• No results found

Didaktiska konsekvenser

7. DISKUSSION

7.6 Didaktiska konsekvenser

Resultatet av vår undersökning visar på att det finns vissa hinder som gör att det inte genomförs fysisk aktivitet lika mycket som förskollärarna vill att det ska göra, men förskollärare gör det bästa de kan med de resurser de har att tillgå. Det som är hinder för yrkesverksamma förskollärare kommer även bli det för de studenter som tar förskollärarexamen i år, inklusive oss själva. Det är därför viktigt att de studenter som beger sig ut i verksamheten har ett medvetet tänk till fysisk aktivitet och försöker arbeta med det så till den grad att det är en inarbetad vana och självklarhet. Med den planeringsbrist vi kan se idag underlättar det såklart om förskollärare har intresse för aktivitet och en fysiskt aktiv fritid då studien främst visar på att inställning och intresse är viktigt. För de som privat inte har en fysiskt aktiv vardag och intressen försvåras det pedagogiska arbetet med fysisk aktivitet då det behövs mer tid för att samla idéer och erfarenheter för att få in det i verksamheten.

Det blir en svår balansgång. För att det ska börja gå åt rätt riktning anser vi att det behövs göras något på högre nivå. Det behövs mer resurser till verksamheterna och mindre barngrupper så förskollärarna får möjligheten att påverka förskolans fysiska samt sociala miljö. Barnen i förskolan ska få möjlighet att få delta i fysiska aktiviteter i förskolan, och för att det ska bli mer utav den sortens aktiviteter behövs alla parter inom förskolans verksamhet hjälpas åt.

REFERENSER

Barnhälsovårdsenheten (2016). Årsrapport - Barnhälsovården i Stockholms län 2016. Stockholm: Stockholms läns landsting.

https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/bhv-arsrapport-2016.pdf?IsPdf=true [2019-01-04]

Berg, Ulrika & Ekblom, Örjan (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdomar_ FINAL_2016-12.pdf [2019-01-04]

Bjørgen, Kathrine & Svendsen, Birgit (2015). Kindergarten practitioners’ experience of promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play?. Contemporary Issues in Early Childhood, 16(3), ss. 258-271. doi: 10.1177/1463949115600025

Brinkkjær, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.

Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, Ivar (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur, ss. 103-121.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2012). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB

Derscheid, Linda E., Umoren, Josephine, Kim, So-Yeun, Henry, Beverly W. & Zittel, Lauriece L. (2010). Early Childhood Teachers' and Staff Members' Perceptions of Nutrition and Physical Activity Practices for Preschoolers. Journal of Research in Childhood

Education, 24(3), ss. 248-265. doi: 10.1080/02568543.2010.487405

Derscheid, Linda E., Kim, So-Yeun, Zittel, Lauriece L., Umoren, Josephine & Henry, Beverly W. (2014). Teachers’ Self-Efficacy and Knowledge of Healthy Nutrition and Physical Activity Practices for Preschoolers: Instrument Development and Validation. Journal of Research in Childhood Education, 28(2), ss. 261-276. doi: 10.1080/02568543.2014.884027

Faskunger, Johan (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet: samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/037746938f944e588e56ffe486744a6a/r20 0833_barns_miljoer_for_fysisk_aktivitet_webb.pdf [2019-01-04]

Folkhälsomyndigheten (2018). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2018.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2018/ [2019-01-04]

God forskningssed. [Ny, rev. utg.] (2017) Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html [2019-01-04]

Lärarförbundet (2013). Förskollärarnas kompetens slösas bort.

https://www.lararforbundet.se/artiklar/forskollararnas-kompetens-slosas-bort [2019-01-04] Lärarförbundet (2017a). Lyssna på förskollärarna! - En rapport om lärarbrist och

gruppstorlekar i förskolan. Stockholm: Lärarförbundet.

https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1507545354/9f774012cf9b8030ba0f 5d2a49863a7f/f_rskolerapport_2017.pdf [2019-01-04]

Lärarförbundet (2017b). Tiden räcker inte till - en granskning av lärares arbetsbelastning och sjukskrivningar.

https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1493289627/7e9904711ebd8d4b62c e93fce97b47ee/Arbetsmilj_rapport_Tidenr_ckerintetill_final.pdf [2019-01-04]

Läroplan för förskolan, Lpfö (2018). Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 [2019-01-04]

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB, ss. 32-43.

