Didaktiska konsekvenser

Studiens resultat, som visar att definitioner och attityder varierar, pekar mot att en övergångsperiod är pågående. Därför är det av vikt att föra en dialog kring definitioner av och attityder till entreprenörskap i skolan, samt hur dessa påverkar entreprenörskapets implementering i grundskolan. Vidare forskning kring lärares attityder till entreprenörskap vore intressant att ta del av, då det är ett relativt outforskat område.

Många lärare anser sig ha en positiv inställning till entreprenörskap i skolan och tycker att det ligger i elevens intresse. Trots detta så vill många lärare själva inte arbeta med entreprenörskap i skolan. Det kan vara en god idé att titta mer på vad detta kan bero på. Med stöd i tidigare studier (Bayraktar 2011) så kan en orsak vara att lärare inte känner att de besitter tillräcklig kompetens på området och då kan det vara viktigt att som lärare efterfråga fortbildning sker på ett eller annat sätt. Många respondenter i denna studie anser att det främsta ansvaret ligger hos politiker, skolledare och lärare tillsammans, vilket innebär att samtliga parter bör vara medvetna om att dessa tendenser finns och att ansvarsområdet bör förtydligas i skolverksamheten. Detta för att undvika att entreprenörskapsarbetet faller mellan stolarna. Att föra en dialog på arbetsplatsen kan vara en god början; kollegialt lärande ska inte underskattas.

Knappt hälften av de som tog ställning till om entreprenörskap är ett värdeladdat begrepp ansåg att så var fallet vilket kan påverka att attityder varierar. Lärare är själva medvetna om detta, vilket är en fördel när entreprenörskap diskuteras i skolan.

För vår del är det relevant att vara medveten om och ifrågasätta sin egen attityd till entreprenörskap eftersom det kan påverka hur och hur mycket vi kommer att undervisa entreprenörskap. Det är även viktigt att inte glömma att den egna attityden kan färga av sig på såväl kollegor som elever, såväl den positiva som den negativa.

34

REFERENSER

Ajzen, I. (2002). Perceived behavioural control, self-efficacy, locus of control and the theory of planned behaviour. Journal of applied social psychology. 32(4), ss. 665-683

B y , 2011 T y ’ y beliefs and attitudes toward science: The effect of a primary teacher education program.

School science and mathematics. 111(3), ss. 83-92

Björkdahl Ordell, S (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Björkdahl Ordell, S & Dimenäs, J. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 84-96

Björkdahl Ordell, S (2007). Kvantitativ metod - ett annat sätt att tänka? I Björkdahl Ordell, S

& Dimenäs, J. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.192-197

Dewey, J (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos

Europaparlamentet, Europeiska unionens råd (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Europeiska unionens officiella tidning.

Internet: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32006H0962

Falk-Lundqvist, Å (2014). Entreprenöriellt lärande: i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm:

Liber

Falk-Lundqvist, Å (2011). Entreprenöriell pedagogik i skolan: drivkrafter för elevers lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Fostering entrepreneurship (1998). Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development

Gustavsson, B, Larsson, S & Ellström, P (red.) (1996). Livslångt lärande. Lund:

Studentlitteratur

Harris, M.L & Gibson, S.G. (2008). Examining the entrepreneurial attitudes of US business students. Education and training, 50: ss. 568-581.

Harlen, W. & H y , C 1997 y ’ : Impact on confidence and teaching. International journal of science education, 19 (1), ss. 93-105.

Illeris, K (1991). Pædagogikkens betydning: folkeskolens langtidsvirkninger for eleverne : afsluttende rapport fra en interviewundersøgelse med 141 tidligere elever fra forsøgsskoler og 103 tidligere elever fra almindelige sammenligningsskoler om deres erfaringer i den danske folkeskole og deres senere livsforløb. København: Unge pædagoger

Johannisson, B & Madsén, T (1997). I entreprenörskapets tecken: en studie av skolning i förnyelse. Stockholm: Närings- och handelsdepartementet, Ds 1997:3.

35

Johannisson, B, Madsén, T & Wallentin, C (2000). Aha! Företagsamt lärande: en skola för förnyelse. Stockholm: Utbildningsradion

Johannisson, B, Amundsson, A. och Kivimäki, K. (2010). Training in entrepreneurship as a many-sided struggle for growing insight. I Sjøvoll, J & Skogen, K (Red.) Creativity and innovation: preconditions for entrepreneurial education, Tapir Academic Press, Trondheim, Norge. ss. 171-188.

J , 2015 “Y w x : y violence in the UK HE entrepreneurship education. International journal of gender and entrepreneurship, 7 (3), ss. 303 – 320. Internet:http://dx.doi.org/10.1108/IJGE-03-2013-0025 Lackéus, M. (2015) Entreprenörskap I utbildning- Vad, varför, när, hur? Hämtad på Internet [2016-01-28]

Leffler, E (2006). Företagsamma elever: diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006

Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-772

Leffler, E (2012). Entrepreneurship in schools and the invisible of gender: A swedish context. Entrepreneurship - Gender, Geographies and Social Context, ss.31-52.

Internet: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:512492/FULLTEXT02.pdf

Leffler, E. (2009). The many faces of entrepreneurship: a discursive battle for the school arena. European educational research journal, (8)1.

Internet: http://dx.doi.org/10.2304/eerj.2009.8.1.104

Leffler, E & Svedberg, G (2005). Enterprise learning: a challenge to education. European Educational Research Journal 4(3), ss. 219-227.

Leffler, E, Svedberg, G, & Botha, M (2010). A global entrepreneurship wind is supporting or obstructing democracy in schools: A comparative study in the North and the South. Education Inquiry, (1)4, ss. 309–328.

Lelinge, B & Widén, P (red.) (2014). Entreprenöriellt lärande i skolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Lope Pihie, Z.A. & Bagheri, A (2011). Are teachers qualified to teach entrepreneurship?

Analysis of entrepreneurial ettitude and self-efficacy. Journal of applied sciences, 11(18), ss.

3308-3314. Internet: http://dx.doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.11.340

Lundström, A & Stevenson, L (2002). On the road to entrepreneurship policy. Örebro:

Swedish Foundation for Small Business Research [Forum för småföretagsforskning]

Länsstyrelsen Östergötland (2012). Kartläggning av attityder till entreprenörskap i skolan.

Internet:http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/pressrum/L%C3%A4rare%20och%20rektorer%20Sverige%20bilaga%20rapport

%20nyhet%20YES.pdf

36

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket. Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Mwasalwiba, E. S. (2010). Entrepreneurship education: a review of its objectives, teaching methods, and impact indicators. Education and Training, 52 (1), ss. 20–47.

Internet: http://dx.doi.org/10.1108/00400911011017663 Nationalencyklopedin, entreprenörskap.

Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/entreprenörskap [2016-05-02]

Nationalencyklopedin, kritisk pedagogik.

Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kritisk-pedagogik [2016-05-30]

Nationalencyklopedin, Pierre Bourdieu.

Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pierre-bourdieu [2016-05-30]

NUTEK (2000). För framtida företagsamhet : ett nationellt handlingsprogram för ungt företagande (Stockholm: NUTEK, 2000)

Peltonen, K. (2008). Can learning in teams help teachers to become more entrepreneurial?

The interplay between efficacy perceptions and team support. LTA, 3(8) ss. 297-324.

Internet: http://lta.hse.fi/2008/3/lta_2008_03_a3.pdf

Pepin, M (2012). Enterprise education: a Deweyan perspective. Education and training, 54(8/9), ss.801–812.

Regeringskansliet (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Internet:

https://www.orebro.se/download/18.61e77c7c133d55aabdf80001961/1392723834211/Strateg i+f%C3%B6r+entrepren%C3%B6rskap+inom+utbildningsomr%C3%A5det.pdf

Rönkkö, M-L & Lepistö, J (2015). F ’ of entrepreneurship education. Journal of enterprising communities: people and places in the global economy, 9(1), ss. 61-75.

Sagar, H (2013). Teacher change in relation to professional development in entrepreneurial learning [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Internet:

http://hdl.handle.net/2077/34375

Skolverket (2010). Entreprenörskap i skolan. Stockholm: Skolverket Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2456

Skolverket (2010). Entreprenörskap i skolan - en kartläggning. Stockholm: Skolverket Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2392

Skolverket (2015). Skapa och våga: om entreprenörskap i skolan. Rev. uppl. Stockholm:

Skolverket

37

Skolverket (2016). Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap [2016-04-15]

Stevenson, L & Lundström, A. (2002). Beyond the rhetoric: defining entrepreneurship policy and its best practice components. Örebro: Swedish foundation for small business research.

Säljö, R (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R &

Liberg, C (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur &

kultur. ss. 139-198

Thors Hugosson, C (2003). Jämställdhet – en prioriterad fråga. Pedagogiska magasinet.

Internet:http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2003/11/21/jamstalldhet-prioriterad-fraga [2016-05-13]

Trost, J (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). ors ningsetis a principer inom humanistis -samh llsvetens aplig forskning.

Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

38 Bilaga 1. Missivbrev

Informationsbrev

2016-04-12 Till deltagare i vår enkätundersökning.

Vi heter Sanna Neimark och Martina Friberg och studerar vår sjunde termin till grundskollärare vid Högskolan i Borås. Under denna termin ska vi genomföra ett examensarbete där ett valt område undersöks. Vi har valt att fokusera på entreprenörskap i grundskolan. För att samla in data kommer vi att skicka ut enkäter till lärare i årskurs 1-3.

I vår undersökning utgår vi från de forskningsetiska principerna. Alla uppgifter i undersökningen kommer att behandlas med största varsamhet, så att inga obehöriga kan ta del av dem. De uppgifter som framkommer i undersökningen används enbart i undersökningssyfte. Alla uppgifter kring deltagarna i undersökningen kommer att vara konfidentiella. Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta deltagandet.

Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen, tveka inte att kontakta oss.

Martina Friberg xxxx@student.hb.se Sanna Neimark xxxx@student.hb.se Vänliga hälsningar,

Sanna Neimark och Martina Friberg

39 Bilaga 2. Enkät

40

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se