Det har framkommit i studien att förskolors utemiljö inte till fullo är tillgängliga för barn med fysiska funktionsvariationer. Detta innebär för förskolans verksamhet samt de inblandade institutionerna att ett nytt arbetssätt måste etableras. Konsekvenserna studien kan komma att bidra med till förskolan är att ytterligare stöd för pedagogerna bör inrättas samt att det bör investeras mer i specialkompetens. Studien kan ytterligare komma att bidra till att framtida förskollärarutbildningar utformar kurser gällande tillgänglighet och arbetssätt utifrån ett funktionsvariationsperspektiv.
Vidare forskning kan bedrivas kring huruvida samhället är anpassat för
människor med funktionsvariationer samt hur förskolans verksamhet kan utveckla strategier samt undervisningsmetoder ur ett funktionsvariationsperspektiv. Vidare forskning kan även specificeras mot andra typer av funktionsvariationer.
Referenser
1. Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
2. Andersson, B. & Thorsson, L. (red.) (2008). Därför inkludering. [Ny utg.] Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigh Andersson, S. (1982). Positivism kontra
hermeneutik. Göteborg: Korpen.
3. Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
4. Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
5. Brodin, J. & Lindstrand, P. Barn med rörelsehinder i förskolan. i: Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
7. Cevher-Kalburan, N. & Yurt, Ö. (2011). School Playgrounds as Learning
Environments: Early Childhood Teachers’ Beliefs and Practices (Pamukkale
University, Department of Early Childhood Education).
8. Cooper, A. (2015). Nature and the Outdoor Learning Environment: The Forgotten Resource in Early Childhood Education. International Journal of Early
Childhood Environmental Education, 3(1), p. 85 ISSN: 2331-0464 (online)
9. Ekensteen, V. (2001). Från objekt till subjekt i sitt eget liv. I M. Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp (s. 105- 118). Lund:
Studentlitteratur.
10. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
11. Ernst, J. (2014). Early Childhood Educators’ Preferences and Perceptions Regarding Outdoor Settings as Learning Environments. International Journal of Early
Childhood Environmental Education, 2 (1), p. 97 E-ISSN: 2331-0464 (online)
12. Fjørtoft, I. (2004). “Landscape as Playscape: The Effects of Natural Environments on Children’s Play and Motor Development.” Children, Youth and Environments 14(2): 21-44. Retrieved [13/12-17] Från:
http://www.colorado.edu/journals/cye/.
13. Gadamer, H. (1997). Sanning och metod: i urval. Göteborg: Daidalos.
14. Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur
15. Glasare, G. & Söderström, J. Förord. ingår i: Ländin, L. (2012). Tillgängliga skolor: goda exempel på hur lokaler kan anpassas. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
16. Harvard, I. (2006). Mer åt fler på lekplatsen: bra lekplats för barn med
funktionshinder blir bättre lekplats för alla. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
17. Hemmingson, H. & Borell, L (2002). Environmental barriers in mainstream schools.
Child Care Health and Development 28 (1):57:63. [Elektronisk] Från:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.13652214.2002.00240.x/epdf
18. Kiewra, C & Veselack, E. (2016). Playing with Nature: Supporting Preschoolers’ Creativity in Natural Outdoor Classrooms. The International Journal of Early
Childhood Environmental Education, 4(1), p. 70 ISSN: 2331-0464 (online)
19. Kjær, B. (2015). Inkluderande pedagogik: god praxis och goda praktiker. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
20. Krohn-Solvang, B. & Magne-Holme, I (1997). Forskningsmetodik - teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm
21. Larsson, I. (2013). Specialpedagogik. 1. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
22. Lindholm, G. (1995). Skolgården: vuxnas bilder, barnets miljö. Diss. (sammanfattning) Alnarp: Sveriges lantbruksuniv.. Alnarp.
23. Myndighet för deltagande. (u.å). Delaktighet i korthet. Från: http://www.mfd.se/delaktighet/delaktighet-i-korthet/
24. Myndighet för deltagande. (u.å). Delaktighet i korthet. Från: http://www.mfd.se/delaktighet/tillganglighet-i-korthet/
25. Paulsson, K. (2000). "Det ser så fint ut på papperet": om barn med funktionshinder och Barnkonventionen: ett samarbetsprojekt mellan Riksförbundet för
rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, och Rädda barnen. Stockholm: Riksförb. för rörelsehindrade barn och ungdomar.
26. Petersson, C. (2004). Bra för barn?: forskning om barn och byggd miljö. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö Universitet
27. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
28. Sjöstrand Öhrfelt, M. (2014). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. (Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2015. Malmö).
29. Skogman, E. (2004). Funktionshindrade barns lek och aktivitet: en studie av struktur och utförande i förskolan. Diss. Stockholm : Univ., 2004. Stockholm.
30. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (u.å.). Tillgänglighet, delaktighet och
inkludering. Från: https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och
inkludering/
31. Sucuoğlu, B. & Işcen, F. & Bakkaloğlu, H. & Akalin, S. & Demir, Ş. (2014) Preschool teachers knowledge levels about inclusion. Educational Sciences:
Theory & Practice 14(4), sid. 1477-1483. Webbadress.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1045044.pdf
32. Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet
33. Svensson, E. (2015). Bygg ikapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. (6. [uppdaterade] utg.) Stockholm: Svensk byggtjänst.
34. Svensson Höstfält, S. (2011). Specialpedagogik. 1. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
[Utgivningsort okänd]: Folkhälsomyndigheten.
36. Sverige. Handikappombudsmannen (2004). Diskriminering och tillgänglighet: rapport till Diskrimineringskommittén. Stockholm: Handikappombudsmannen (HO)
37. SOU. (2003). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Edita Sverige AB. Från http://www.regeringen.se/fns-om
konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds- 200823.pdf
38. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
39. UD. (2001). Barn med funktionshinder: internationells utvecklingssamarbete. Stockholm: Utrikesdepartementet. Från http://www.regeringen.se/barn-med funktionshinder.pdf
40. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
41. Wandin, H. & Ås, A. (2007). Ska vi leka: att underlätta samspel mellan barn med rörelsehinder och deras jämnåriga i förskola och skola. Uppsala: Helena Wandin
42. Wormnæs, S.. Rörelsehinder. I: Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A-L. (red.) (1995). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. 2., [rev., utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
43. Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskollärare
• Vad är deltagande för dig?
• Vad är inflytande för dig?
• Hur arbetar ni vid denna förskola för inkludering i utemiljön?
• Vad tycker du ska finnas på förskolans utemiljö?
• Hur kan förskollärare göra utemiljön tillgänglig för barn med fysiska funktionsvariationer?
• Tycker du att förskolans utemiljö är tillgänglig för barn med fysiska funktionsvariationer? (På vilket sätt?)
• Tycker du att förskolans utemiljö är inkluderande för barn med fysiska funktionsvariationer? (På vilket sätt?)
• Tycker du att barn med fysiska funktionsvariationer har möjlighet att delta i förskolans utemiljö? (På vilket sätt?)
• Tycker du att barn med fysiska funktionsvariationer kan delta på samma villkor som barn utan i utemiljön?
• Vad hade du velat förändra för att göra utemiljön ännu mer inkluderande för barn med fysiska funktionsvariationer?
• Upplever du att ni har tillräckliga resurser för att tillgodose barn med fysiska funktionsvariationers behov? (Vilka resurser har ni/Vilka resurser behövs?)
• Vem ansvarar för att utemiljön blir en inkluderande miljö för barn med fysiska funktionsvariationer?
• Ser du det möjligt att skapa en utemiljö på förskolan som tillgodoser alla barns behov? (Hur/Varför)
Bilaga 2
Intervjufrågor till förskolechef
• Vad är deltagande för dig?
• Vad är inflytande för dig?
• Hur arbetar du för en inkluderande utemiljö?
• Vad tycker du ska finnas på förskolans utemiljö?
• Tycker du att förskolans utemiljö är tillgänglig för barn med fysiska funktionsvariationer? (På vilket sätt?)
• Tycker du att förskolans utemiljö är inkluderande för barn med fysiska funktionsvariationer? (På vilket sätt?)
• Vem anser du bör ha ansvaret för att utemiljön blir en inkluderad miljö för barn med fysiska funktionsvariationer?
• Upplever du att förskolor får tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose barn med fysiska funktionsvariationer behov? (Vilka resurser har ni/Vilka resurser behövs?)
• Vad känner du att du som förskolechef kan göra för att utemiljön ska bli en ännu mer inkluderad plats för barns?
• Ser du det möjligt att skapa en utemiljö på förskolan som tillgodoser alla barns behov? (Hur?/Varför?)
• Finns det kompetensutveckling att erbjuda förskollärare gällande barn med fysiska funktionsvariationer?
• Har alla assistenter som anställs specialkompetens för barn med fysiska
funktionsvariationer? (Vilka specialkomptetenser?/Varför inte?) Vem bestämmer om barnet har rätt till särskilt stöd?
• Finns det några regler/riktlinjer/krav för hur utemiljön ska vara utformad om det finns barn med fysiska funktionsvariationer?
Bilaga 3
Intervjufrågor till myndighet/kommun
• Vad är deltagande för er?
• Vad är inkludering för er?
• Finns det några regler/riktlinjer/krav för hur utemiljön ska vara utformad om det finns barn med fysiska funktionsvariationer?
• Vad gör ni för insatser för barn med fysiska funktionsvariationer?
• Kan förskollärare och förskolechef vända sig till er om stöd? (Vilket stöd kan man få?)
Vem är det som utformar förskolans utemiljöer?
• Vilka riktlinjer ligger till grund för dessa utformningar?
• Till vilken grad får barn med fysiska funktionsvariationer vara delaktiga i utformning av utemiljön?
• På vilket sätt tillgodoses barn med fysiska funktionsvariationers behov i utformningen av utemiljön?
Ivana Matanovic och Johanna Lundahl
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad