Resultatet kan i vår förhoppningsvis bidra till en ökad medvetenhet om arbetet med bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet. Det är av betydelse för verksamma förskollärare att kritiskt granska sig sj
älv för att få syn på och ifrågasätta sitt arbetssätt. För vidare forskning inom området ser vi det intressant med en kvalitativ studie att studera vidare om förskollärarnas synsätt på
bildskapande aktiviteter i förskolan, genom förslagsvis intervjuer kopplade till observationer. Vi hoppas att vi genom denna studie bidragit med vårt resultat kan inspirera andra till fortsatt forskning om förskollärarnas handlingar för utvecklingen av social interaktion i barnens bildskapande. Vi önskar även att denna studie bidrar till ökad kunskap och förståelse gällande förskollärarnas stöttande handlingar.
Referenser
App, L. and M. MacDonald, 2012. Classroom aesthetics in early childhood education.
Journal of Education and Learning,1 (1), 49–59. DOI: 10. 5539
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Johanneshov: MTM.
Asplund Carlsson, M., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2008). Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik. Nordic early childhood
education research, 1 (1), 41–51.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Boyd, W., & Cutcher, A. (2016) Preschool Children, Painting and Palimpsest: Collaboration as Pedagogy, Practice and Learning. International Journal of Art & Design Education DOI: 10.1111/jade.12113
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Chou, M.J., Huang, P.C., Yang, C. H. (2014) Same Theory, Different Day: Inquiry into Preschool Children’s Multiple Intelligence and Aesthetics Ability. Procedia - Social and
Behavioral Sciences, 143 (2014), 534 – 541
Davies, D., Jindal-Snape, D., Collier, C., Digby, R., Hay, P., Howe, A. (2012). Creative learning environments in education: A systematic literature review. Thinking Skills &
Creativity,8 (2013), 80-91 University of Dundee, United Kingdom.
Eckhoff, A.(2011). Art experiments: introducing an artist‐in‐residence programme in early childhood education, Early Child Development and Care, 181(3), 371-385
Ewing, R (2011). The arts and Australian education: realising potential in Australian Education Review, Australian Council for Educational Research, No. 58
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Furu, A-C. & Ahlskog-Björkman, E. (2015). Meningsskapande i förskolan – om kommunikationen mellan pedagog och barn vid en skapande aktivitet. I E. Ahlskog- Björkman & A-C. Furu (red.). Forskningsperspektiv på barnträdgårdslärares
professionalism. Vasa: Rapport 37 / 2015, Fakulteten för Pedagogik och välfärdsstudier, Åbo
Akademi, 24-38.
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborg : Göteborg universitet, 2007. Göteborg.
Jordan, B., & Henderson, A. (1995). Interaction analysis: Foundations and practice. The Journal of the Learning Sciences, 4(1), 39-103.
Ko, C, H., Chou, M. J. (2014). Aesthetics in early childhood education: the combination of technology instruments in children’s music, visual arts and pretend play. Journal of Social
Sciences, 10 (1), 39–45. ISSN: 1549-3652
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I: G, Ahrne & P, Svensson. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (S. 93-113). Stockholm: Liber.
Lindahl, I. (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet: pedagogers vägledning och
barns problemlösning genom bild och form. Diss. Lund : Univ., 2002. Malmö
Lingren A-C. (2012). Med videon som verktyg.I: K. Rönnerman (red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (s.55-68). Lund: Studentlitteratur. Lindström, L (2012). Aesthetic learning about, in, with and through the arts: A curriculum study. International Journal of Art & Design Education , 31 (2), 166-179
McCarthy, K.F. (red.) (2004). Gifts of the muse reframing the debate about the benefits of the
arts. Santa Monica, CA: RAND Research in the Arts.
Malmström, E. (2013). Bild och pedagogikens estetiska språk – en analys av nationella styrdokument. Utbildning & Demokrati 22(1), 109-135.
Malmström, E. (2002). Kommunikation och identitet: om bild och pedagogik i ett
sociokulturellt perspektiv. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. Uppl). Stockholm: Skolverket.
Sparrman, A. (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel, Ett sociokulturellt perspektiv på lärande Utbildning & Demokrati Vol 20, No 3
Vygotskij, L. (1934). Thinking and Speech. The M.I.T press
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Wertsch, J.V. (1985). Vygotsky and the social formation of mind. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Wertsch, J.V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press.
Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal
of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89–100.
Yoo, J. (2014). The Value of Aesthetic Teacher Learning: Drawing a Parallel between the Teaching and Writing Process. Australian Journal of Teacher Education, 39(9).
Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Änggård, E. (2005). Bildskapande:en del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005. Linköping
Bilaga 1
Samtyckesblankett till förskollärare
Hej! Vi heter Jennie och Özlem, och vi studerar på förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad. Nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om hur förskollärarna arbetar med bildskapande aktiviteter med barnen i förskolan. Vi skulle därför vilja genomföra
dokumentation av förskollärarna och barnen via videofilmning och fältanteckningar. I vår forskning följer vi strikt forskningsetiska fyra principer. Dessa områden är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att du som deltar i denna studie ger sitt skriftliga samtycke. Dessutom kommer vi vara lyhörda för dina reaktioner, vilket innebär att vi kommer sluta filma om du visar tecken på obehag eller på annat vis inte verkar vilja vara med i studien. Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att du som förskollärare inte kan identifieras. Medverkan i vår studie är frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när som helst. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats om barnen endast kommer användas för forskningsändamål.
Vi vore mycket tacksamma om du skulle vilja medverka i vår studie. Vill ni veta mer, kontakta:
Jennie Chansong: Kamcha14@student.hh.se , Özlem Cakmak: Ozlcak14@student.hh.se Ansvarig examinator: Jonnie Eriksson: Jonnie.eriksson@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – □ JA, jag samtycker till att delta i studien
□ NEJ, jag samtycker inte till att delta i studien
Mitt namn ... ... Namnteckning
Bilaga 2
Samtyckesblankett till vårdnadshavare
Hej! Vi heter Jennie och Özlem, och vi studerar på förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad. Nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om hur förskollärarna arbetar med bildskapande aktiviteter med barnen i förskolan. Vi skulle därför vilja genomföra
dokumentation av förskollärarna och barnen via videofilmning och fältanteckningar. I vår forskning följer vi strikt forskningsetiska fyra principer. Dessa områden är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att målsman till de barn som deltar i denna studie ger sitt skriftliga samtycke.
Dessutom kommer vi vara lyhörda för barnens reaktioner, vilket innebär att vi kommer sluta filma om ett barn visar tecken på obehag eller på annat vis inte verkar vilja vara med i studien. Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barnen inte kan identifieras. Medverkan i vår studie är frivillig och barnen kan avbryta sitt deltagande när som helst. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats om barnen endast kommer användas för forskningsändamål.
Vi vore mycket tacksamma om du skulle vilja medverka i vår studie. Vill ni veta mer, kontakta:
Jennie Chansong: Kamcha14@student.hh.se, Özlem Cakmak: Ozlcak14@student.hh.se Ansvarig examinator: Jonnie Eriksson: Jonnie.eriksson@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – □ JA, jag samtycker till att mitt barn deltar i studien
□ NEJ, jag samtycker inte till att mitt barn deltar i studien
Vårdnadshavare för: ... ... Vårdnadshavares namnteckning
Bilaga 3
Strukturerad fältanteckning
Beskrivning Reflektion/ Tolkning
Bilaga 4 Interaktionsschema för transkribering
Aktör: Förskollärare/barn
Verbal handling: Vad sägs Icke-verbal handling: Gester