Didaktiska implikationer

Studien ger en uppfattning om hur dansundervisningen kan bedrivas. Kanske även uppmuntra lärare och lärarstudenter i idrott och hälsa att testa genomföra expressiva dansformer i sin

undervisning. Digitala verktyg är enligt studiens resultat ett effektivt tillvägagångssätt analyserat ur flera perspektiv; intresset hos eleverna väcks, inte lika exponerat som traditionell

dansundervisning, undervisande lärare får en bättre kunskapskontroll hos eleverna. Digitala verktyg möjliggör också ett bra tillfälle att betygsätta elever i dans.

Studien visar också vad som kan uppfattas som didaktiska dilemman i dansundervisningen och hur de kan lösas. Möjligtvis reflekterar vissa lärare/studenter aldrig över att dessa didaktiska dilemman existerar. Kanske är det att lärare/studenter i idrott och hälsa har problem med att lösa didaktiska dilemman såsom genus, exponering och beröring i dansundervisningen. Nu får de förslag för hur dessa didaktiska dilemman kan lösas.

11 Referenslista

Amodo, Diana, Sanches-Miguel, Pedro A, Gonzales-Ponce, Inmaculada, Pulido-Gonzales Juan José & Del Villar, Fernando (2016). Motivation towards dance within physical education according to teaching technique and gender. South African Journal for Research in Sport, Physical Education and Recreation. Tillgänglig på Internet:

https://www.researchgate.net/publication/308906436_Motivation_towards_dance_within_physic al_education_according_to_teaching_technique_and_gender

Andersson, Joacim, Öhman, Marie & Garrison, Jim (2016).Physical education teaching as a caring act – techniques of bodily touch and the paradox of caring.Sport, Education and Society 2018, VOL. 23, NO. 6, 591–606. Tillgänglig på internet:

https://doi.org/10.1080/13573322.2016.1244765

Björklund Dahlgren, Cecilia (2012). Dans i skolan för alla! Kroppsmedvetenhet, fantasi, glädje, självkänsla, delaktighet och lärande I: Helander, K. (red.) (2012).”Huvud, axlar, knä och tå” - om barn, kultur och kropp. Centrum för barnkulturforskningsskriftserie. Stockholm: Stockholms Universitet.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Deirdre, Russell-Bowie (2013). What? Me? Teach dance? Background and confidence of primary preservice teachers in dance education across five countries, Research in Dance Education, 14:3, 216-232.Tillgänglig på internet: 10.1080/14647893.2012.722614

Dewey, John (1938). Experience and education. New York: Macmillan

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2011).Handbok i kvalitativ analys.Stockholm: Liber AB.

Fletcher, Simon (2013). Touching practice and physical education: deconstruction of a

contemporary moral panic, Sport, Education and Society, 18:5, 694-709.Tillgänglig på internet:

10.1080/13573322.2013.774272

Gard, Michael (2003). Being Someone Else: Using dance in anti-oppressive teaching, Educational Review,55:2, 211-223. Tillgänglig på internet: 10.1080/0013191032000072236

Gibbs, Béatrice, Quennerstedt, Mikael, & Larsson, Håkan (2017). ‘Teaching dance in physical education using exergames’, European Physical Education Review, 23(2), pp. 237–256.

Tillgänglig på internet: 10.1177/1356336X16645611.

Gibbs, Beatrice (2014). WII LÄR OSS DANSA? Om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i idrott och hälsa. Tillgänglig på internet:

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:729165/FULLTEXT01.pdf

Kahan, David (2003). Islam and Physical Activity: Implications for American Sport and Physical Educators, Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 74:3, 48-54.Tillgänglig på internet: 10.1080/07303084.2003.10608470

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. uppl. Stockholm: Liber

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl.

Stockholm: Liber

Lindqvist, Anna (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32496

Little, Stephanie & Hall, Tina (2017). Selecting, Teaching and Assessing Physical Education Dance Experience, Journal of Physical Education, Recreation & Dance

Volume 88, 2017 - Issue 3. Tillgänglig på internet:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07303084.2016.1260075

Lynda, Mainwaring & Donna, Krasnow (2010). Teaching the Dance Class: Strategies to

Enhance Skill Acquisition, Mastery and Positive Self-Image, Journal of Dance Education, 10:1, 14-21. Tillgänglig på internet: 10.1080/15290824.2010.10387153

Lundvall, Suzanne& Meckbach, Jane (2007).Tid för dans. I Håkan Larsson och Jane Meckbach, red: Idrottsdidaktiska utmaningar. s 103-119. Stockholm: Liber.

