Efter att vi studerat det valda området har vi fått fördjupade kunskaper kring vad entreprenöreillt lärande som pedagogik innebär men även hur det kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena, vilket även var syftet med studien. I sin helhet indikerar resultatet positiva aspekter av entreprenöriellt lärande som pedagogik men utmaningar som tar upp att det är ett tidskrävande arbetssätt synliggörs i resultatet.
33
Studiens första frågeställning handlar om hur lärare ser på entreprenöriellt lärande. Resultatet indikerar att det finns olika syn på entreprenöriellt lärande i undervisningen. Det framkommer att det kan ses som ett förhållningssätt till undervisningen och att det ska finnas med i skolans alla delar. En annan synvinkel som framkommit av studiens resultat är att det entreprenöriella lärandet kan ses som ett arbetssätt som bedrivs i projektform. Resultatet belyser likartade tankar om vad entreprenöriellt lärande ger eleverna i form av generella färdigheter men olikheter i vad de ska användas till i förlängningen. Livskunskap för livets alla sammanhang och att lära för att bli företagare är två synvinklar som uppmärksammas.
Utifrån vår andra frågeställning som behandlar vad lärare gör då de arbetar med entreprenöriellt lärande har lärarna i denna studie förmedlat olika infallsvinklar på hur man kan ta sig an detta uppdrag i de samhällsorienterande ämnena. För att närma sig detta uppdrag som skolan har kring främjandet av entreprenörskap, som Lgr 11 (2011, s.9) preciserar, har vi fått följande insikter om hur det faktiskt kan arbetas med i undervisningen genom entreprenöriellt lärande som pedagogik. Att utgå från eleven och dess intressen är något som framkommit i studien. Detta eftersom att eleverna själva blir motiverade och drivande i undervisningen. Praktiska inslag är även något som är betydelsefullt när undervisningen utgår från ett entreprenöriellt lärande. Vad som också kan lyftas fram som en viktig didaktisk tanke, som framkommer av studiens resultat, är att teori och praktik i ett entreprenöriellt lärande kan varvas i undervisningen. Detta eftersom elever lär på olika sätt och undervisnigen bör därmed erbjuda flera ingångar för eleverna. Något som studien uppmärksammar är vikten av att skolan bör vara en del av samhället och att undervisningen är kopplad till verkliga sammanhang för att öka elevernas motivation. En annan viktig aspekt som studiens resultat belyser är att det entreprenöriella lärandet bidrar till att lära om livet.
Studiens tredje frågeställning berör hur generella färdigheter kan utvecklas genom ett entreprenöriellt lärande och resultatet indikerar att ett entreprenöriellt lärande ger eleven användbara kunskaper för livet. Genom ovanstående styckes tankar, om hur en entreprenöriellt lärande kan bedrivas i de samhällsorienterande ämnena, har det även framkommit att detta bidrar till utvecklandet av generella färdigheter som initiativförmåga, kreativitet, problemslösningsförmåga, frimodighet, samarbetsförmåga, nyfikenhet och riskbenägenhet. Dessa didaktiska råd om hur entreprenöriellt lärande som pedagogik kan användas i undervisningen och hur elever utvecklas genom det entreprenöriella lärandet ser vi som viktiga resultat av vår studie.
REFERENSER
Bennett, Linda. 2007, "Motivation: Connecting Each Student with the World", Social Studies and the Young Learner, vol. 19, no. 3, ss. 4-6.
Berglund, Karin & Holmgren, Carina (2007). Entreprenörskap & skolan: [Elektronisk resurs] vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?. Örebro: Forum för småföretagsforskning
Tillgänglig på Internet:
http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2010/09/Pdf_fr_2007_17_Holmgren.pdf Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Enkät som redskap. I Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare. Stockholm: Liber, ss.82-96.
Broom, Catherine. 2015, "Empowering Students: Pedagogy That Benefits Educators and Learners", Citizenship, Social and Economics Education, vol. 14, no. 2, ss. 79-86.
Brophy, Jere. & Alleman, Janet. 2009, "Meaningful Social Studies for Elementary Students", Teachers and Teaching: Theory and Practice, vol. 15, no. 3, ss. 357-376.
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Deuchar, Ross. 2006, "'Not only this, but also that!' Translating the social and political motivations underpinning enterprise and citizenship education into Scottish schools", Cambridge Journal of Education, vol. 36, no. 4, ss. 533-547.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Dimenäs, Jörgen (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare. Stockholm: Liber, ss. 103-111
Elo, Janne (2015a). Företagsamhet i skola och utbildning: lärares tankar om
förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap. Diss.:
Tillgänglig på Internet: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-781-5
Elo, Janne. 2015b, "The benefits and challenges of enterprise education: results from an action research project in the third grade in Finnish basic education", Educational Action Research, , ss. 1-15.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber, ss.36-56
Falk-Lundqvist, Åsa (2011). Entreprenöriell pedagogik i skolan: drivkrafter för elevers lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Falk-Lundqvist, Åsa (2014). Entreprenöriellt lärande: i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber ss.13-37.
