Vidare diskuteras resultatet nedan utifrån begreppet multimodalitet, multimodala texter och Faircloughs tredimensionella modell. De didaktiska implikationerna vävs även in i diskussionen nedan.
Selander och Kress (2010, s. 26) menar att text och bild inte betyder något för sig själv utan får betydelse i det sammanhang det skapas och används i. På så sätt hade de dekorativa bilderna som förekom i läromedlen nödvändigtvis inte tolkats som dekorativa om de förekom i ett annat sammanhang. Exempelvis hade bild 14 (bilden på en pojke som läser en bok) fått en helt annan betydelse om den placerats i ett sammanhang som handlade om att läsa böcker. Bilden hade på så sätt antagligen inte tolkats som en dekorativ bild i det sammanhanget. Precis som att en av de föreställande bilderna (eller någon annan semiotisk modalitet) hade fått en annan betydelse om de placerats i ett annat sammanhang. Enligt Björkvall (2009, s. 8) innefattar en multimodal text resurser som
som dekorativa i denna studie kan ha att göra med en brist på resurser av kommunikationsformer som tillsammans ska ha skapat denna helhet. Det kan även ha att göra med att dessa bilder i dessa sammanhang inte fått den betydelse som det initialt var tänkt vilket kan jämföras med den andra dimensionen (diskursiv praktik) i Faircloughs (1995) tredimensionella modell vilket diskuteras vidare nedan.
Denna undersökning fokuserade på den första dimensionen i Faircloughs (1995) modell vilket innefattade den multimodala textens egenskaper i läroboken (text). I avsnitt 5.1 beskrevs dessa dimensioner och att undersökningen kan komma att ge förståelse för de två andra dimensionerna: diskursiv praktik och social praktik. Den diskursiva praktiken i denna studie innefattar hur textförfattare bygger på existerande diskurser för att skapa en text och hur dessa kan tolkas av textmottagare och läsare. Textförfattarna har således haft en avsikt när de skapat dessa multimodala texter i hur de ska tolkas av textmottagare och läsare i det sammanhang de har placerats i. Detta brister dock när det uppstår en ambiguitet i tolkningen av en bild eller annan semiotisk modalitet vilket på så sätt förklarar hur text och bild får betydelser i de sammanhang de skapas och används i.
Placeras det i fel sammanhang blir betydelsen och tolkningen en annan än det tänkta.
Detta kan även förklaras med det Wikman (2014, s. 24) menar med att läroboksförfattarnas intentioner kan få andra effekter än det väntade. Det är även enligt Kress (2004) upp till läsaren att tolka varje semiotisk modalitets avsedda betydelse. Är sammanhanget det placerats i vagt kan således betydelsen bli en annan.
Den tredje dimensionen innefattar den bredare sociala praktik som den kommunikativa händelsen är en del av. I denna undersökning innebär detta skolvärlden. Som visats av tidigare forskning arbetar få lärare helt utan läromedel och valet av läromedel beror oftast på om innehållet överensstämmer med lärarens egen syn på kunskap och lärande (Skolverket, 2006, s. 130; Wikman, 2014, s. 23). Enligt Wikman (2014) är även lärobokens främsta uppgift att främja elevens lärande. Om lärobokens främsta uppgift är att främja elevens lärande bör lärare inte endast utgå från läroböcker som överensstämmer med lärarens egen syn på kunskap och lärande. Dessa böcker behöver nödvändigtvis inte vara de böcker som bäst främjar lärandet. Av den anledningen bör lärare granska de läroböcker som används i undervisningen för att på något sätt säkerställa att elevernas lärande främjas. Både i kursplanen för svenska 1 och svenska som andraspråk 1 står det att elever ska kunna läsa andra typer av texter och texter av olika slag (Skolverket, 2011c, 2011d) vilket skulle kunna tolkas som multimodala texter. De multimodala texter som analyserats i denna undersökning och som är en del av denna sociala praktik (skolvärlden) har uppvisat en viss ambiguitet i tolkningen av vissa betydelser. Enligt läroplanen ska skolan även ge elever verktygen som krävs för att kunna inhämta information och söka kunskap (Skolverket, 2011b). Detta skulle kunna innefatta verktyg för att inhämta information och söka kunskaper i läroböcker eller multimodala texter. Av den anledningen bör lärare undervisa, eller åtminstone, upplysa elever om denna komplexa relation mellan bild, semiotiska modaliteter och sammanhangets betydelse för förståelsen
av en multimodal text vilket även stöds av tidigare forskning (Martinez & Harmon, 2012;
Daily & Unsworth, 2011; O’Neil, 2011; Basal et al., 2016; Pettersson, 2014, s. 121).