Mossberg, Elisabet (2018). Fejkade grupper i förskolan? Lärarförbundets utredarblogg [blogg], 3 oktober.

https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararforbundets-utredarblogg/fejkade-grupper-i-forskolan [2019-01-04]

Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift för nordisk barnhageforskning, 9(7), ss. 1-14. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173 [2019-01-04]

Schäfer Elinder, Liselott & Faskunger, Johan (red.) (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b12494011cb84706b5838c92497b3762/r 200613_fysisk_aktivitet_0701.pdf [2019-01-04]

Sem Obeng, Cecilia (2009). Physical Activity Lessons in Preschools. Journal of Research in Childhood Education, 24(1), ss. 50-58. doi: 10.1080/02568540903439391

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800 [2019-01-04]

Skolverket (2016). Barngruppers storlek i förskolan - en kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3584.pdf?k=3584 [2019-01-04] Skolverket (2017a). Barn och personal i förskolan hösten 2016.

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3777.pdf?k=3777 [2019-01-04]

Skolverket (2017b). Jämförelsetal - Avdelningar med barn 4-5 år, antal barn per avdelning. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=dh&hg=L0&vg=Barn+och+grupper&sy=0&vari d=165&varid=185&varid=175&varid=156&varid=176&varid=166&year=2017&area=&area =-99&render=true&mode=1#tab-1 [2019-01-04]

Skolverket (2017c). Jämförelsetal - Småbarnsgrupp, antal barn per småbarnsavdelning. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=dh&hg=L0&vg=Barn+och+grupper&sy=0&vari d=113&varid=143&varid=128&year=2017&area=&area=-99&render=true&mode=1#tab-1 [2019-01-04]

Skolverket (2017d). Jämförelsetal - Anställda, andel (%) årsarbetare, utbildningsgrad. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=dh&hg=L0&vg=Personal&sy=0&varid=145&v arid=151&varid=148&varid=186&varid=190&varid=188&varid=144&varid=150&varid=14

7&varid=153&varid=155&varid=154&year=2017&area=&area=-99&render=true&mode=1#tab-1 [2019-01-04] Skolverket (2017e). Jämförelsetal - Personaltäthet.

http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=dh&hg=L0&vg=Personal&sy=0&varid=59&var id=146&varid=152&varid=149&varid=187&varid=191&varid=189&varid=12&varid=13&y ear=2017&area=&area=-99&render=true&mode=1#tab-1 [2019-01-04]

Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-15.pdf [2019-01-04]

Statens Folkhälsoinstitut (2013). Barn och unga 2013 - utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/cc3190a4e7d947a7b04ba4cc7bf169a3/r2 013-02-barn-och-unga-2013.pdf [2019-01-04]

Statistiska centralbyrån (2018a). Varannan svensk har övervikt eller fetma.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/varannan-svensk-har-overvikt-eller-fetma/ [2019-01-04]

Statistiska centralbyrån (2018b). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/ [2019-01-04]

Sterdt, Elena, Pape, Natalie, Kramer, Silke, Liersch, Sebastian, Urban, Michael, Werning, Rolf & Walter, Ulla (2014). Do Children’s Health Resources Differ According to Preschool Physical Activity Programmes and Parental Behaviour? A Mixed Methods Study.

International Journal of Environmental Research and Public Health, 11(3), ss. 2407-2421. doi: 10.3390/ijerph110302407

Sträng, H. Monica & Persson, Siv (2003). Små barns stigar i omvärlden: om lärande i sociokulturella samspel. Lund: Studentlitteratur

Vygostskij, Lev (1999a). Biologiska och sociala faktorer i uppfostran och undervisning. I Lindqvist, Gunilla (red.) Vygotskij och skolan - texter ur Lev Vygotskijs ‘Pedagogisk psykologi’ kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur, ss. 19-60. Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Författaren och Studentlitteratur AB

Vygostskij, Lev (1999b). Tänkandet som en särskilt komplex beteendeform. I Lindqvist, Gunilla (red.) Vygotskij och skolan - texter ur Lev Vygotskijs ‘Pedagogisk psykologi’ kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur, ss. 105-128.

Wikland, Maria, Friedl, Andrea, Whilman, Ulla & Wilsby, Gunilla (2010). Friska barn - en metod för hälsofrämjande mat- och rörelsevanor i förskolan. Slutrapport. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi.

http://dok.slso.sll.se/CES/FHG//Fysisk_aktivitet/Rapporter/Friska%20barn%20slutrapport.pdf [2018-12-03]

World Health Organization (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health. Genéve: World Health Organization.

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44399/9789241599979_eng.pdf;jsessionid=7 C5B81ABE469713CE9DFEB6CC77778EC?sequence=1 [2019-01-04]

World Health Organization (2018). What is Moderate-intensity and Vigorous-intensity Physical Activity?. http://www.who.int/ncds/prevention/physical-activity/intensity/en/ [2019-01-04]

BILAGOR

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Våra namn är Nathalie Sennerteg och Ida Svensson. Vi läser just nu sista terminen i

förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås. Som en del av vår utbildning ska vi skriva ett examensarbete. Vårt syfte är att undersöka vad förskollärares syn på och inställning till fysisk aktivitet i förskolan är, samt hur fysisk aktivitet planeras och genomförs. Vi vill dessutom undersöka om det går att identifiera en skillnad mellan förskollärares svar baserat på om de jobbar i större städer kontra mindre kommuner. Vårt fokus är på förskollärare på avdelningar med femåringar.

