Utifrån både tidigare forskning samt denna studie visades positiva effekter av kooperativt lärande genom kamratrespons. Det finns därmed flera anledningar till varför arbetssättet ska tillämpas i skolans verksamhet. För ett fungerande arbetssätt krävs det dock som både tidigare forskning samt resultatet visar på att eleverna arbetar konstant med att både ta emot och ge kamratrespons. Som lärare bör du ha en tydlig struktur och syfte med hur du ska jobba med arbetssättet. Läraren behöver även ge eleverna tydliga referenspunkter för sitt lärande. Detta kan vara känsligt men då är det viktigt att läraren är lyhörd. Det krävs noggranna genomgångar om hur kamratrespons ska ges och tas emot för att undvika elaka kommentarer. Arbetssättet ska öka elevernas självförtroende och självkänsla, skapa en trygg miljö samt hjälpa eleverna att ta ansvar för sitt eget och andras lärande. Detta i linje med Läroplanen för grundskolan,
31
förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s.16) som fastställer att skolans mål är att varje
elev ska utveckla ett stort ansvar för sina egna studier och bedömandet av sitt eget resultat. Vidare menar de på att eleverna ska utveckla en förmåga i att bedöma sitt eget och andras resultat i förhållande till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
En del i det kooperativa lärandet är hur eleverna ska utveckla en fördjupad förståelse för ett ämnesinnehåll genom att deras sociala färdigheter utmanas genom engagemang, ansvar och samarbete. Detta kan bidra till att lärandet blir gynnsamt. Eleverna nämner att de övar förmågan att samarbeta när de använder arbetssättet kamratrespons. Det kan ses gynnsamt för elevernas framtida utmaningar som väntar då de sannolikt ställs inför komplexa problem som en enskild individ inte anses ha tillräcklig kunskap att lösa på egen hand. Historiskt har människan ständigt samarbetat och därmed ställs frågan gällande hur mycket tid skolan ska lägga på utvecklingen av just denna förmåga.
32
SLUTSATS
I den tidigare kunskapsöversikten som gjordes lyftes den positiva bilden av kooperativt lärande fram genom de artiklar som analyserades. Funderingen fanns dock kvar kring varför metoden inte slagit igenom i den svenska matematikundervisningen. Det resultat som kom fram i kunskapsöversikten var att genom lyckade konstellationer kan människor nå bättre resultat tillsammans än som enskilda individer. Ett av skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare men samhället vi lever i idag beskrivs som individualistiskt där människor förväntas klara sig själva. Fohlin et al. (2017, s. 75) intygar att kooperativt lärande överensstämmer med de mål som skolan har där varje elev ska känna till demokratins principer samt ha förmågan att arbeta i demokratiska former. Detta är även i linje med Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) som påpekar att det ska vara en
likvärdig undervisning som ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Å andra sidan kan vi inte fastslå att kooperativt lärande är positivt för alla elever trots att studierna i den tidigare gjorda kunskapsöversikten endast pekar på det. I denna studie framkommer det hur en elev hellre arbetar enskilt än i par och har svårt att se det positiva med lärpar och kamratrespons. Då kunskapsöversiktens resultat endast pekar på positiv inverkan ställde vi oss frågan varför inte kooperativt lärande är allmänt vedertaget av alla pedagoger. Dock kan vi ännu inte fastställa genom denna studie vilka elever arbetssättet fungerar för och vise versa. Här behövs det vidare forskning. Möjligen forskning ur ett lärarperspektiv där verksamma lärare inom kooperativt lärande kan ge svar på om de upplever att det inte fungerar för en viss grupp elever. Det ser självklart olika ut i allas klassrum och alla pedagoger har sitt sätt att undervisa på därför är det problematiskt att påpeka att ett visst arbetssätt fungerar för alla elever. Det finns därför behov av att hitta en struktur och metod som fungerar för alla samt för att nå målet att uppfostra demokratiska medborgare. Om vi i framtiden ska lyckas med de stora mänskliga utmaningarna behöver vi i skolan fostra elever till tankesättet en för alla, alla för en.
REFERENSER
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dahlin Ivanoff, Synneve & Holmgren, Kristina (2017). Fokusgrupper. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Duckworth, A. & Gross, J.J.,( 2014). Self-Control and Grit. Current Directions in
Psychological Science, 23(5), ss.319–325.
