I denna studie vänder vi oss till pedagoger, förskollärare, barnskötare samt
förskollärarstudenter men även förskolechefer. Vi har i denna studie synliggjort vad
pedagoger i fokusgruppsintervjuer resonerat kring vad pekplattan i verksamheten innefattar. Detta genom den teoretiska utgångspunkten socialkonstruktionism som gjort de möjligt att analysera dessa resonemang genom olika analysverktyg. Genom att problematisera resultat mot tidigare forskning kan vi konstatera att pedagoger känner en osäkerhet kring pekplattan som ett pedagogiskt verktyg specifikt kring hur de ska använda pekplattan till ett aktivt material i verksamheten. Detta genom deras resonemang kring barns delaktighet, kompetens, intresse som grund samt kunskapsbrist. Med hjälp av vårt resultat kan vi se att en av
orsakerna till denna osäkerhet kan grunda sig i deras önskan om mer kompetensutveckling. Våra förhoppningar med denna studie blir då att synliggöra pedagogers resonemang för att skapa en medvetenhet kring arbetet med pekplattan i verksamheten.
Under studiens gång har intresset väckts kring hur det verkligen utspelar sig i verkligheten kring arbete med pekplattan. För vidare forskning anser vi det vara av intresse att utföra observationer i verksamheten för att ställa dessa resonemang i relation till praktiken. För att kunna utföra dessa observationer hade vi då fått utgå får en annan teoretisk utgångspunkt för att inte enbart undersöka språket. Inom samma teori hade det också varit intressant att ha fler deltagare i undersökningen för att på så vis få ett bredare resultat. Då det uppstått problematik i att frågorna har haft en ledande ton kan vidare forskning också vara att ändra frågorna så de får en mildare ton vilket kan påverka resultatet.
43
Referenslista:
Ahrne, G, Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.10-18). (1. uppl.)
Malmö:Liber.
Bergman, M. E. & Fors, U. (2015). ”Lärplattor och Appar i Förskolan har kommit för att stanna men för vadå?: En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner”. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen & Institution för data- och systemvetenskap.
Beschorner, B. & Hutchison, C.A. (2013). "iPads as a Literacy Teaching Tool in
Early Childhood". International Journal of Education in Mathematics, Science
and Technology; 2013, 1(1); 16-24. ISSN: 2147-611X
Boréus, K. & Bergström, G. (2005a). "Diskursanalys". Borèus, K. Bergström, G (Red.).
Textens mening och makt- metod i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.(s.305- 358) (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K. & Bergström, G. (2005b). "Samhällsvetenskapliga text- och diskursanalys". Borèus, K. & Bergström, G (Red.). Textens mening och makt- metod
i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.(s.9- 41) (2.,
[omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge. Couse, L & Chen, D. (2010) "A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its
Viability for Early Childhood Education". Journal of Research on
Technology in Education, Volume 43 Number 1. (75-98)
Cviko, A. (2013). Teacher roles and pupil outcomes in technology-rich early literacy
learning (Doctoral thesis Thesis University of Twente, Enschede.) DOI
.3990/1.9789036518550 Tillgänglig: https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/6058456
44
Denscombe, M. (2010). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, C. & Lindgren, M. (2010). "Musikklassrummet i blickfånget: vardagskultur,identitet, styrning och kunskapsbildning". Halmstad:
Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad. ISBN 978-91-978607-6-5 Flewitt, R. Messer, D. & Kucirkova, N. (2014). "New directions for early literacy in a digital
age: The iPad". Journal of Early Childhood Literacy Vol. 15(3) 289– 310. DOI: 10.1177/1468798414533560
Forsling, K. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap Design och
iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium
(Doktorsavhandling, Åbo Akademis förlag). Tillgänglig:
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/135225/forsling_karin.pdf?sequen ce=2
Hertz, M. & Johansson, T. (2013). Poststrukturalism: metodologi, teori, kritik. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten reservat eller marknad?. Diss. Lund: Lund universitet, 2010. Malmö, 2010. Malmö.
Jernes, M, Alvestad, M & Sinnerud, M. (2010) ”Er det bra, eller?” Pedagogiske spenningsfelt i møte med digitale verktøy i norske barnehager. Nordic Early Childhood
Education Research, Volume 3 Number 3. 115–131
Kjällander, S. (2011) Designs for Learning in an Extended Digital Environment Case Studies
of Social Interaction in the Social Science Classroom (Doctoral Thesis
Department of Education, Stockholm University). Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:402495/FULLTEXT01.pdf Kjällander, S. (2016). "Plattan i mattan - digitala lärplattor och didaktisk design i
förskolan". Stockholm: Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Nilsen, M. (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. (Licentiatuppsats,
45
Göteborgs universitet. Tillgänglig https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37236/1/gupea_2077_37236_1.pdf Petersen, P. (2015). Appar och agency: Barns interaktion med pekplattor i
förskolan. (Licentiatuppsats, Pedagogisk forskning i Uppsala,
169). Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Tillgänglig:
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:865186/FULLTEXT01.p df
Ramırez, E & Clemente, M & Recama, A & Domınguez, J-M & Rodrıguez, I. (2016) "Planning and Doing in Professional Teaching Practice. A Study with Early Childhood Education Teachers Working with ICT (3–6 years)". Early
Childhood Education J (2017) 45:713–725 DOI 10.1007/s10643-016-0806-x
Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket.
Statens Medieråd (2017). Småungar & medier. Stockholm: Statens medieråd.
Sveriges Riksdags utbildningsutskott (2016). Digitalisering i skolan: dess påverkan på
kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag
Vaughan, M & Beers, C. (2016) Using an Exploratory Professional Development Initiative to Introduce iPads in the Early Childhood Education Classroom. Early
Childhood Educ J (2017) 45:321–331. Doi 10.1007/s10643-016-0772-3.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm:Vetenskapsrådet.
Wallden, H. K. (2014). I samspel med surfplattor: Om barns digitala kompetenser och
tillträde till digitala aktiviteter i förskolan.(Avhandling, Uppsala
Universitet inst för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier) Tillgänglig http://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:800751/FULLTEXT01.pdf
46
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
47
Bilaga 1
Medgivandeblankett
Till er pedagoger
Vi heter Clara Johansson och Susanne Brosved och vi studerar till förskollärare på högskolan i Halmstad. Vi läser nu sista terminen på utbildningen och skriver vårt examensarbete som handlar om pekplattan och hur den tas an i förskolans verksamhet.
Vi hade varit tacksamma om du ville medverka i en intervju för att bidra till vårt
examensarbete. Intervjun kommer att vara högst 60 minuter och handlar om frågor kring pekplattan i förskolans verksamhet. Vi kommer att spela in intervjun via en
ljudupptagningsapplikation för att sedan kunna transkribera till textform.
Väljer du att delta är du helt anonym, inga namn eller förskolor kommer att offentliggöras. Du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill. Ljudinspelningsmaterialet kommer enbart att användas till detta arbete och kommer när arbetet är godkänt att raderas. Du kommer få vidare information om var uppsatsen publiceras och hur du kan ta del av den.