I denna studie har vi kunnat synliggöra vad som kännetecknar femåriga barns lekhandlingar, vilka konfliktstrategier de använder sig av samt hur deras demokratiska värden kommer till uttryck i dessa lekhandlingar. Det bidrag vår studie tillfört forskningen är att femåriga barns demokratiska värden speglas i hur de agerar gentemot varandra. Detta innebär att de värderingar som barn har med sig från tidigare erfarenheter kommer användas i liknande situationer i framtiden. Därav är det av vikt att pedagoger synliggör barns egna demokratiska värden och arbetar aktivt med dessa samt barns sociala kompetens. Med det sagt inte se barn som en homogen grupp, likt tidigare forskning när de pratar om tre- och femåriga barns interaktioner som en enhet, utan som en heterogen grupp som behöver ses individuellt. I detta fall en specifik åldersgrupp hos barn, det vill säga femåringarna, där deras interaktioner diskuteras enskilt. Vår förhoppning är att vårt resultat kan bidra med kunskap om barns interaktioner i lekhandlingar, samt vägleda pedagoger i stöttandet av dessa. Vi hoppas även att resultatet kan bidra till att pedagoger känner sig inspirerade att kontinuerligt arbeta med demokratiska värden och tillämpa dessa i verksamheten för att även barnen ska känna att de äger dessa. För vidare forskning inom det pedagogiska området anser vi att det vore intressant med en kvalitativ intervjustudie, där barns röster får höras gällande sitt agerande i lekhandlingar. Det vore även intressant med ett bredare urval i en liknande observationsstudie, för att kunna jämföra eller generalisera resultaten.
36
Referenser
Acar, I. H., Hong, S. Y., & Wu, C. (2017). Examining the role of teacher presence and scaffolding in preschoolers’ peer interactions. European Early Childhood
Education Research Journal, 25(6), 866-884.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 17 - 33) Stockholm: Liber.
Aras, S. (2016). Free play in early childhood education: a phenomenological study. Early Child
Development and Care, 186(7), 1173-1184.
Arnér, E. & Sollerman, S. (2013). Kan barn förstå vad demokrati är?: Inspiration och
utveckling i förskolan. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2008). Social interaktion i klassrummet – Ett mikrosociologiskt angreppssätt. I: Rönnqvist, C., & Vinterek, M. (2008). Se skolan: forskningsmetoder i
pedagogiskt arbete. Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Chen, D. W., Fein, G. G., Killen, M., & Tam, H. P. (2001). Peer conflicts of preschool children: Issues, resolution, incidence, and age-related patterns. Early Education and
Development, 12(4), 523-544.
Cobb-Moore, C., Danby, S., & Farrell, A. (2009). Young children as rule makers. Journal of
Pragmatics, 41(8), 1477-1492.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i
kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 114 - 127)
Stockholm: Liber.
Emilson, A (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagligakommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.
37 Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: ettåringar" berättar" om sin förskola (Doctoral
dissertation, Lärarhögskolan i Stockholm).
Goffman, E. (1956). Embarrassment and social organization. American Journal of sociology, 62(3), 264-271.
Goffman, E. (1983). The interaction order: American Sociological Association, 1982 presidential address. American sociological review, 48(1), 1-17.
Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek: Meningsskapande
genom den levda kroppen (Doctoral dissertation, Karlstads universitet).
Ingram, G. P. (2009). Children’s Reporting of Peers’ Behaviour (Doctoral dissertation, Queen's University Belfast).
Jensen, M. (2013). Lekteorier. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B. (2013). Forskning om barn - deltagande observation. I: Hillén, S., Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. (1. uppl.) (s. 37-56) Lund: Studentlitteratur.
Jordan, B., & Henderson, A. (1995). Interaction analysis: Foundations and practice. The
journal of the learning sciences, 4(1), 39-103.
Karlsson, R. (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Karlsson, R. (2014). Demokrati i förskolan: fokus på barns samspel. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kultti, A. (2016). Go Edvin! Pedagogical Structuring of Activities to Support Toddler Participation in an Early Childcare Programme. International Research in Early
Childhood Education, 7(3), 2-15.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok
i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 93 - 113)
Stockholm: Liber.
Pálmadóttir, H., & Johansson, E. M. (2015). Young children’s communication and expression of values during play sessions in preschool. Early Years, 35(3), 289-302. Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv
38 Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material I: Ahrne, G. &
Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 220 - 236) Stockholm: Liber.
Singer, E., Van Hoogdalem, A. G., De Haan, D., & Bekkema, N. (2012). Day care experiences and the development of conflict strategies in young children. Early Child
Development and Care, 182(12), 1661-1672.
Skolverket. (2016a). Barn och personal i förskolan hösten 2016. Hämtad 2018-04-27 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3777.pdf%3Fk%3D3 777.
Skolverket. (2016b). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och
uteslutningar i lek och samtal. (Doctoral dissertation, Örebro universitetsbibliotek).
Thornberg, R. (2006). The situated nature of preschool children’s conflict strategies.
Educational psychology, 26(1), 109-126.
Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-04- 05 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wertsch, J.V. (1985). Vygotsky and the social formation of mind. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2015). Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan. Vetenskapsrådets
resultatdialog 2015, 261-270. Hämtad 2018-04-16 från https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.245747!/Gruppstorlekens_betydelse_ Vetenskapsradet.pdf
39 Youhne, M. S. (2009). Examining play among young children in single-age and multi-age
preschool classroom settings. (Doctoral dissertation, University of Nevada).
Young, S. (2008). Collaboration between 3-and 4-year-olds in self-initiated play on instruments. International journal of educational research, 47(1), 3-10.
40
Bilagor
Bilaga I - Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Hej! Vi är två studenter som heter Ida och Emma som läser förskollärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Vi skriver just nu vårt examensarbete som handlar om barns samspel i utomhusmiljö och förskolan som ert barn går på är utvald eftersom verksamhetens utomhusmiljö är spännande ur denna synpunkt.
Vi kommer att genomföra observationer på förskolan, vilket kommer att ske under två halvdagar totalt. Deltagandet är frivilligt och det innebär att barnen när som helst kan avbryta sin medverkan. Dokumentationen kommer att ske med hjälp av videoinspelning. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barn, pedagoger och verksamheten inte kan identifieras. Materialet kommer endast att användas för studiens syfte och examensarbetet kommer publiceras för allmänheten när det är färdigställt (Vetenskapsrådet, 2017).
Vi skulle uppskatta ditt barns deltagande i denna studie. Om du har frågor får du gärna höra av dig till oss.
Varma hälsningar
Ida Nilsson: idanil15@student.hh.se Emma Wiland: emmawi12@student.hh.se
För ytterligare information kan du kontakta våra handledare Anniqa Lagergren: anniqa.lagergren@hh.se
Monica Frick: monica.frick@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –41 □ NEJ, jag/vi vill inte att mitt barn deltar i aktiviteter som dokumenteras.
Vårdnadshavare för:
...
...
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Ida Nilsson Emma Wiland