Didaktiska konsekvenser

förskollärare tillkallar specialpedagog visar sig även i undersökning vara när förskollärarna själva upplever en känsla av att någonting hos barnet är avvikande men som det inte går att sätta fingret på, detta visar att barnet uppvisar ett beteende som inte alltid är önskvärt eller håller sig till normen.

Det är samtidigt viktigt att förskollärare i förskolan dokumenterar och följer upp varje barns utveckling för att kunna tillgodose barnets behov, vilket det redogörs för i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5). Detta kan skapa svåra dilemman för förskollärarna då dokumentationen både kan vara till för- och nackdel för barnens utveckling.

Dokumentationen kan både synliggöra behov och svårigheter samtidigt som det kan begränsa och klassa barnen inom en viss kategori. Utifrån detta går det att se att det framträder olika bedömningar och kategoriseringar av barns beteende och barns olika förmågor och dessa

- 32 -

bedömningar och kategoriseringar kan sedan bli avgörande för vilka barn som förskollärare tillkallar specialpedagogisk hjälp för.

I förskolan går det alltså att konstatera att förskollärare utifrån sina egna normer och värderingar avgör för vad som anses vara normalt och avvikande. Det krävs att förskollärare själva håller sig normkritiska i sin yrkesroll när det handlar om bedömningar av barns förmågor och beteende, för att kunna se fler möjligheter än att barnet själv är problembäraren.

Ett sådant förhållningssätt utgår från ett relationellt perspektiv där faktorer som omgivning och interaktion mellan olika aktörer anses lika viktiga att ta ställning till när det handlar om barns svårigheter i förskolan.

Som tidigare forskning visar uttrycker förskollärare en saknad av kunskap för att kunna arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. Detta menar författarna kan bero på att utbildningen inte ställer de krav som är nödvändiga för att kunna arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd (Akalin, Demir, Sucuoğlu, Bakkaloğlu och Işcen 2014, ss. 48-50). I denna undersökning visar det sig att vid bedömningar av olika barn beskriver förskollärarna att det finnas en vis osäkerhet i vad det avvikande beteendet bottnar i och förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens. Förskollärarna i vår undersökning uppger även att den kompetens och kunskap de fått kring specialpedagogiska insatser har uppkommit via erfarenheter och praktiskt arbete i förskolan. Då förskollärarna själva menar att tryggheten i yrket ökar i samband med den övriga kompetensen går det därför att konstatera att det behövs mer kompetensutveckling och kunskap kring specialpedagogik i förskollärarutbildningen, vilket kan ha betydelse för hur specialpedagogiska insatser kan inkluderas i verksamheten. En ökad kompetens kan även medföra att förskollärare tidigare tar kontakt med specialpedagog och att insatser tillkallas snabbare då kompetensen är fördelaktig vid argumentation kring barn i behov av särskilt stöd och om vilka insatser som behövs.

Utifrån vår undersökning verkar det vara lättare att tillkalla resurs och handledning om svårigheterna är synliga och om förskollärarna kan argumentera för var problemet ligger.

Enligt Sandberg och Norling (2014, ss. 58-59) ska inte diagnoser vara en avgörande del i om barnet får hjälp eller inte, därför är kompetensen hos förskollärarna viktig med tanke på att pedagogerna i förskolan behöver kunna argumentera för barnens bästa.

- 33 -

REFERENSER

Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige, NR 2, ss. 84-95.

Akalin, Selma, Demir, Şeyda, Sucuoğlu, Bülbin, Bakkaloğlu, Hatice och Işcen, Fadime (2014). The Needs of Inclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational Research, vol.54, ss. 39-60.

Atterström, Hans & Persson, Roland S. (2000). Brister eller olikheter?: specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur

Björck-Åkesson (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Sandberg, Anette (red.). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 23-41.

Björkdahl Ordell, Susanne (2007).Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 21-28.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.

Stockholm: Liber ss. 16-41

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Foucault, Michel (1973). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Stockholm:

Aldus/Bonnier

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl.

Lund: Arkiv

Herbert, Anna & Bergstedt, Bosse (2008). Kunskapen och språket: om pedagogiken, texten och hjärnan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. Umeå.

Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 47-57.

- 34 -

Kihlström, Sonja (2007). Observation som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 30-45.

Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen-examensarbetet. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 226-246.

Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som kategoriseringsarena. Diss. Växjö: Växjö Universitet.

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Diss. Malmö

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 32-43.

Norrström, Anna (2013). Vilken skola vill vi ha? I Barow, Thomas (red.). Mångfald och differentiering: inkludering i praktisk tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 29-48.

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö: Malmö Högskola.

Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3., omarb. uppl.

Stockholm: Liber

Sandberg, Anette & Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg, Anette (red.). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur ss. 45-60.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Svensson, Kerstin (2007). Normer, normalitet och normalisering. I Svensson, Kerstin (red.).

Normer och normalitet i socialt arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 17-32.

Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2015). Grundad teori. I Fejes, Andreas &

Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber ss. 44-68

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

- 35 -

Yeo, Lay See, Neihart, Maureen, Tang, Hui Nee, Chong, Van Har och Huan, Vivien S.

(2011). An inclusion initiative in Singapore for preschool children with special needs. Asia Pacific Journal of Education, 31:2, ss. 143-158.

- 36 -

BILAGOR

Bilaga 1

Intervjuguide

• I vilka sammanhang i ditt yrke har du varit i kontakt med en specialpedagog?

• Vad var syfte med kontakten med specialpedagog?

• Vad innebär specialpedagogik för dig?

• Hur skiljer sig specialpedagogik från vanlig pedagogik?

• Vem ansvarar för de specialpedagogiska insatserna på förskolan? (vem upplever du)

• Vilka olika typer av specialpedagogiska insatser har införts i verksamheten?

(Individ-, grupp- eller organisationsnivå)

• Upplever du att insatserna som gjorts, har följts upp?

- Om inte, Vad tror du att det beror på?

- Om ja, Kan du ge exempel på hur de har följts upp?

• Vad är din upplevelse av specialpedagogiska insatser?

- Vad innebär specialpedagogiska insatser för dig?

• Har insatserna sett olika ut beroende på om de varit till för individen eller gruppen?

- Varför/ Varför inte?

- Kan du beskriva hur?

• Hur har arbetet i barngruppen påverkats av insatserna?

• Upplever du att den specialpedagogiska verksamheten skiljer sig från den övriga?

- På vilket sätt?

• Vad upplever du är det som avgör för vilka barn som ska få specialpedagogisk hjälp?

• Vem upplever du, avgör för vilka barn som ska få specialpedagogisk hjälp?

• Upplever du att du har fått kunskaper inom specialpedagogik antingen genom din utbildning eller arbete?

- Kan du beskriva vilka kunskaper?

- 37 -

Bilaga 2

Informationsbrev 21-04-2016

Till dig som deltar i undersökningen

Vi heter Frida och Johanna och vi studerar till förskollärare vid Högskolan i Borås. Vi läser nu vår sjunde och sista termin och i denna kurs skriver vi vårt examensarbete där ett utvalt område ska undersökas. Vi har valt att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.

Vi kommer att intervjua förskollärare på olika förskolor i Borås Stad. En handledare på Högskolan vägleder oss i vårt arbete.

Det är viktigt att du som deltar har vetskap om att vi i undersökningen utgår från forskningsetiska principer. Detta innebär att alla uppgifter i undersökningen kommer behandlas med största varsamhet så att ingen obehörig kan ta del av dem. Alla uppgifter som framkommit i undersökningen används enbart för denna undersöknings syfte.

Alla som deltar i undersökningen kommer att vara anonyma, och med det menar vi fiktiva namn på pedagoger och förskolor kommer att användas för att skydda er identitet. Alla deltagare har rätt att avbryta sitt deltagande i undersökningen om de så önskar, då deltagandet är frivilligt.

Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen är ni välkomna att nå oss på telefonnummer:

Frida Erlandsson xxxx-xxxxxx Johanna Klasson xxxx-xxxxxx

Med Vänliga Hälsningar

Namnförtydligande: Frida Erlandsson

Namnförtydligande: Johanna Klasson

Studerande vid Högskolan i Borås.

- 38 -

Bilaga 3

Kodningsschema

Tabell x: frågeställning x

Teman: Tema 1 Tema 2 Tema 3

Intervju 1

Intervju 2

Intervju 3

Intervju 4

Intervju 5

Intervju 6 .

- 39 -

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se