Vår avsikt med denna studie är att synliggöra samt bidra med en ökad medvetenhet om de förhållningssätt som kommer till uttryck när pedagoger samtalar kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet, samt vad dessa kan få för konsekvenser för barns delaktighet i praktiken. Vi skrev inledningsvis att denna studie är av relevans, då det är av betydelse för verksamma pedagoger att få syn på och ifrågasätta det förgivettagna. Med tanke på vår slutsats som visar att pedagogers förhållningssätt är avgörande för barns delaktighet i dokumentationsarbetet, bidrar denna studie med insikten av att kritiskt granska sig själv som pedagog och reflektera över vilket förhållningssätt respektive barnsyn som styr ens handlingar. Då vår studie har studerat pedagogernas samtal ser vi att det är av intresse att genomföra en observationsstudie förlagd i verksamheten. Detta för att se hur pedagogernas förhållningssätt kommer till uttryck när de agerar. Det hade även varit intressant att studera hur pedagoger arbetar med yngre barns delaktighet i arbetet med dokumentation, samt vilka strategier som används för att möjliggöra dessa barns delaktighet.
44
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!" Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Alvestad, T. & Sheridan, S. (2015). Preschool teachers' perspectives on planning and documentation in preschool. Early Child Development and Care. 185(3), 377-392. Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjligheter för de vuxna? Lic-avhandling. Örebro: Örebro Universitet.
Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buldu, M. (2010). Making learning visible in kindergarten classrooms: Pedagogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education. 26(7), 1439-1449.
Burr, V. (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.
Dahlin - Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Einarsdottir, J. (2005). We Can Decide What to Play! Children's Perception of Quality in an Icelandic Playschool. Early Education and Developmen. 16(4), 469-488.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Elfström Pettersson, K. (2014). Playing a part in preschool documentation: A study of how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet.
Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnhageforskning. 5(21), 1-16.
Emmoth, K. (2014). Grunden läggs i förskolan. Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. Lic.-avh. Umeå: Umeå Universitet.
45 Ericsson, C. & Lindgren, M. (2010). Musikklassrummet i blickfånget. Vardagskultur,
identitet, styrning och kunskapsbildning. Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad.
Hamerslag, A. (2013). Barns delatagande och delaktighet – projektarbete med inspiration från Reggio Emilia. Lic.-avh. Uppsala: Uppsala Universitet.
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Diss. Malmö: Malmö Academy of Music.
Howarth, D.R. (2007). Diskurs. Malmö: Liber.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 8(1-2), 42–57.
Kocher, L. L. M. (2008). The disposition to document: The lived experience of teachers who practice pedagogical document – A case study. Diss. Southern Queensland: The University of Southern Queensland.
Kroeger, J. & Cardy, T. (2006). Documentation: A Hard to Reach Place. Early Childhood Education Journal. 33(6) 389-398.
Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd - dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet
Lindgren, A-L. (2012). Ethical Issues in Pedagogical Documentation: Representations of Children Through Digital Technology. International Journal of Early Childhood. 44(3), 327-340.
Lindgren, T. (2015). Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner: idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan. Lic.-avh. Malmö: Malmö
högskola.
Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman: förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation. Lic.-avh.. Umeå : Umeå universitet.
Lindgren, A-L. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2), 58-69. MacDonald, M. (2007). Toward formative assessment: the use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly. 22(2), 232-242. Magnea Hreinsdottir, A. & Davidsdottir, S. (2012). Deliberative democratic evaluation in preschools. Scandinavian journals of education research. 55(5), 519-537.
McKenna, Devon E. (2005). Documenting Development and Pedagogy in the Swedish Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning, and Democracy. Frontiers: The Interdisciplinary Journal of Study Abroad. 12,161-184.
46 Månsson, A. (2008). The Construction of “the competent child” and early childhood care: values education among the youngest children in nursery school. Educare. 3(5), 21-41. Parnell, W. & Bartlett, J. (2012). iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in Preschool and primary classrooms. Young Children. 67(3), 50-59. Rosen, R. (2010). ‘We got our heads together and came up with a plan’ Young children’s perceptions of curriculum development in one Canadian preschool. Journal of early childhood research. 8(1), 89–108.
Sandberg, A. & Eriksson, A. (2010). Children’s participation in preschool – on the conditions of the adults? Preschool staff’s concepts of children’s participation in preschool everyday life. Early Child Developement and Care. 180(5), 619-631.
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2001). Childrens Conceptions of Participation and Influence in Preschool. Contemporary Issues in Early Childhood, 2(2), 169-194.
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik Pedagogisk Forskning i Sverige årgång 8 (1-2), 70-84.
Sheridan, S., Williams, P. & Sandberg, A. (2013). Systematic Quality Work in Preschool. International Journal of Early Childhood. 45(1), 123-150.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011). Preschool Teaching in Sweden -A Profession in Change. Educational Research. 53(4), 415-437.
Skarre Aasebö, T. & Melhuus, E. (2007). Rum för barn rum för kunskap - Kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Fritzes. Sparrman, A. & Lindgren, A-L. (2010). Visual documentation as a normalizing practice: A new discourse of visibility in preschool. Surveillance & Society, 7(3–4), 248–261.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Thomas, N. (2007). Towards a theory of children’s participation. International Journal of Children’s Rights, 15(2), 199-218.
Unicef Sverige. (2009). Barnkonventionen. Hämtad 2015-11-24. https://unicef.se/barnkonventionen.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
47
Bilaga - intervjuguide
1. Varför dokumenterar ni i er verksamhet?
Hur arbetar ni med dokumentation i er verksamhet?
2. Hur delaktiga upplever ni att barnen är i dokumentationsarbetet i er verksamhet? Ge exempel.
Upplever ni att barnen är mer delaktiga i någon viss del av dokumentationsarbetet? - Hur kan det komma sig?
Är det viktigt att barnen ska vara delaktiga i dokumentationsarbetet? Varför/varför inte?
Upplever ni att barnen vill vara delaktiga? - På vilket sätt?
3. Vilka förutsättningar skapar ni för barnen att vara delaktiga i dokumentationsarbetet?
Hur möter ni barnens initiativ i arbetet med dokumentation?
Hur ser ni på er roll som pedagog i dokumentationsprocessen?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Frida Johnsson Helene Braun