Resultatet har synliggjort att förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap av läroplansmålet på olika sätt vilket gör att barn i sin tur får med sig olika erfarenheter. Det talas om läroplansmålet med olika fokus. Två av tolkningsrepertoarerna, Könsneutralt
material och Erbjud allt, har fokus på hur materialet på förskolan spelar roll. Det erbjuds
olika typer av material beroende på hur konstruktionen av läroplansmålet ser ut, vilket bidrar till att barn får med sig olika leksakspreferenser. Tolkningsrepertoaren Män i förskolan lutar sig mot att de är män och därför anser de redan motverka traditionella könsmönster och könsroller. De lutar sig även mot att det finns för få män och att de därför inte kan motverka traditionella könsmönster och könsroller fullt ut. Genom att luta sig mot bristen på män kan arbetet med läroplansmålet avta och inte ledas framåt. Här spelar det ingen roll hur tydligt läroplansmålet är eftersom de tror på att inte kunna uppnå läroplansmålet på grund av brist på män. Tolkningsrepertoaren Förändring innebär att tala om att förändra något hos antingen
pojkar eller flickor. Genom att konstruera sin förståelse och kunskap av läroplansmålet på det här sättet kan barn få signaler om att de inte duger som de är, utan att de måste förändra antingen sitt beteende eller handlingar. Det kan även bidra till att barn får ett bredare lekspektrum där barn får möjlighet att utforska olika typer av lekar och leksaker, samt olika sätt att agera och visa känslor. Tolkningsrepertoaren Vid behov innebär att inte arbeta med att motverka de traditionella könsmönster och könsroller när det inte finns ett behov av det. Detta sätt att arbeta med läroplansmålet är beroende av hur medveten förskolläraren är om sina egna föreställningar om könsmönster och könsroller. Är förskolläraren inte medveten kan det vara så att de har ett behov av att arbeta med läroplansmålet men att förskolläraren själv inte ser det. Genom resultatet bidrar vår studie med att uppmärksamma vilka möjligheter samt konsekvenser konstruktionerna av läroplansmålet kan få. Barn ges olika möjligheter och erfarenheter på grund av olika konstruktioner av läroplansmålet. Läroplanen (Skolverket, 2016) lyfter att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning vilket de inte får när förskollärare har möjligheten att konstruera sin förståelse och kunskap av läroplansmålet på så olika sätt.
Studien kan ligga till grund för vidare forskning kring hur förskollärares konstruktioner av läroplansmålet påverkar barnen och den pedagogiska verksamheten. Som tidigare nämnt i diskussionen finns det en osäkerhet hos förskollärarna när de talar om läroplansmålet och det kan grundlägga sig i att läroplanen inte tydliggör för hur de ska arbeta med målet. För att få förskollärare mer säkra i sitt uppdrag kan vi se att läroplansmålet behöver tydliggöras. I den senaste reviderade läroplanen (Skolverket, 2018a) har det tydliggjorts på vilket sätt de ska arbeta med att motverka könsmönster då de specificerar att de ska motverka könsmönster som begränsar barns utveckling, val och lärande. Denna revidering kanske kan göra det möjligt för förskollärare att få en bättre förståelse för uppdraget vilket då leder till en större säkerhet. Det hade därför varit av intresse att se vidare forskning kring hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap av läroplansmålet i den reviderade läroplanen när den trätt i kraft och arbetats med ett tag, för att få syn på om en förändring har skett.
9. Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Arvidson, C. (2014). Genuspedagogers berättelser om makt och kontroll. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet, 2014. Härnösand.
Bartholomaeus, C. (November 09, 2016). "Girls Can Like Boy Toys": Junior Primary School Children's Understandings of Feminist Picture Books. Gender and Education, 28, 7, 935-950. Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Brodin, M. & Hylander, I. (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Sage.
Børve, H. E., & Børve, E. (June 03, 2017). Rooms with Gender: Physical Environment and Play Culture in Kindergarten. Early Child Development and Care, 187, 1069-1081.
Chapman, R. (August 02, 2016). A case study of gendered play in preschools: how early childhood educators’ perceptions of gender influence children's play. Early Child
Development and Care, 186, 8, 1271-1284.
Edström, C. (2010). Samma, lika, alla är unika : en analys av jämställdhet i förskolepolitik
och praktik. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010. Umeå.
Emilson, A., Folkesson, A. M., & Lindberg, I. M. (January 01, 2016). Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early Childhood, 48, 2, 225-240.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger : om möjligheter och
Francis, B. (June 01, 2010). Gender, toys and learning. Oxford Review of Education, 36, 3, 325-344.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? : förhandlingar om pojkighet och normalitet på
en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten : reservat eller marknad?. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman : förskollärare samtalar om
pedagogisk dokumentation. Licentiatuppsats. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.
Poulin-Dubois, D., Serbin, L. A., Eichstedt, J. A., Sen, M. G., & Beissel, C. F. (January 01, 2002). Men Don't Put on Make-up: Toddlers' Knowledge of the Gender Stereotyping of Household Activities. Social Development, 11, 166-181.
Rantala, A. (2016). - Snälla du! Kan du sätta dig? : om vägledning i förskolan. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2016. Umeå.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018b). Förskolan styrs av skollagen och läroplanen. Hämtad 2018-11-29 från
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/styrdokument-for- forskolan.
Todd, B. K., Barry, J. A., & Thommessen, S. A. O. (May 01, 2017). Preferences for "Gender- Typed" Toys in Boys and Girls Aged 9 to 32 Months. Infant and Child Development, 26, 3. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wenneberg, S.B. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Wetherell, M., & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism: discourse and the
legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Ärlemalm-Hagsér, E., & Pramling Samuelsson, I. (2011). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 89-109.
Bilagor
Bilaga 1. Samtyckesblankett
Hej!
Vi är två studenter från högskolan i Halmstad som skriver ett examensarbete kring genus i förskolan. Syftet är att genom samtal ta reda på hur förskollärare talar om hur de konstruerar läroplansmålet om att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Vår studie kan bidra till medvetenhet kring hur förskollärare konstruerar läroplansmålet, och vad barn kan får med sig för erfarenheter av dessa konstruktioner. Vi kommer intervjua förskollärare från olika förskolor för att samla ihop vårt empiriska underlag. Ditt deltagande kan hjälpa vår studie att bidra till förståelse av läroplansmålet om att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Längden på intervjun kommer att ta runt 30 minuter. Intervjun är frivillig och du får när som helst under intervjun avbryta din medverkan. Dokumentationen kommer att ske med hjälp av inspelade samtal. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att förskollärarna och förskolorna inte kan identifieras och kommer endast användas av oss för utbildningsändamål. Det inspelade materialet kommer att raderas när examensarbetet är slutfört och godkänt.
Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till oss. Maja Brunner: Mail: xxx@student.hh.se telefon:xxxxxxxxxx Cecilia Boström: Mail: xxx@student.hh.se telefon:xxxxxxxxxx Eller till kursansvarig: Jonnie Eriksson xxx@hh.se
Kryssa i och skriv under om du samtycker att medverka i vårt examensarbete nedan: Vänliga hälsningar
Maja Brunner och Cecilia Boström
Studenter på förskollärarprogrammet på Halmstad högskola
Tack på förhand!
□ JA, jag godkänner att medverka i ert arbete □ NEJ, jag vill inte medverka i ert arbete