8 Litteraturlista
Basal, A., Celen, K. M., Kaya, H., & Bogaz, S. N. (2016). An Investigation into Illustrations in English Course Books in a Turkish Context. International Electronic Journal of Elementary Education, 8, (3), 525–536. Hämtad januari, 24, 2019 från http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1096534.pdf
Björkvall, A. (2003). Svensk reklam och dess modelläsare. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1073023/FULLTEXT01.pdf
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken. Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Borgfeldt, E., & Lyngfelt, A. (2014). Elevtexter som sociosemiotiska uttryck. En studie av elevrespons och sociosemiotisk positionering i årskurs 3. I P. Andersson, P.
Holmberg, A. Lyngfelt, A. Nordenstam, O. Widhe (Red.), Mångfaldens möjligheter:
Litteratur- och språkdidaktik i Norden (s. 131–153). Göteborg: Göteborgs universitet.
Daly, A, & Unsworth, L. (2011). Analysis and Comprehension of Multimodal Texts. Australian Journal of Language and Literacy, 34, (1), 61–80.
Danielsson, K., & Selander, S. (2014). Se texten!: Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (1 uppl.). Malmö: Gleerups.
Danielsson, K., & Selander, S. (2016). Reading Multimodal Texts for Learning – a Model for Cultivating Multimodal Literacy. Designs for Learning, 8, (1), 25–36. DOI:
http//doi.org/10.16993/dfl.72
Denscombe, M. (2007). The good research guide: For small-scale social research projects (3rd ed.). Maidenhead: Open University Press.
Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: The critical study of language (Language in social life series). London: Longman.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 256–276).
Stockholm: Liber.
Ferlin, M. (2014). Biologisk mångfald i läroböcker i biologi. Institutionen för biologi och miljövetenskap. Hämtad från
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:877096/FULLTEXT01.pdf
Kress, G. (2004). Reading images: Multimodality, representation and new media.
Information Design Journal, 12, (2), 110–119. DOI:
https://doi.org/10.1075/idjdd.12.2.03kre
Kress, G. R. & Van Leeuwen, T. (2002). Colour as a semiotic mode: notes for a grammar of colour. Visual communication, 1, (3), 346–368. DOI:
https://doi.org/10.1177/147035720200100306
Kress, G. R. & Van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design. (2nd ed.) London: Routledge.
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Martinez, M., & Harmon, J. M. (2012). Picture/Text Relationships: An Investigation of Literary Elements in Picturebooks. Literacy Research and Instruction, 51, (4), 323–343.
DOI: 10.1080/19388071.2012.695856
O'Neil, K. E. (2011). Reading Pictures: Developing Visual Literacy for Greater Comprehension. The Reading Teacher, 65, (3), 214–223. DOI: 10.1002/TRTR.01026
Pettersson, R., & Institutet för infologi. (2014). Bilder i läromedel. (5 uppl.) Stockholm:
Tullinge.
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren, samtalet (2 uppl.).
Stockholm: Natur & kultur.
Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv.
Stockholm: Norstedt.
Selander, S., & Svärdemo-Åberg, E. (2009). Didaktisk design i digital miljö: Nya möjligheter för lärande (1 uppl.). Stockholm: Liber.
Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad mars 24, 2019, från
gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3 Dgy&sv.url=12.6011fe501629fd150a2714f#anchor_2
Skolverket. (2011c). Ämne – Svenska [Ämnesplan]. Hämtad maj 5, 2019, från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-
i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp
%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee 44715d35a5cdfa92a3
Skolverket. (2011d). Ämne – Svenska som andraspråk [Ämnesplan]. Hämtad maj 5, 2019, från
https://www.skolverket.se/undervisning/specialskolan/laroplan-och- kursplaner-i-specialskolan/laroplan-lspec11-for-specialskolan-samt-for-forskoleklassen-
och-fritidshemmet-i-vissa-fall?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DG RGRSVA01%26tos%3Dgrspc%26p%3Dp&sv.url=12.b173ee8160557dd0b84d1e#anch or2
Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Hämtad april 20, 2019, från
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/4136/TMP.objres.44.pdf?sequence=2
Wikström, C. (2013). Konsten att göra bra prov: vad lärare behöver veta om kunskapsmätning. (1 uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur.