Studiens resultat visar att det i praktiken är upp till varje lärare i vilken utsträckning engelska talas i engelskundervisningen. Tidsbrist kan dock bidra till att det prioriteras bort. Även elevernas varierande kunskapsnivåer inom målspråket samt lärarens språkliga självförtroende påverkar ämnets utformning.
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, 2011) ska verksamma lärare i ämnet engelska tillhandahålla det som behövs för att elever ska kunna använda målspråket till att kommunicera och förstå omvärlden. Elever ska därmed inom ämnet engelska utveckla förmågan att göra sig förstådda och kunna anpassa språket efter mottagare, situation och syfte. Lärare behöver därmed besitta en god språklig förmåga för att kunna modellera målspråket i undervisningen. Om läraren däremot känner sig obekväm med att tala på målspråket inför eleverna, speglas det i omfattningen av talad engelska under lektionstid. Det kan medföra att eleverna inte uppmuntras att tala engelska i den grad som krävs för att kunna utveckla den muntliga förmågan. Konsekvenserna av detta medför att kvaliteten på engelskundervisningen kan skilja sig avsevärt mellan olika skolor och mellan olika lärare.
Studien visar att samtliga av lärarna väljer att tala svenska under engelsklektioner, framförallt vid introduktioner och genomgångar. Mängden talad engelska skiljde sig väsentligt åt mellan olika lärare. Det kan bli problematiskt när exempelvis lärarstudenter ska genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen eftersom lärare utgör en didaktisk förebild. Utifrån den här studien anser vi att det här fenomenet är ett intressant område att undersöka vidare. Normen för i vilken grad talad engelska används formas av handledaren, inte läroplanen. Det medför en klyfta mellan det lärarstudenter lär sig genom utbildningen och hur det kan gå till i handledarens klassrum. Lärarstudenten lägger då mer fokus på anpassning och att finna ett fungerande förhållningssätt till undervisningen i engelskämnet, än på kraven som ska uppfyllas i dokumentationen. Dokumentationen blir därmed mindre relevant för studentens utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det kan däremot underlätta att inkludera diskussioner i lärarutbildningen om hur verkligheten kan skilja sig mellan olika klassrum, samt vilka krav lärarstudenter bör ha på handledare gällande att tala engelska.
- 27 - 7.6 Kunskapsbidrag för fältet
Den här studien belyser att lärare bör tala engelska i så stor utsträckning som möjligt för att kunna stötta elever i utvecklingen av den muntliga förmågan. Majoriteten av lärarna i studien anser att det är viktigt att utgöra en språklig förebild och omge eleverna med engelska språket.
De anser dock att det är svårt att hinna med på grund av den höga studietakten. Fyra av de sex intervjuade lärarna motiverar sin användning av svenska språket med att det finns elever som inte skulle förstå om all input sker på målspråket. Talad engelska används därmed inte av lärarna i den omfattning som de själva anser nödvändigt. Att undvika talad engelska under lektionerna är inte till förmån för elevernas språkutveckling. Att använda stöttning i undervisningen innebär att modellera för eleverna hur språket används där talad engelska, kroppsspråk och utformningen av grupparbeten är betydelsefulla faktorer för inlärningen. Att tala engelska kan innebära mer planering och förberedelse för lärare, vilket kan utgöra en belastning eftersom tidsbrist anges som hinder i undervisningen. Elever behöver stöttning för att samtliga ska inkluderas och utvecklas inom den muntliga förmågan eftersom de har olika förkunskaper. Lärare står inför stora utmaningar då de ska tillgodose alla elevers olika behov inom ämnet engelska och skapa en inkluderande undervisning där talad engelska utgör en viktig faktor för inlärningen. Betydelsen av talad engelska i engelskundervisningen är en viktig kunskap för lärare i yrkesutövandet. För framtida forskning vore ett elevperspektiv intressant. Studien skulle då kunna undersöka hur elever med svårigheter inom ämnet engelska utvecklas när de överöses med målspråket.
- 28 -
REFERENSER
Björkdahl Ordell, S (2007) Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Björkdahl Odell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.21-28 Brodin, J. (2005). Kommunikativ kompetens - Begrepp och definitioner (Rapport 39).
Lärarhögskolan i Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande. URL:
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.75646.1328877315!/menu/standard/file/TKH_39.pdf ss.
14-18
Dincer, A., Yesilyurt, S. & Takkac, M. (2012). The Effects of Autonomy- Supportive
Climates on EFL Learner's Engagement, Achievement and Competence in English Speaking Classrooms. Procedia - Social and Behavioral Sciences, (46), ss. 3890-3894. DOI:
10.1016/j.sbspro.2012.06.167
Dörnyei, Z. & Csizér, K. (1998). Ten commandments for motivating language learners:
results of an empirical study. Language Teaching Research, 2(3), ss. 203-229. DOI:
http://dx.doi.org/10.1191/136216898668159830
Fahrutdinova, Rezida A, Yarmakeev, Iskander E & Fakhrutdinov Rifat R. (2014). The Formation of Students' Foreign Language Communicative Competence during the Learning Process of the English Language through Interactive Learning Technologies (The Study on the Basis of Kazan Federal University). English Language Teaching, 7(12), ss. 36-46. DOI:
http://dx.doi.org/10.5539/elt.v7n12p36
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl.
Johanneshov: TPB, ss. 16-43.
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl.
Johanneshov: TPB, ss. 256-278 .
