Didaktiska implikationer

Slutsatsen genom denna studie var att betydelsen av barns sociala kompetenser i deras interaktion med varandra var en betydande del för att upprätthålla samspelet mellan barnen. För att pedagoger i förskolan ska kunna ge barnen stöd i deras konflikthantering behöver pedagogerna låta barnen själva få möjlighet till att hantera sina konflikter. Då det i vårt

resultat visade att barnen övade på sina färdigheter i sin sociala kompetens när de interagerade med varandra. Genom att barnen får möjlighet att öva på sin sociala komptens och hantera konflikter ger det barnen stöd i högre ålder att hantera framtida konflikter utan våld. Vilket även gör det lättare för barnen att interagera med andra då de utvecklar sin förmåga att visa förståelse för varandra, visa empati, lära sig lyssna och uppmärksamma varandras känslor. Vår slutsats är betydande för förskolans verksamhet då barns agerande i exempelvis att rycka leksaker från andra barn kan vara ett sätt för barnen att interagera och samspela. Därför menar vi att det är viktigt att pedagoger inte hindrar barnen från att hantera sina konflikter utan istället observera vad som händer i barnens interaktion. Istället för att se interaktionen som en konflikt kan pedagoger ge barnen stöd i att samspela och leka tillsammans, genom att samtala med och förklara för barnen deras olika känslor och visa hur de kan göra för att fortsätta ett samspel utan konflikter med våld.

36

9. Referenser

Arhne, G. & Svensson, P. (2013) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Aspers. P (2011) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber

Braun, V. and Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3 (2). pp. 77-101. ISSN 1478-0887

Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder uppl 2. Stockholm: Liber AB Bygdeson Larsson. K. (2010) Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt -

Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av Pedagogisk processreflektion.

ISBN 978-91-7459-076-0. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Engdahl. I. (2011). Toddlers as social actors in sweidish preschool. ISBN 978-91-7447-193- 9.Stockholm: Department of Child and Youth Studies, Stockholm University

Fejes, A. Thornberg, R. (2015) Handbok I kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB

Garte, R. R. (2014) Intersubjectivity as a Measure of Social Competence Among Children

Attending Head Start: Assessing the Measure’s Validity and Relation to Context. Journal Articles; Reports - Research. Springer. 233 Spring Street, New York, NY 10013.

Gerholm, T. (2007). Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young

children. ISBN 978-91-7155-485-7Stockholm : Institutionen för lingvistik,

Gloeckler, L R, Cassell. M och Malkus. A J. (2014). An analysis of teacher practices with

toddlers during social conflicts. Journal Articles; Reports - Research. Taylor & Francis, Ltd. 325 Chestnut Street Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

Halvars-Franzén, B. (2010) Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers

vardag. ©Bodil Halvars-Franzén, Stockholm 2010

ISBN 978-91-7447-045-1

Horowitz, L, Jansson. L, Ljungberg. T. och Hedenbro. M. (2005). Behavioural patterns of

conflict resolution strategies in preschool boys with language impairment in comparison with boys with typical language development. Journal Articles; Reports - Evaluative. Customer Services for Taylor & Francis Group Journals, 325 Chestnut Street, Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

Horowitz, L. Jansson. L, Ljungberg. T. och Hedenbro. M. (2006). Interaction before conflict

and conflict resolution in pre-school boys with language. Impairment Journal Articles;

Reports – Research. Taylor & Francis, Ltd. 325 Chestnut Street, Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

37 Ihrskog. M (2006) Kompisar och Kamrater Barns och ungas villkor för relationsskapande i

vardagen. ISBN 91-7636-503-4. Växjö: Växjö University

Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: studentlitteratur.

Kolfjord. I (2009). Alternativ konflikthantering - Hur kamratmedling kan påverka elevers

relationsskapande. Malmö University; Faculty of Health and Society: Lärarutbildningen,

Malmö högskola.

Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.

Lundgren, Anna Sofia. (2009). Störning på Holland Park Avenue. I: Arvastson & Ehn (red) (2009). Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur.

Meece. D och Mize. J. (2010). Multiple aspects of preschool children’s social cognition:

relations with peer acceptance and peer interaction style. Journal Articles; Reports -

Research. Taylor & Francis, Ltd. 325 Chestnut Street Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

Palla. L. (2011). Med blicken på barnet – om olikheter i förskolan som diskursiv praktik. ISBN 978-91-86295-14-1Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen,

Singer. E och Doornenbal. J. (2006). Learning morality in peer conflict - A study of

schoolchildren’s narratives about being betrayed by a friend. Journal Articles; Reports -

Descriptive. SAGE Publications. 2455 Teller Road, Thousand Oaks, CA 91320.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Skolverket: Fritzes. Skånfors. L (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. ISBN 978-91-7063-510-6. Karlstad: Karlstads universitet

Souto – Manning. M. (2014). Making a Stink About the “Ideal” Classroom: Theorizing and

Storying - Conflict in Early Childhood Education. Journal Articles; Reports - Research.

SAGE Publications. 2455 Teller Road, Thousand Oaks, CA 91320.

Säljö. R. (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Nordstedts Förlagsgrupp AB.

Tamm. A, Tõugu. P och Tulviste. T. (2014). The Influence of Individual and Situational

Factorson Children's Choice of a Conflict Management Strategy. Journal Articles; Reports –

Research. Routledge. Available from: Taylor & Francis, Ltd. 325 Chestnut Street Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

38 Thornberg (2006) The Situated Nature of Preschool Children's Conflict Strategies. Educational Psychology, (26), 1, 109-126. http://dx.doi.org/10.1080/01443410500341064

Utas Carlsson. K. (1999). Violence prevition and conflict resolution - A Study of Peace

Education in Grades 4–6. ISBN 91-88810-07-0 Department of Educational and Psychological

Research, School of Education, S-205 06 Malmö, Sweden

Van Reet. J. (2015). Conflict Inhibitory Control Facilitates Pretense Quality in Young

Preschoolers. Journal Articles; Reports - Research. Taylor & Francis, Ltd. 325 Chestnut Street Suite 800, Philadelphia, PA 19106.

Vestal. A. och Aron Jones. N. (2004) Peace Building and Conflict Resolution in preschool

Children. Journal Articles; Reports - Evaluative. Association for Childhood Education International. 17904 Georgia Avenue Suite 215, Olney, MD 20832.

Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab

Vygotskij. L. S. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos AB. Göteborg Vygotskij. L. S. (1999) Tänkande och språk. Daidalos AB. Göteborg

Wenger, E. (1998) Communities of Practice Learning, Meaning, and Identity. New York: Cambridge University

39

10. Bilagor

10.1 Observationsmall

När vi ska genomföra en observation är det viktigt att vi som observatörer vet exakt vad och vem som ska observeras därför kommer vi i våra observationer fokusera på dessa punkter nedan. Detta för att vi tydligt ska få syn på vad det är vi ska observera (Bryman, 2011). Vi har valt de här punkterna då vi vill få en levande observation och för att få förståelse över barns perspektiv, samspel och interaktion i den fria leken. Vårt största fokus kommer vara på hur barn samspelar med varandra, vilket kroppsspråk de har, ansiktuttryck, verbal och ickeverbal kommunikation, vilka konflikter som uppstår och hur de hanteras, då vårt syfte är att

undersöka hur de yngre barnen interagerar med varandra och hur konflikter uppstår samt hur dessa hanteras av barnen i den fria leken på förskolan. Resultatet från våra observationer kommer att redovisas i resultatet och kommer sedan att analyseras utifrån en tematisk analysmetod.

 Territory (Miljö) - beskrivning av miljön och hur omgivningen ser ut om det till exempel är inomhus eller utomhus etc.

 Stuff (Verktyg, saker) - beskriver vad som finns i rummet, vad som används och vilka leksaker som används etc.

 People (Människor) - vilka som är med i observationen. Vår studie har fokus på de yngre barnen i åldrarna 1-3år och hur de bemöter och samspelar med varandra i den fria leken. Här används fiktiva namn i enlighet med konfidentialitetskravet.

