Med utgångspunkt från barnens perspektiv som framgår i resultatet anser vi att det är av vikt att pedagoger ingriper mer för att stötta barnen i deras konflikter, genom handledning för att undvika destruktiva konflikter men även för att skapa en trygghet för barnen. Eftersom konflikter är en del av livet, bör förskolor arbeta mer aktivt med kamratkonflikter i
förebyggande syfte genom att exempelvis träna tillsammans med barnen på att hantera olika konfliktsituationer och för att i sin tur kunna hantera det på egen hand. Med resultatet i vår hand har vi kommit till insikt i att pedagoger måste ta barns upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter på allvar, då barnen gav uttryck för känslorna rädsla, oro och otrygghet. Inget barn i förskolan ska behöva uppleva dessa känslor. Utan ett närmande av barns
perspektiv hade inte detta kunnat synliggöras och därmed ingen möjlighet till förändring ute på det pedagogiska fältet. Utifrån barnens livsvärldar anser vi att barn behöver prata om sina upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter för att kunna bearbeta och skapa en känsla för barnen att de blir tagna på allvar.
Den här studien kan utifrån ett pedagogiskt synsätt anses vara relevant för förskolepedagoger, då studien bidragit med ny kunskap av barns perspektiv på fenomenet kamratkonflikter. Detta i sin tur kan möjliggöra för pedagoger ute på fältet att få en större förståelse av barns livsvärldar och därmed hantera, möta och bearbeta barns kamratkonflikter utifrån ett barns perspektiv. För att förbättra denna studien skulle vi behövt bekanta oss ännu mer med barnen, för att på så sätt kunna komma ännu närmre deras livsvärldar och få en djupare förståelse för
34 hur fenomenet kamratkonflikt kan erfaras och upplevas. Vi hade även kunnat intervjuat fler barn för att få ett bredare spektrum av erfarenheter och upplevelser av fenomenet. Vidare forskning skulle kunna fördjupa sig hur barn upplever pedagogers ingripande i
35
Referenslista
Alvestad, T. (2010). Barnehagens relasjonelle verden-små barn som kompetente aktører i
produktive forhandlinger.
Bengtsson, J. (1991). Den fenomenologiska rörelsen i Sverige: mottagande och inflytande 1900-
1968. Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg.
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter: människa och vetenskap ur ett
livsvärldsperspektiv. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, J. (red.) (1999). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en
livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. (3., rev. uppl.) Göteborg: Daidalos
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Broadhead, P. (2009). Conflict resolution and children’s behaviour: observing and understanding social and cooperative play in early years educational settings. Early Years, 29(2), 105-118.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Carlander, M. (1990). Konflikter och konfliktbearbetning: en idéskrift för hemmet, förskolan,
skolan, fritidshemmet och föreningslivet. Solna: Almqvist & Wiksell läromedel.
Cederborg, A. C. (2005). Att intervjua barn: vägledning för socialsekreterare. Allmänna barnhuset. Chen, D. W. (1998). Teacher Interventions in the Peer Conflicts of Preschool Children: The Effects
of Children's Age and Conflict Behavior (Doctoral dissertation).
Comparini, L., Douglas, E. M., & Perez, S. N. (2014). The Development of Social Cognition: Preschoolers' Use of Mental State Talk in Peer Conflicts. Early Education and Development,
25(7), 1083-1101.
de Haan, D., & Singer, E. (2010). The relationship between young children’s linguistic ability, home language, and their adaptive modifying strategies in peer conflicts. First Language,
30(3-4), 421-439.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för
36 Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola. Licentiatavhandling i
barn- och ungdomsvetenskap Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Husserl, E. (1995). Fenomenologins idé. (2. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales.
Johansson, E., & Samuelsson, I. P. (2003). Barns perspektiv i pedagogisk forskning och praxis.
Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 1.
Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap
utanförskap. Malmö Högskola Lärarutbildningen.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Løkken, G. & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Majorano, M., Corsano, P., & Triffoni, G. (2015). Educators' Intervention, Communication and Peers' Conflict in Nurseries. Child Care in Practice, 21(2), 98-113.
Pálmadóttir, H., & Johansson, E. M. (2015). Young children’s communication and expression of values during play sessions in preschool. Early Years, 35(3), 289-302.
Perlman, M., Garfinkel, D. A., & Turrell, S. L. (2007). Parent and sibling influences on the quality of children's conflict behaviours across the preschool period. Social Development, 16(4), 619- 641.
Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning?. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 101.
Singer, E., Van Hoogdalem, A. G., De Haan, D., & Bekkema, N. (2012). Day care experiences and the development of conflict strategies in young children. Early Child Development and Care,
182(12), 1661-1672.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, lpfö 2016. Stockholm: Skolverket.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
37 Szklarski, A. (1996). Barn och konflikter: en studie av hur konflikter gestaltar sig i svenska och
polska barns medvetande (Doctoral dissertation, Linköpings universitet).
