I studien framkommer det att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt när det gäller lärande i barns lek. Pedagogerna ger flera exempel som visar på uppmärksamhet kring barns lek och lärande. Samtidigt som de anser leken som viktig för barns lärande och utveckling tycktes de ha svårt att förklara varför den är betydelsefull. Detta skulle kunna handla om en avsaknad av reflektion över arbetet. Pedagogerna har både tankar och idéer men kan inte förklara varför de agerar som de gör. I relation till studiens resultat kan det konstateras att pedagogerna är medvetna om lekens betydelse men saknar reflekterande tankar kring varför barns lek är viktig för lärandet. Det är viktigt som pedagog att alltid reflektera efter exempelvis en samling eller aktivitet. Genom att reflektera och dela sina tankar med kollegor kan förbättringar göras. I undersökningen belyser pedagogerna vikten av att vara aktiva och engagerade i barns lek. Pedagogerna berättar exempelvis att de brukar vara med barngruppen på golvet, för att visa barn att de är engagerade i deras lek och vill skapa aktiva samtal med dem. Knutdotter Olofsson (1996) menar när en pedagog sitter ner bland barn, använder de sig av den kanske enklaste formen av lekstimulans. Det ger barn lekro, när det finns en vuxen i närheten som syns men inte stör. Det skapar en trygghet hos barn när de vid sin sida har en intresserad, fysiskt och psykiskt närvarande pedagog. Denna trygghet är en förutsättning för barns lek. Efter att ha tagit del av pedagogernas svar och litteratur kan det konstateras att närvarande vuxna är viktiga för barns lärande i leken. När en pedagog deltar i barns lek är det lättare för denne att följa deras utveckling. Detta kan ske om en pedagog bygger ett torn med ett barn. Då kan pedagogen ställa utmanande frågor, för att se barns kunskap inom exempelvis matematik. Även exemplet från pedagogerna om att gå ner på golvet spontant i barns lek är viktigt. För att på så sätt höra vad de pratar om. Det kan också ge en förståelse för vad barn kan eller är intresserade av, men även vad de behöver utmanas i.
26
Det framkom i studien att pedagogerna är överens om barns betydelse för varandra i leksituationer. Enligt pedagogerna berikar barn varandra med sina kunskaper i leken.
Williams (2006) redogör för Vygotskij tankar om att barn lär sig bättre och mer tillsammans med kunniga kamrater inom det aktuella området. Vygotskij poängterar att nyckeln till socialt lärande är att utveckla sina mentala funktioner samt förmågan att imitera. Barn lär av varandra genom att imitera och kommunicera. I undersökningen framkom det att i barns värld är det viktigt att vara tillsammans med kamrater. Detta eftersom en stor del av det som barn anser vara väsentlig kunskap är något vuxna inte fäster uppmärksamhet på. Därför har kamrater stor betydelse för barns lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att låta barn själva hålla i en samling eller berätta vad de har varit med om för sina kamrater. Det kan leda till att barn kommer prata om sina egna intressen, vilket kan göra samlingen intressantare för övriga barngruppen.
REFERENSER
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF
Sverige. Tillgänglig på internet: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full. Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.).
Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 101-120.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber ss. 16- 43.
Halldén, Ola (2010). Piaget – kunskap som meningsskapande. Forssell, Anna (red.). Boken
om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber ss. 131-151.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek
och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Johansson, Inge & Sandberg, Anette (2012). Lärande och delaktighet i förskolan. I Sandberg, Anette & Sandström, Margareta (red.). Kritiska händelser för lärande i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 23-37.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna: om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2009). Vad lär barn när de leker? I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 75-92.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och
förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup.
Lillemyr, Ole Fredrik (1990). Lek på allvar: teorier om lek under förskoleåren. Lund: Studentlitteratur.
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 32-43.
Nationalencyklopedin (2016). Aktivitet. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svenska/aktivitet [2016-05-16]. Nationalencyklopedin (2016). Lära. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/lära-(2) [2016-05-17]. Nationalencyklopedin (2016). Pedagog. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/pedagog [2016-05-17]. Nationalencyklopedin (2016). Samspel. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samspel [2016-05-17] .
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2006). Play and learning-inseparable dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, 176(1), ss. 47-65. DOI:
10.1080/03004430500470546.
Shoaga, O. (2015). Play and Learning: Inseparable Dimensions to Early Childhood Education.
Journal of Educational and Social Research, 5(2), ss. 185-192. DOI:
10.5901/jesr.2015.v5n2p185.
Skollagen. SFS 2010:800. Tillgänglig på internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K3.
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2015). Grundad teori. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber ss.44-70.
Welen, Therese (2009). Historiska perspektiv på lek. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.).
Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 29-42.
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Öhman, Margareta (2003). Empati genom lek och språk. 2., [aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.
BILAGA 1
Intervjufrågor
1. Vilken betydelse har leken för barn? 2. Vad kan barn lära sig i leken? 3. Hur uppmuntrar du barn till lek?
4. I vilka situationer förekommer lek i förskolan?
5. Hur anser du att pedagoger kan främja lärandet i barns lek? 6. Hur synliggörs barns lärande?
BILAGA 2
Missivbrev
Informationsbrev Datum
2016-04-11Till pedagoger på förskolan
Vi heter Sara och Christian och studerar vår sjunde och sista termin till förskollärare vid Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Under sista terminen ska vi studenter genomföra ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Vårt fokus är att ta reda på hur pedagoger säger sig uppfatta lekens betydelse för barns lärande. Vi kommer att intervjua er pedagoger. Det är viktigt att ni som pedagoger vet att vi i vår undersökning utgår ifrån de forskningsetiska principerna. Det innebär följande; att alla uppgifter i undersökningen kommer att behandlas med största varsamhet, så att inga obehöriga kan ta del av dem. Alla uppgifter som framkommit i undersökningen används enbart för denna undersöknings syfte. Dessutom kommer alla uppgifter kring deltagarna i undersökningen att vara konfidentiella. Fiktiva namn på er och förskolan används så att allas identiteter skyddas. Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta
deltagandet. Vårt arbete följs av en handledare. Har ni några frågor kan ni kontakta
kursansvarig Lillemor Adrianson, hennes mejl är lillemor.adrianson@hb.se.
För att kunna genomföra undersökningen behövs ert samtycke. Om ni har frågor eller funderingar kring undersökningen kan ni nå, Sara på 070x xxx xxx eller
Christian på 070x xxx xxx Med vänliga hälsningar
_____________________________ Sara Kling
_____________________________ Christian Blaschke