Utifrån vår undersökning har vi kommit fram till att pedagoger inte tycks klara över hur de ska motivera de didaktiska konsekvenserna för barnen. I bästa fall berättade pedagogerna om vad och hur som skulle komma att ske men inte en enda gång om syftet med aktiviteten. Det här har vi tagit till oss som blivande förskollärare och vi kommer att ta med det ut i
verksamheten. Det är viktigt att visa barnen lärandet i det de gör och det gör vi på bästa sätt genom kommunikation, att samtala med barnen. En av våra pedagogiska uppgifter är att göra barnen nyfikna på sitt lärande och att tillåta barnen utforska det de håller på med. Precis som Bendroth-Karlsson (1998) anser vi också att barnen ska få möjlighet till att utforska materialet genom att vi guidar dem med samtalet som redskap.
Genom våra observationer har vi kunnat se att pedagogerna mestadels använder sig av
värderande kommunikation vid bemötandet av barns bildskapande. Det var mycket att barnen hade gjort “fina” och “häftiga” saker och inte mycket av öppna frågor där barnen skulle ha fått chansen till att berätta om sin bild. Det vi kommer att ta med oss är en kombination av det här, då vi först kommer att bemöta barnen genom att låta dem berätta om sin bild, att vi ställer utforskande och tankeställande frågor till dem, men att vi i slutändan också på något sätt kommer att höja barnens bilder. Scott Frisch (2006) beskriver hur barn skapar historier runt det som målas och vi anser att de historierna ska tas tillvara på och att vi tar barnens
berättelser på allvar. Genom berättelserna får vi en chans till att lära känna barnen och få en inblick i vad deras intressen är och kunna utgå från dem i kommande aktiviteter. Det blir följaktligen en reflektion där barnen själva funderar över process och produkt som är viktig enligt oss. Vi menar att det är syftet med aktiviteten som avgör huruvida det är processen eller produkten som det mesta lärandet sker i. Viktigast är att vi tar tillvara på lärandet i alla
situationer som ges oavsett om det ligger i processen eller i produkten. Det som ska väga över i kommunikationen med barnet är att vi som blivande förskollärare frågar barnen exempelvis om hur barnet har blandat färgerna för att få just den nyansen. På det sättet kan barnen få känna sig stolta över att vara experter på sina egna bilder.
35
Genom att ha tagit del av aktuell forskning samt genom att ha observerat inser vi hur viktigt det är att ha en genusmedveten pedagogisk syn. Det är ett förhållningssätt som kontinuerligt behöver observeras då det är lätt att tro sig vara medveten men i själva verket agera stereotypt. Det vi ville undersöka i frågan om genusperspektivet i arbetet var huruvida vi kunde se någon skillnad mellan pedagogers kommunikation med barnen. Det är viktigt att se till individen och inte till vilket kön barnet har och en tankeställare vi fick när vi läste Ewing och Taylor (2009) var att kvinnliga pedagoger har en bättre relation med flickorna än med pojkarna. Det var inget förhållningssätt som vi kunde se att pedagogerna i vår undersökning hade och det är något som vi kommer att vara medvetna om när vi börjar arbeta ute i verksamheten. Viktigt är vid bildskapande aktiviteter att bemöta barnen lika vid kommunikationen av deras skapande då vi har sett i våra observationer att språket kan skilja sig åt beroende om det är en flicka eller en pojke. Det ska inte spela någon roll utan det som ska tas hänsyn till är beroende på hur individen är, om pojken eller flickan är försiktig av sig, att barnet inte är pratglad utan att vi måste hjälpa dem med att berätta, kön har ingenting med kommunikationen vid
bildskapande aktiviteter att göra. Vi valde att i arbetet avidentifiera pedagogerna både när det gäller deras namn och kön på grund av att det skulle vara för avslöjande att skriva ut i arbetet. Däremot har vi valt att enbart ge barnen fiktiva namn och skrivit ut vilket kön barnet har då vi anser att de ändå behåller sin anonymitet. Hade vi gjort vårt arbete i en större skala där det inte fanns någon risk att peka ut någon pedagog, hade vi skrivit ut vilket kön pedagogen hade och ställt det mot om deras kommunikation skiljer sig mot varandra när de bemöter barnen i deras bildskapande aktiviteter.
Fortsatt forskning
Skulle vi fortsätta med undersökningen hade vi tittat mer på hur kommunikationen hade sett ut beroende på om det var en manlig eller kvinnlig pedagog som förde samtalen med barnen. Vi skulle vilja se hur och om pedagogerna använder sig av bildskapande till att integrera med andra ämnen/teman som de arbetar med. Vi vet att en av förskolorna arbetar på det sättet och det hade varit av intresse att se om syftet med aktiviteterna då hade kommit fram på ett annat sätt.
Tack
Vi vill börja med att tacka vår handledare Marie Bendroth-Karlsson som genom de här veckorna ställt upp och handlett vårt arbete med en trevlig och saklig respons.