Duckworth, A.L., Peterson, C., Matthews, M.D., & Kelly, D.R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of personality and Social Psychology, 92/6), ss.1087-1101. doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1037/0022-3514.92.6.1087
Dweck, Carol S. (2015). Mindset: du blir vad du tänker. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Fejes, A & Thornberg, R (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Forslund Frykedal, K. & Thornberg, R. (2015) Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. Uppl. Stockholm: Liber
Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt
lärande: vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Jacobs, D., Watson, T. & Autton, J. (1996). Effects of cooperative learning method on mathematics achievemnt and outcomes of students in a private elementary school. Journal of
Research and Development in Education 29: 195-202
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Kagan, S & Stenlev, J (2017). Kooperativt lärande - Samarbetsstrukturer för elevaktiv
undervisning. Lund: Studentlitteratur AB
Klingberg, T. (2016). Hjärna, gener & jävlar anamma: hur barn lär. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Kumar, S & Harizuka, S. (1998). Cooperative learning-based approach and development of learning awarenss and achivement in mathematics in elementary school. Department of
Educational Psychology Kyushu University, Japan. 587-591
Kutnick, P., Ota, C. & Berdondini, L. (2008). Improving the effects of group working in classrooms with young school-aged children: Facilitating attainment, interaction and classroom activity. Learning and Instruction Vol. 18/2008 ss. 83-95 Tillgänglig på internet: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959475206001241
Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B., Timmers, F., Cascallar, E., & Dochy, F. (2013). A metaanalysis of the effects of face-to-face cooperative learning. Do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational Research Review, Vol. 10/2013 ss.133-149. Tillgänlig på internet: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X13000122?via%3Dihub
Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur
Oortwijn, M.B, Boekaerts, M. & Vedder, P. (2008). The effect of stimulating immigrant and national pupils´helping behaviour during cooperative learning in classrooms on their maths-related talk. Educational studies Vol. 34/2008 333-342 Tillgänglig på internet: https://www-
tandfonline-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.1080/03055690802257093?needAccess=true
Pawattanaa, A., Prasarnpanich, S. & Attanawong, R. (2014). Enhancing Primary School Students’ Social Skills Using Cooperative Learning in Mathematics. Procedia - Social and
Behavioral Sciences Vol. 112/2014 ss. 656 – 661. Tillgänglig på internet:
https://ac.els-cdn.com/S1877042814012312/1-s2.0-S1877042814012312-
main.pdf?_tid=1f7b5597-0b37-41be-93d2-117144cedb31&acdnat=1545038548_b25a286cf0225fd86d9cbf714824756a
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Tarim, K. & Akdeniz, F. (2008). The effects of cooperative learning on Turkish elementary students’ mathematics achievement and attitude towards mathematics using TAI and STAD methods. Educ Stud Math ss.77–91. Tillgänglig på internet: https://link-springer-com.lib.costello.pub.hb.se/content/pdf/10.1007%2Fs10649-007-9088-y.pdf
Vega, M.L, & Hederich M.,C. (2015). The impact of a cooperative learning program on the acamedic achievement in mathematics and language in fourth grade students and its relation to cognitive style. New approaches in educational research Vol. 4/2015. No. 2. pp. 84-90. Tillgänglig på internet:
https://search-proquest
com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/1895975344/EAA45437673C450EPQ/1?accountid=9 670
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Watt Boolsen, M (2007). Kvalitativa analyser: (forskningsprocess, människa, samhälle). 1.uppl. Malmö: Gleerup
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhán (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och
praktiska tekniker. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Zakaria, E., Chung Chin, L. & Daud, Y. (2010). The Effects of Cooperative Learning on Students’ Mathematics Achievement and Attitude towards Mathematics. Journal of Social
Sciences ss. 272-275.
BILAGA 1
Informationsbrev Datum 2019-01-23
Till vårdnadshavare med barn XXXsskolan
Vi heter Kajsa Gustafsson och Mikaela Bergqvist och studerar vår åttonde och sista termin till grundskollärare vid Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Under sista terminen ska vi studenter genomföra ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Vi har valt att fokusera på elevers upplevelse av arbetssättet kooperativt lärande i matematik. Vi kommer att intervjua eleverna i grupper. Det är viktigt att ni som vårdnadshavare vet att vår undersökning utgår ifrån de forskningsetiska principerna. Det innebär följande:
∙ Alla uppgifter i undersökningen kommer att behandlas med största varsamhet, så att inga obehöriga kan ta del av dem.
∙ De uppgifter som framkommit i undersökningen används enbart för denna undersöknings syfte.
∙ Alla uppgifter kring deltagarna i undersökningen kommer att vara konfidentiella. Fiktiva namn på elever, pedagoger och skola används så att allas identiteter skyddas.
∙ Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta deltagandet.
För att kunna genomföra undersökningen behövs vårdnadshavares samtycke. Vi ber er därför fylla i blanketten som följer med denna information och därefter lämna till klasslärare. Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen kan ni nå oss på e-post
S151xxxx@student.hb.se eller S15xxxx@student.hb.se
Samtyckesblankett för vårdnadshavare
Tag med och lämna till klassföreståndare
Jag/vi har informerats om undersökningen och tagit del av de forskningsetiska principer som studien vilar på. Jag/vi vet att mitt/vårt barns deltagande är helt frivilligt och att deltagandet när som helst kan avbrytas. Ringa in valt alternativ.
JA, jag/vi samtycker till att mitt/vårt barn ska få delta i undersökningen.
NEJ, jag/vi samtycker INTE till att mitt/vårt barn ska få delta i undersökningen.
________________________________________ Barnets namn
_______________________________________________________________________ Underskrift vårdnadshavare Namnförtydligande
_______________________________________________________________________ Underskrift vårdnadshavare Namnförtydligande
BILAGA 2
HÖGSKOLAN I
BORÅS
2019-01-23