 Talk (Kommunikation) – här beskriver vi hur barnen använder sin verbala och ickeverbala kommunikation i deras interaktion (Sotirin, ref i Lundgren, 2009).

De aktörer vi avser att föra anteckningar kring är barnen och deras interaktion i den fria leken. Att tänka på under observationen är även följande punkter:

Hur ser miljön ut i barnens fria lek? Vilka saker används av barnen? Vilka observeras?

Hur interagerar och kommunicerar barnen/ansiktuttryck/kroppsspråk? Hur ser samspelet ut mellan barnen?

Hur bemöter barnen varandra? Hur uppstår konflikter mellan barnen? Hur hanterar barnen konflikter som uppstår

40

10.2 Samtyckesblankett

Till vårdnadshavare

Hej!

Vi heter Amanda och Sarah, vi läser till förskollärare på Högskolan i Halmstad. Nu skriver vi vårt examensarbete som ska handla om de yngre barnens samspel i förskolan. För att kunna undersöka detta behöver vi observera barnen i verksamheten, detta gör vi endast genom observationer och fältanteckningar. Materialet kommer att hanteras aktsamt så att ingen som deltar kommer att kunna identifieras eftersom vi bara kommer att använda oss av fiktiva namn, detta för att skydda er identitet. Vi utgår från individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att vi får ert godkännande. Materialet kommer endast att användas för oss i examensarbetet och förvaras oåtkomligt för utomstående.

Vi behöver ert godkännande för att ert barn ska kunna delta i undersökningen. Det är okej att avbryta undersökningen om barnet vill.

Har ni några frågor kan ni nå oss via e-post: amamar13@student.hh.se och sarhol13@student.hh.se Vår kursansvarig är Kristina Holmberg: Kristina.Holmberg@hh.se

Med vänliga hälsningar,

Amanda Mårtensson och Sarah Holmquist

JA, jag godkänner att mitt barn deltar i undersökningen □ NEJ, jag vill inte att mitt barn deltar □

Lämna ditt svar så fort som möjligt till avdelningens personal, absolut senast fredagen den 15/4. Tack på förhand!

Vårdnadshavare för:

……….………… Vårdnadshavares namnteckning och datum:

41

10.3 Ansvarsområden

10.3.1 Amandas ansvarsområden

Amanda har tagit ansvar för att använda oss av hennes del av den tidigare

forskningsöversikten och de avhandlingar och artiklar som passat med nuvarande studie. Amanda har kontaktat en förskola som hon tidigare varit i kontakt med och ansvarat för att de har fått tillräckligt med samtyckesblanketter till föräldrar och informerat personal om vår studie. Amanda har ansvarat för att alla samtyckesblanketter har skrivits ut. Hon har letat upp nya artiklar och litteratur som varit relevanta för vårt arbete med vårt examensarbete. Amanda tog ansvar för den andra delen i diskussionskapitlet och diskuterade resultatet utifrån den tidigare forskningen.

10.3.2 Sarahs ansvarsområde

Sarah har tagit ansvar för att se vilka artiklar och avhandlingar som passat vår studie utifrån hennes tidigare forskningsöversikt. Sarah har också kontaktat en förskola som hon tidigare varit i kontakt med och ansvarat för att de har fått tillräckligt med samtyckesblanketter till föräldrar och informerat personal om vår studie. Sarah har haft ansavart för att samla ihop och förvara alla samtyckesblanketter i säkert förvar. Även hon har letat upp nya artiklar och litteratur som varit relevanta för vårt arbete med vårt examensarbete. Sarah tog också ansvar för en del i diskussionskapitlet och diskuterade resultatet utifrån den tidigare forskningen, hon diskuterade den tredje delen.

Slutligen har vi tillsammans genomfört och arbetat fram de samtliga delarna i examensarbetet tillsammans och tillsammans har vi även reflekterat, analyserat och läst igenom allt arbete vi åstadkommit under tidens gång för att bevara den röda tråden. Detta har vi gjort för att kunna diskutera och från olika perspektiv och få fram ett så välskrivet arbete som möjligt, som vi båda är nöjda med.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Amanda Mårtensson Sarah Holmquist