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ilter, Ilhan. 2014, "A Study on the Efficacy of Project-Based Learning Approach on Social Studies Education: Conceptual Achievement and Academic Motivation", Educational Research and Reviews, vol. 9, no. 15, ss. 487-497.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johannisson, Bengt, Madsén, Torsten & Wallentin, Christer (2000). Aha! Företagsamt lärande: en skola för förnyelse. Stockholm: Utbildningsradion
Jones, Brian. & Iredale, Norma. 2010, "Enterprise education as pedagogy", Education + Training, vol. 52, no. 1, ss. 7-19.
Karlsson, Rauni (2010). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs, Jörgen (2010). Lära till lärare. Stockholm: Liber, ss.247-252.
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Leffler, Eva (red.) (2013). Att tänka fritt är stort, men att tänka utanför boxen är större [Elektronisk resurs] : Ifous-programmet Entreprenöriellt lärande, Resultat från år 1. Umeå: Umeå universitet och Ifous
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89560
Leffler, Eva (2006). Företagsamma elever: diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006
Leffler, Eva. 2014, ”Enterprise Learning and School Subjects – A Subject Didactic Issue?”,Journal of Education and Training, vol. 1, no. 2, ss. 15-30.
Leffler, Eva., Svedberg, Gudrun., Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet & Fakultet för lärarutbildning 2005, "Enterprise Learning: A Challenge to Education?", European Educational Research Journal, vol. 4, no. 3, ss. 219-227.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Pepin, Matthias. 2012, "Enterprise education: a Deweyan perspective", Education + Training, vol. 54, no. 8/9, ss. 801-812.
Peltonen, Katariina. 2015, "How can teachers’ entrepreneurial competences be developed? A collaborative learning perspective", Education + Training, vol. 57, no. 5, ss. 492-511.
Peterson, Marielle & Westlund, Christer (2007). Så tänds eldsjälar: en introduktion till entreprenöriellt lärande. 1. uppl. Stockholm: Verket för näringslivsutveckling
Pihie, Zaidatol Akmaliah Lope & Bagheri, Afsaneh. 2011, "Teachers’ and Students’ Entrepreneurial Self-efficacy: Implication for Effective Teaching Practices", Procedia - Social and Behavioral Sciences, vol. 29, ss. 1071-1080.
Pittaway, Luke. & Cope, Jason. 2007, "Simulating Entrepreneurial Learning: Integrating Experiential and Collaborative Approaches to Learning", Management Learning, vol. 38, no. 2, ss. 211-233.
Skolverket (2010). Entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. Stockholm Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2564.pdf%3Fk%3D2564
Säljö, Roger (2012). Den lärande människan. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.139-196.
Wang, Catherine.L. & Chugh, Harveen. 2014, "Entrepreneurial Learning: Past Research and Future Challenges", International Journal of Management Reviews, vol. 16, no. 1, ss. 24-61. Westlund, Ingrid (2015). Hermeneutik. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber ss.62-79.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm
Tillgänglig på Internet:
BILAGA 1
Intervjufrågor
Hur länge har du arbetat som lärare?
Hur kommer det sig att du valde läraryrket?
På vilket sätt har du fått kännedom om begreppet entreprenöriellt lärande?
Hur fick du denna information?
Hur länge har du arbetat med ett entreprenöriellt lärande?
Fanns det liknande tankar kring ett sådant arbete innan du kom i kontakt med begreppet?
Hur skulle du beskriva ett entreprenöriellt lärande?
Vilka undervisningsformer ges det utrymme för i ett sådant arbete?
Kan du berätta lite mer om vad du tycker om att entreprenörskap står med som en del i skolans uppdrag?
Varför tror du att det finns med som en del av skolans uppdrag?
Varför arbetar du med entreprenöriellt lärande i SO-ämnena?
Vad tillför det i undervisningen? Vilka utmaningar ser du?
Hur organiserar du din undervisning i SO-ämnena utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt?
Kan du ge exempel på hur du gör när du arbetar entreprenöriellt? Kan du beskriva på vilket sätt du anpassar undervisningen?
Vilken betydelse anser du att ett entreprenöriellt lärande har för eleverna i SO-ämnena?
Hur tror du eleverna påverkas av ett sådant arbete?
Hur utvecklas elevernas generella färdigheter som entreprenörskap förespråkar genom SO-undervisningen?
Vilka kunskaper får elever när din SO-undervisning genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt?
Hur synliggörs dessa kunskaper?