Szklarski, A. (2004). Empirisk fenomenologi: Presentation av forskningsansatsen och erfarenheter från en fenomenologisk studie. Nordisk psykologi, 56(4), 274-288.
Tallberg Broman, I. (2011). Skola och barndom i förändring. Individualisering, demokratisering, förändrad generationsordning. Vetenskapsrådets rapportserie: resultatdialog 2011, (7), 156- 163.
Tamm, A., Tõugu, P., & Tulviste, T. (2014). The Influence of Individual and Situational Factors on Children's Choice of a Conflict Management Strategy. Early Education & Development,
25(1), 93-109.
Thelamour, B. (2013). Preschoolers' prosocial behaviors after peer conflict: An examination of
teacher socialization, peer homophily and friendship. Michigan State University.
Thornberg, R. (2006). The situated nature of preschool children’s conflict strategies. Educational
psychology, 26(1), 109-126.
Unicef. (2009). Barnkonventionen: FN: s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer -inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-04-11, från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Tidigare forskningsfördjupning i utbildningen
Wennerlund, K. (2018). Pedagogers konflikthantering i institutionella kontexter - en
forskningsöversikt. Högskolan i Halmstad. (Opublicerad).
Åberg, S. (2018). Pedagogers konflikthantering i institutionella kontexter - en forskningsöversikt. Högskolan i Halmstad. (Opublicerad).
38
Bilagor
39
Bilaga 2-Intervjuguide
● Börja berätta vad vi heter och varför vi är här samt syftet med studien, på barnens nivå.
● Informera barnen om deras rättigheter under intervjun utifrån Vetenskapsrådets etiska principer, genom att till exempel säga ungefär hur lång tid intervjun tar och att de när som helst kan avbryta med mera.
● Informera barnen att intervjun kommer att filmdokumenteras och berättar varför vi filmar samt informera om deras självbestämmande rätt att medverka i
dokumentationen.
● Berätta för barnen att de har tillgång till papper och pennor för att kunna rita sina tankar kring frågorna.
Inledande frågor
Dessa inledande frågor har ingen relevans i studien, utan syftet är att “värma upp” barnen och försöka skapa ett mer vardagligt samtal mellan oss och intervjudeltagarna.
● Fråga barnen vad de heter och hur gamla de är?
● Vad tycker ni om att leka med på förskolan? - Brukar ni göra de ihop med någon kompis?
● Bruka alla kompisar får vara med att leka? Varför/ varför inte?
● Kan ni berätta om en gång när ni lekt en lek med era kompisar och ni blev osams om något i leken?
Tema 1 - Kamratkonflikter för barn
● Vad är kompisbråk? ● Hur vet ni att ni bråkar?
● Vad gör ni när ni bråkar med kompisar här på förskolan? ● Hur bråkar ni?
● Finns det olika kompisbråk? Berätta….
Tema 2 - Barns erfarenheter av kamratkonflikter
● Berätta om ett bråk ni haft med en kompis? (Upplys barnen om att de inte vem utan fokus är själva konflikten).
● Vad brukar ni bråka om?
● Hur avslutar ni bråk? / Hur löser ni bråk? ● När bråket är slut, vad händer då/ vad gör ni då?
● Vad gör fröknarna/ pedagogerna när det blir kompisbråk?
Tema 3 - Barns upplevelser av kamratkonflikter
● Hur känns det att bråka?
● Berätta hur det känns i kroppen när ni bråkar.. ● Vad tycker ni om bråk?
● Varför bråkar man?
● hur känns det när man blir osams?
40 ● hur går det till att bli sams?
41
Bilaga 3-Samtyckesblankett
Till vårdnadshavare angående examensarbete
Hej! Vi är två studenter som håller på att genomföra vårt examensarbete sista terminen på
förskollärarutbildningen på Halmstad högskola. Vi vill med vårt examensarbete undersöka barns erfarenheter och upplevelser av kamratkonflikter. Eftersom kamratkonflikter berör barnen vill vi skapa plats för barnens perspektiv, för att vi som pedagoger ska kunna möta kamratkonflikter på ett bättre sätt i förskolan.
Vi kommer att genomföra dokumentation genom filminspelning för att analysera materialet. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt så att varken förskola eller barn kan identifieras. Det insamlade materialet kommer endast användas av oss två studenter för utbildningsändamål i vårt examensarbete. Vi kommer bekanta oss med barnen under en förmiddag, där vi informera dem om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta intervjun samt att vi kommer filminspela dem.
För att vi skall kunna genomföra vårt arbete behöver vi svar snarast möjligt om ert ställningstagande kring ert barns medverkan i vårt examensarbete.
Om ni har frågor angående vårt arbete får ni gärna höra av er till oss.
Sandra Åberg: sanabe15@student.hh.se Klara Wennerlund: klawen15@student.hh.se
Med vänliga hälsningar Sandra och Klara
Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under:
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
□ JA, jag ger tillstånd för mitt barn att delta i intervjun som kommer filmdokumenteras □ NEJ, jag vill inte att mitt barn deltar i intervjun
Vårdnadshavare för: ...
Datum………
...
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se