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur

Maivorsdotter, Ninitha, Lundvall, Suzanne & Quennerstedt, Mikael (2014). Being a competent athlete or a competent teacher? Aesthetic experiences in physical education teacher education.

European Physical Education Review, 20(3), pp.407–422. Tillgänglig på internet:

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1356336X14535058

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Diss. Malmö: Malmö Högskola.

Mattsson, Torun& Lundvall, Suzanne (2013). The position of dance in physical education.

Sport, Education and Society. 20. 1-17. Tillgänglig på internet:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13573322.2013.837044

Masgoret, Anne-Marie & Ward, Colleen (2006). Cultural learning approaches to acculturation.Cambridge University Press.Tillgänglig på

internet:http://dx.doi.org/10.1017/CBO9780511489891.008

Margareta, Sörenson (2012). Varför dansar barnen? Idéer och historia kring dansen som personlighetsutveckling, skolämne och yrkesutbildning I: Helander, K. (red.) (2012).”Huvud,

axlar, knä och tå” - om barn, kultur och kropp. Centrum för barnkulturforskningsskriftserie.

Stockholm: Stockholms Universitet.

N.E (2019). Dans.Tillgänglig på internet:https://www.ne.se/s%C3%B6k/?

t=uppslagsverk&q=dans

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro Studies in Education

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.

Tillgänglig på internet:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/

granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Ravn, Susanne (2001). Med kroppen som materiale: om dans i praksis. Odense: Odense Universitetsforlag.

Rugstad, Hilde & Fjogstad Langnes, Tonje (2019). Flashmob i lærerutdanninger – studenters erfaringer med å skape dans sammen, Journal for Research in Arts and Sports Education.

2019;3(2):46-61. Tillgänglig på internet:

https://doaj.org/article/52b1f67012b5465da12a64c0a1a34dcc

Sanderson, Patricia (2001). ‘Age and Gender Issues in Adolescent Attitudes to Dance’,European Physical Education Review, 7(2), pp. 117–136. Tillgänglig på internet:

10.1177/1356336X010072002.

Schenker, Katarina (2013). På spaning efter idrottsdidaktik. Johanneshov: MTM

Skolverket (2019). Bevakningsområden och lärosäten.

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/

forskning/innehall/skolverkets-bevakningsomraden-om-utbildning-och-larosaten

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa för grundskolan.

Tillgänglig på internet:https://www.skolverket.se/getFile?file=2589

Smith, Kathleen (2019). Mysophobia (Germophobia): The Fear of Germs.

Tillgänglig på internet:https://www.psycom.net/mysophobia-germophobia

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN: 91–7307–008–4

Wickman, Per-Olof (2014). En pragmatisk didaktik. I Britt Jakobson, Iann Lundegård, Per Olof Wickman red, Lärande i handling: En pragmatisk didaktik. s 17-24. Lund: Studentlitteratur AB.

Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &

Demokrati. 23. 33-52.

Kammarrättsdomar

Från Sundsvalls kammarrätt mål nr 1494-12 dom avkunnad 2013-07-04

12 Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

Pedagogens bakgrund:

● Hur många år har du arbetat som lärare i idrott och hälsa?

● Vilket år tog du examen?

● Hur upplevde du din lärarutbildning gällande dans specifikt?

● Vilken erfarenhet och självsäkerhet känner du inför dans? (Dansat själv?, bara under utbildningen?)

Frågor specifikt om dans:

● Hur planeras upplägget för dans?

● Hur tror du eleverna upplever dansundervisningen?

● Hur hanterar du de didaktiska dilemman som uppstår?

● Hur tolkar du dans gällande vad som står i kursplanen?

● Hur ställer du dig till att dans nu tas bort som kunskapskrav?

● Varifrån får du ny kunskap om dans, förslag på innehåll, nya danser, musik etc

● Känner du att du saknar kunskap gällande dan? Behövs det fortbildning för något?

● Vilka dansmoment har du i undervisningen och varför?

● Vilka hjälpmedel använder du (filma, exergames etc.)?

● Tar du in externa lärare för specifika dansmoment? Varför? Hade du velat ta hjälp av det?

● Hur gör du för att motivera och inkludera alla elever?

● Hur vill du att eleverna ska uppfatta undervisningen i dans?

● Hur bedömer du dans?

● Kan du beskriva hur en lektion i dans brukar fungera?

● Vilka är utmaningarna, vilka är hindren?

● Vad fungerar bra när du undervisar i dans?

● Vad fungerar mindre bra/dåligt?

● Vad tror du är anledningen till att vissa moment funkar men inte andra?

● Har du något att tillägga?