I denna studie flyttas fokus från interaktion till intra-aktion och öppnar därmed upp för en mångfacetterad syn på hur vi kan se på lek. Genom detta synsätt ser vi hur alla agenter har likvärdig betydelse för vad som sker i leken. Studiens didaktiska implikation för förskolans verksamhet är vikten av att ge barn möjlighet att möta en varierad miljö och ett varierat material. Odefinierbart naturmaterial och naturmiljö har potential i att främja barns lek, fantasi och motorik. I intra-aktion med skogen och naturmaterial är den vuxnes roll som aktiv och närvarande av betydelse för att hjälpa dem att skapa en gemensam förståelse för vad de gör och för vad de för stunden är.
Ytterligare en didaktisk implikation för förskolans verksamhet är betydelsen av att se till miljön och materialets handlingspotential och vilka konsekvenser de får för vad som sker i leken. En teoretisk ansats i denna studie är att inget har en inneboende identitet utan allt blir till för stunden beroende på vilka agenter de samhandlar med. Detta skulle i förskolans verksamhet bidra till en vidgad förståelse för hur förskolans pedagoger ser på barn. Ett barn kan i en situation stämplas som utåtagerande och vild vilket får konsekvenser för hur barnet möts i andra situationer. Genom detta sätt att se på barn blir deras handlingar en del av deras identitet, barnet är utåtagerande och vild. Om vi däremot ser till miljön och dess material som performativa agenter, alltså som en del av det som sker, är barnet inte något specifikt utan det blir något för stunden. Ett barn som slår med en pinne är inget utåtagerande barn utan hen står i tillblivelse med andra performativa agenter som gör att detta fenomen uppstår. Som pedagog i förskolan skulle man genom detta synsätt inte se ett barn med svårigheter utan de skulle bemötas för vad de för stunden är.
39
Referens00
Ahrne, G & Svensson, P. (2013). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: G, Ahrne & P., Svensson. (Red), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 10-18). Stockholm: Liber.
Barad, K. (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter. Journal of Women in Culture and Society. 28(3), s.801-831.
Barad, K. (2007). Meeting the universe halfway. Quantum physics of the entanglement of
matter and meaning. Durham: Duke Universal Press.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Butler, J. (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur.
Copeland, K.A., Kendeigh, C.A., Saelens, B.E., Kalkwarf, H.J. & Sherman, S.N. (2011). Physical activity in child-care centers: do teachers hold the key to the playground?, Health
Education Research, 27(1), 81-100.
Eidevald, C. (2011). Videoobservationer. I: G, Ahrne. & P, Svensson. (Red), Handbok i
kvalitativa metoder (s. 114-127). Stockholm: Liber.
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och
inflytande. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2014. Umeå.
Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på
subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet,
2011. Stockholm.
Hultman, M. (2012). Karen Barad: en posthumanistisk kvantfysiker. I: C, Åsberg., M, Hultman. & F, Lee. (Red), Posthumanistiska nyckeltexter (s. 73-76). Lund: Studentlitteratur. Hultman, K. & Lenz Taguchi, H. (2010). Challenging anthropocentric analysis of visual data: a relational materialist methodological approach to educational research. International
Journal of Qualitative Studies in Education. 23(5). 525-542.
Jensen, M. (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, L. (2015). Tillblivelsens pedagogik: om att utmana de förgivettagna: en
postkvalitativ studie av det ännu-icke-seddas pedagogiska möjligheter. Diss. Lund: Lunds
universitet, 2015. Lund.
Johansson, B. & Karlsson, M (2013). Inledning. I: B, Johansson. & M, Karlsson. (Red), Att
involvera barn i forskning och utveckling (s. 11-26). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, R. (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Avhandling. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
40 Kleinman, A. (2012). Intra-actions. MousseMagazine, 12(34), 76-81. Hämtad 24 april: https://www.academia.edu/1857617/_Intra-
actions_Interview_of_Karen_Barad_by_Adam_Kleinmann_
Lalander, P. (2011). Observationer och etnografi. I: G., Ahrne & P., Svensson (Red).
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 83-103). Stockholm: Liber
Lee, M. (2012). Michel Callon: en av aktör-närverksteorins skapare. I: C, Åsberg., M, Hultman. & F, Lee. (Red), Posthumanistiska nyckeltexter (s. 145-151). Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-
aktiv pedagogik. Malmö: Gleerup.
Lucas, A.J. & Dyment, J.E. (2010). Where do children choose to play on the school ground? The influence of green design, Education 3-13, 38:2, 177-189
Lundgren, B. (2008). Kommunikativa processer vid andraspråksinlärning – språkteori vid tolkning av observationer. I: C, Rönnqvist. & M, Vinterek. (Red), Se skolan –
forskningsmetoder i pedagogiskt arbete (s. 55-70). Umeå: Fakultetsnämnden för
lärarutbildning, Umeå universitet.
Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Inter-. Tillgängligt 5 maj 2017: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inter- Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Intra-. Tillgängligt 5 maj 2017:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intra- Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Realism. Tillgängligt 18 maj 2017:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/realitet
Niklasson, L & Sandberg, A. (2010). Children and the outdoor environment, European Early
Childhood Education Research Journal, 18(4), 485-496.
Norðdahl, K. & Einarsdóttir, J. (2015). Children’s views and preferences regarding their outdoor environment, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 15(2), 152- 167.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I: G, Ahrne. & P, Svensson. (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s. 194-210). Stockholm: Liber.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
41 Waller, T. (2010). ‘Let's throw that big stick in the river’: an exploration of gender in the construction of shared narratives around outdoor spaces. European Early Childhood
Education Research Journal, 18:4, 527-542
Zamani, Z. (2016). ‘The woods is a more free space for children to be creative; their imagination kind of sparks out there’: exploring young children’s cognitive play opportunities in natural, manufactured and mixed outdoor preschool zones, Journal of Adventure Education
and Outdoor Learning, 16(2), 172-189.
Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (2012). Möt den posthumanistiska utmaningen. I: C, Åsberg., M, Hultman. & F, Lee. (Red), Posthumanistiska nyckeltexter (s. 29-47). Lund: Studentlitteratur.
Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats – Naturens material och miljöer som resurser i lek.
Nordisk pedagogik, 2, 221-234.
Änggård, E. (2016). How matter comes to matter in children´s nature play: posthumanist approaches and children´s geographies. Children´s Geographies, 14(1), 77-90.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I: A., Sandberg (Red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. (107-136) Lund: Studentlitteratur AB
42 Bilaga 1
Hej,
Vi heter Marie Swahn och Nathalie Beillon och vi studerar på förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad. Just gör vi vårt avslutande examensarbete och ska utföra en studie i förskolans verksamhet. Vi har som syfte att observera barnens lek i en utomhusmiljö. Vi vill därför dokumentera barns lek med videokamera under några av deras aktiviteter i utomhusmiljö. Barnen kommer inte att dokumenteras eller analyseras utifrån personliga eller familjeaspekter, endast barnens lek är av intresse. Nu undrar vi om du samtycker till att vi videodokumenterar aktiviteter där ditt barn deltar?
Under några dagar i april kommer vi i samråd med arbetande personal att besöka er förskola. Medverkan i studien är frivillig och om man under aktiviteten valt att vara med och ångrar sig får man avbryta sitt deltagande. Vi kommer att använda kameran för att dokumentera intressanta händelser.
I vår forskning följer vi strikt vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket i huvudsak uttrycks som individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att målsman till de barn som deltar i denna studie ger sitt skriftliga samtycke. Dessutom kommer vi vara lyhörda för barnens reaktioner vilket innebär att vi kommer sluta filma om ett barn visar tecken på att inte vilja vara med i studien. Konfidentialitetskravet innebär att vi som forskare kommer att behandla de uppgifter om de barn som deltar på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera dessa barn. Namnen som kommer användas i studien är fingerade. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats om barnen endast kommer användas för forskningsändamål.
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
VILL DU VETA MER, KONTAKTA
Marie Swahn, 0733-520561, marsva14@student.hh.se Nathalie Beillon, 0767-161716, natbei14@student.hh.se
Kristina Holmberg, ansvarig lärare för kursen, kristina.holmberg@hh.se – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Mitt barn heter:__________________________________________________________
Jag samtycker till att mitt barn deltar i studien
____________________________________________________________
43 Bilaga 2
45 Bilaga 3
Hej,
Vi heter Marie Swahn och Nathalie Beillon och vi studerar på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Just nu gör vi vårt avslutande examensarbete och vi vill tacka era barn för deltagandet i vår studie. Nu undrar vi om du samtycker till att vi använder oss av en bild på ditt barn i vår rapport. Rapporten kommer att publiceras på en sökbar databas vid namn DiVA. Vi har avidentifierat barnens ansikte samt namn på reflexväst, vi bifogar bilderna för ert godkännande.
Med denna samtyckesblankett godkänner jag att presenterad bild används på mitt barn i Marie och Nathalies examensarbete.
VILL DU VETA MER, KONTAKTA
Marie Swahn, 0733-520561, marsva14@student.hh.se Nathalie Beillon, 0767-161716, natbei14@student.hh.se
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Mitt barn heter:__________________________________________________________
Jag samtycker till att mitt barns bilder publiceras i examensarbetet.
____________________________________________________________
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se