, från:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/13205/TineWedege_Vardagsmatematik_webbver sion.pdf?sequence=4
Yelland, N. (red.) (2010). Contemporary perspectives on early childhood education. Maidenhead: Open University Press. Hämtad 2019-04-16, från:
Bilaga 1
Samtyckesblankett
Hej förskollärare! Vi är två studenter från Högskolan i Halmstad som heter Sarah och Johan. Vi läser till förskollärare och läser just nu sista kursen, examensarbete. Vårt arbete handlar om
hur förskollärarna upplever hallen och arbetet med matematikundervisning.Vi kommer att
intervjua förskollärare från olika förskolor för att samla ihop vårt empiriska underlag. Intervjun äger rum på respektive förskola och handlar om förskollärarnas upplevelser av matematik. Intervjun genomförs efter en tid som passar dig och uppskattas ta cirka 30 minuter. Deltagandet är frivilligt, vilket innebär att du när som helst kan avbryta din medverkan. Intervjun kommer att dokumenteras med hjälp av penna och papper och det insamlade materialet går inte att identifiera. Materialet kommer endast att användas för undersökningens syfte och materialet kommer att raderas när examensarbetet är färdigt och godkänt. Examensarbetet kommer publiceras på digitala vetenskapliga arkivet (Diva), vilket innebär att dokumentet blir tillgängligt för allmänheten. Vi skulle uppskatta ditt deltagande i denna undersökning. Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till oss. För att vi skall kunna planera våra uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt
ställningstagande. Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under. Samtyckesblanketten tags emot vid intervjun.
Vänliga hälsningar,
Sarah Dufva: sarduf16@student.hh.se Johan Davidsson: johdav14student.hh.se
För ytterligare information kan du kontakta vår examinator: Carina Stenberg: carina.stenberg@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
□ JA, jag/vi vill delta i undersökningen och ger tillstånd för ni använder materialet från intervjun.
□ NEJ, jag/vi vill inte delta i undersökningen.
...
Datum
...