Gibbons, P. & Sandell Ring, A. (2016). Stärk språket stärk lärandet: språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever. 4. uppl. edn, Stockholm:
Hallgren & Fallgren. ss. 36-50.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 163-174.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi, 3., rev. utg. edn, Stockholm: Natur och kultur. ss. 66-69.
- 29 -
Jimenez-Silva, M.; Olson, K. & Jimenez Hernandez, N. (2012), The confidence to teach english learners: exploring courseworks’s role in developing preservice teachers’ efficacy.
The Teacher Educator, 1(47), ss. 9-24. DOI: 10.1080/08878730.2011.632471
Kim, S.H.O. & Elder, C. (2008). Target Language Use in Foreign Language Classrooms:
Practices and Perceptions of Two Native Speaker Teachers in New Zealand, Language Culture and Curriculum, 21(2), ss. 167-185. DOI:
http://dx.doi.org/10.1080/07908310802287574
Krashen, S. (1982). Principles and Practice in Second Language Acquisition. 1. uppl. Oxford:
Pergamon. ss. 20-32.
Kvale, S. & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur. ss. 259-260.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (2016).
Stockholm: Skolverket URL: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Noor, A.M., Embong, A.M. & Aigbogun, O. (2015). Using L1 in L2 classrooms: a case study among secondary school students of mixed English language proficiencies, International Journal of Arts & Sciences, 8(2), ss.75-86. URL:
http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1677318480?accounti d=9670
Pan, L., & Block, D. (2011). English as a "global language" in china: An investigation into learners' and teachers' language beliefs. System: An International Journal of Educational Technology and Applied Linguistics, 39(3), ss. 391-402. DOI: 10.1016/j.system.2011.07.011
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Pinter, A. (2006). Teaching young language learners. Oxford: Oxford University Press ss. 10-13.
Riasati, M.J. (2012). EFL learners' perception of factors influencing willingness to speak English in language classrooms: A qualitative study. World Applied Sciences Journal, 17(10), ss. 1287-1297.
Skolinspektionen (2011:7). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Stockholm:
Skolinspektionen. URL:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2011/engelska-2/kvalgr-enggr2-slutrapport.pdf
- 30 -
Säljö. R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 67(3), ss. 21-36.
Thurén, T (1996). Vetenskapsteori för nybörjare. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 45-46.
Trost, J (2012). Enkätboken. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur s. 23.
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos ss. 332-339.
Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 146-148.
- 31 -
BILAGOR
Bilaga 1 Hej!
Vi heter Hanna Wiss, Amanda Danielsson och Johanna Håkansson och studerar till grundlärare mot årskurs 4-6 på Högskolan i Borås. Vi läser för närvarande vår sjunde termin och det är dags att skriva vårt första examensarbete på 15 hp.
Studien vi ska göra är intervju och observationsbaserad och vi kommer att fokusera på lärarens perspektiv och erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka hur och i vilken omfattning lärare talar engelska under engelskalektionerna i olika verksamheter.
Observationer av en engelskalektion kommer ske innan intervjumomentet och vi kommer då endast fokusera på lärarens förhållningssätt och undervisning. Efterföljande intervju kommer bestå av cirka 10 frågor och uppskattas ta ungefär 20 min. Vi kommer använda oss av ljudinspelning under intervjuerna för att säkerställa att svaren blir korrekt återgivna. Studien kommer att utformas så att inga platser eller personer skall kunna utpekas.
Vid intervjun kommer vi följa Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet i intervjun är frivilligt och att intervjuobjektet kan avbryta närhelst den vill.
Resultatet kommer inte spridas och det kommer endast användas i forskningssyfte.
Vid eventuella frågor eller funderingar får ni gärna kontakta oss.
Vänliga hälsningar
Amanda Danielsson s133575@student.hb.se Hanna Wiss s131495@student.hb.se Johanna Håkansson s134105@student.hb.se
- 32 - Bilaga 2
10.2 Observationsschema Skola:
Årskurs:
Antal elever:
Lektionstid:
Område Indikator: Läraren… Värde Läraren…
Utveckling av den muntliga förmågan
1 … ger instruktioner på engelska.
2 … håller dialoger med eleverna på engelska.
3 … talar engelska under genomgångar.
4 … uppmuntrar eleverna att själva prata på engelska.
5 … använder sitt kroppsspråk för att tydliggöra.
6 … använder sig av olika typer av material och hjälpmedel.
7 … varierar och individualiserar undervisningen.
8 …kontrollerar att eleverna har förstått.
Övriga kommentarer:
För värderingen av varje indikator och den sammanfattande värderingen används följande skala:
1= i mycket låg grad eller inte alls 2= i ganska låg grad 3= i ganska hög grad 4= i mycket hög grad
X= går inte att värdera eller är inte relevant i sammanhanget. Kommentera i så fall varför.
- 33 - Bilaga 3
Intervjufrågor
1. Ålder, kön och antal år som verksam?
2. När och var gick du din lärarutbildning?
3. Läste du engelska under din utbildning eller har du på något sätt blivit behörig i efterhand?
4. Vilka redskap fick du med dig från din utbildning inför undervisningen i engelska?
5. Hur ser du på att tala engelska på lektionerna?
6. Vilka strategier/hjälpmedel använder du för att utveckla elevernas muntliga förmåga i ämnet engelska?
7. I vilken utsträckning anser du att eleverna vågar och vill tala engelska i klassrummet?
8. Vilken typ av klimat arbetar du för att bygga upp i ditt klassrum?
9. Under vilka moment tycker du att det är viktigt att tala svenska under lektionerna?
10. Under vilka moment tycker du att det är viktigt att tala engelska under lektionerna?
- 34 -
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se