Vi vill också passa på att tacka alla pedagoger och barn för att vi fått komma till era förskolor och observera er. Utan er medverkan hade vi inte haft något resultat. Likaså ett tack till alla föräldrar som tillät oss att observera era barn, samt alla andra som berörts och hjälpt oss i våra studier.
Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete. Utan oss ingen undersökning. Tack!
Maria Börjesson och Laritha Röjemo,
36
Litteraturlista
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige.
Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Etik. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 21-28.
Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Dimenäs, Jörgen (2007). Intervju som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattningar. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 57-63.
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 124-156.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. JönköpingUniversitet. Jönköping: ARK Tryckaren AB. Viewed 30 November 2012. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732
Ewing, Allison R & Taylor, Angela R (2009). The role of child gender and ethnicity in teacher–child relationship quality and children’s behavioral adjustment in preschool. Early Childhood Research Quarterly, vol. 24, ss.92-105. Viewed 30 November 2012.
Tillgänglig på internet:
http://ac.els-cdn.com/S0885200608000732/1-s2.0-S0885200608000732-
main.pdf?_tid=9d53ea40-3acf-11e2-9623-00000aab0f27&acdnat=1354267594_9181d812c4d94427e50acd79479f422d
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Gannerud, Eva (2009). Pedagogers syn på några aspekter av genus och jämställdhet i arbetet. I Wernersson Inga (red.). Genus i förskola och skola Förändringar i policy, perspektiv och praktik. GÖTEBORGS UNIVERSITET ACTA UNIVERSITATIS. ss. 85-101. Viewed 30 November 2012. Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20411/1/gupea_2077_20411_1.pdf. ss. 85-101
Häikiö, Tarja (2007). Barns estetiska läroprocesser. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Acta.
37
Jalmert, Lars (2007). Utbildning, kön och makt. I Franck, Olof (red.) Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur. ss.107-121.
Karlsson, Rauni (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 247-257.
Kihlström, Sonja (2007a). Observation som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 30-46.
Kihlström, Sonja (2007b). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 157-173.
Kihlström, Sonja (2007c). Uppsatsen- examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 226-246.
Kim, Heejin, Park, Eunhye, & Lee, Jeehyun (2001). '“All done! Take it home.” Then into a Trashcan?: Displaying and Using Children's Art Projects', Early Childhood Education Journal, 29, 1, ss. 41-50, Academic Search Premier, EBSCOhost, viewed 14 February 2012. Tillgänglig på internet:
http://web.ebscohost.com.lib.costello.pub.hb.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=afa69e6b-2df1-4def-9f58-bc381a907e9d%40sessionmgr110&vid=6&hid=108
Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, Hillevi (2004). In på bara benet: en introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förl.
Löfstedt, Ulla (1999). Spel på skilda planhalvor-bildskapande som social praktik i förskolan i Carlgren, Ingrid (red.) (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, Ulla (2001). Förskolan som lärandekontext för barns bildskapande. Lic.avh. Göteborgs universitet. Borås. Acta.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. ss. 122-132.
38
Massey, Susan L (2004). Teacher –Child Conversation in the Preschool Classroom, Early Childhood Education Journal. Vol.31, No.4, ss. 227-228, Academic Search Premier, Summon. Viewed 30 November 2012. Tillgänglig på internet:
http://download.springer.com.lib.costello.pub.hb.se/static/pdf/168/art%253A10.1023%252FB %253AECEJ.0000024113.69141.23.pdf?auth66=1354441578_121c47f65f4f01ac75be767934 290e63&ext=.pdf
Nihlfors, Elisabet & Wingård, Britta (2005). Våga värdera!: en handbok om utvärdering och kvalitet i förskola och skola. Solna: Ekelund.
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera!. Lund: Studentlitteratur. Scott Frisch, Nina (2006). 'Drawing in Preschools: A Didactic Experience', International Journal Of Art & Design Education, 25, 1, ss. 74-85, Academic Search Premier, EBSCOhost, viewed 30 November 2012. Tillgänglig på internet:
http://web.ebscohost.com.lib.costello.pub.hb.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&hid=108& sid=35bf49d4-48b0-409c-baee-e8eb553bf6dc%40sessionmgr113
Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola & skola. Stockholm: Liber.
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Tegnér, Kajsa (2007). Om genusordningens betydelse för lärares lärande. I Franck, Olof (red.) Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur. ss.123-138. Vygotskij, Lev Semenovi (1 5). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Weissenrieder, Elisabeth (2008). Skapandets kraft: för kunskap och utveckling. Stockholm: Runa.
Wernersson, Inga (2009). Inledning. I Wernersson, Inga (red.). Genus i förskola och skola Förändringar i policy, perspektiv och praktik. GÖTEBORGS UNIVERSITET ACTA UNIVERSITATIS. Viewed 30 November 2012.ss. 9-20. Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20411/1/gupea_2077_20411_1.pdf
Änggård, Eva (2005). Bildskapande: en del av förskolebarns kamratkultur. Diss. Linköpings universitet. Linköping.
39