För att samla in data planerar vi att genomföra intervjuer med förskollärare. Dessa intervjuer skulle vi vilja spela in med hjälp av en mobiltelefon för att öka reliabiliteten/tillförlitligheten. Men om du som intervjuas inte är bekväm med att spelas in kommer vi respektera detta och istället anteckna för hand. Intervjumaterialet kommer att förstöras efter att examensarbetet blivit godkänt. Du kommer vara anonym och information som kan identifiera dig kommer att censureras eller modifieras. Om du önskar att avbryta din medverkan kan du göra det när som helst. Slutresultatet kommer att publiceras och göras tillgänglig för allmänheten. Under processens gång har vi stöd av en handledare, Richard Baldwin, från Högskolan i Borås.

Har du frågor är du varmt välkommen att kontakta oss Nathalie Sennerteg & Ida Svensson

Bilaga 2

HÖGSKOLAN I BORÅS

Institutionen för pedagogik 2018-11-17 Nathalie Sennerteg, studerande

Ida Svensson, studerande

Samtycke till insamling och behandling av uppgifter om dig

Som en del av kursen Examensarbete: Att utforska pedagogiskt arbete för förskollärare vid Högskolan i Borås utför vi en studie med syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till samt arbetssätt kring barns fysiska rörelse.

Vi som utför studien skulle vilja att du lämnar vissa uppgifter om dig själv, närmare bestämt ditt namn, ålder, utbildningsgrad, examinationsår, din arbetsplats, idéer och erfarenheter kring det pedagogiska arbetet som är kopplat till barns fysiska rörelse.

Uppgifterna kommer att användas för att få en bild över hur förskollärare arbetar med barns aktivitet och fysiska hälsa. Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig för behandlingen, som sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke).

Uppgifterna kommer att användas av oss samt vara tillgängliga för lärarna på den aktuella kursen och centrala administratörer vid högskolan. Uppgifterna kan dock vara att betrakta som allmänna handlingar som kan komma att lämnas ut i det fall någon begär det i enlighet med offentlighetsprincipen.

Uppgifterna kommer att lagras inom EU/EES eller tredje land som EU-kommissionen beslutat har en skyddsnivå som är adekvat, dvs. tillräckligt hög enligt dataskyddsförordningen. Uppgifterna kommer att raderas när de inte längre är nödvändiga.

Resultatet av studien kommer att sammanställas i avidentifierad form och presenteras så att inga uppgifter kan spåras till dig.

Du bestämmer själv om du vill delta i studien. Det är helt frivilligt att lämna samtycke, och du kan när som helst ta tillbaka ett lämnat samtycke. Dina uppgifter kommer då inte att användas mera. På grund av lagkrav kan högskolan dock vara förhindrade att omedelbart ta bort uppgifterna.

Jag samtycker till att uppgifter om mig samlas in och behandlas enligt ovan. ____________________________

Underskrift

_____________________________ Namnförtydligande

_____________________________ Ort och datum

Fylls i av ansvarig lärare eller handledare _________________________________ Studentens namn

__________________________________ Kurs och kurstillfälle

__________________________________ Kursansvarig (namn, avdelning)

Bilaga 3

Intervjufrågor

• Ger du ditt samtycke till att intervjun spelas in?

• Har du läst och skrivit under informationen om hur dina personliga uppgifter behandlas, att de delas med högskolan samt kan komma att delas med en tredje part som en del i offentlighetsprincipen, men kommer att raderas efter att arbetet är slutfört?

• Är du medveten om att du har möjlighet att avbryta intervjun och dra dig ur processen även i ett senare skede och att du inte är förpliktigad att svara på alla frågor även om du deltar i intervjun?

• Vad har du för utbildning? • Vilket år tog du examen?

• Hur upplevde du att utbildningen lyfte barns fysiska hälsa och rörelse?

• Har du övrig utbildning eller privata fritidsaktiviteter/förtroendeuppdrag som du upplever påverkar ditt professionella förhållningssätt samt arbetssätt kring barns fysiska aktivitet?

• (Vill du utveckla?)

• Hur skulle du beskriva förskolan du jobbar på? Till exempel om den har eller strävar efter en särskild profil?

• Hur skulle du beskriva den fysiska ute- samt innemiljön? Har ni förskollärare deltagit i utformningen?

• Upplever du att miljön bjuder in till fysisk utmanande aktivitet? Hur/varför inte? • Har ni dokument på förskolan som definierar vad fysisk aktivitet innebär samt reglerar

hur och hur mycket förskolan ska arbeta med det?

• Vad är din syn på vad fysisk aktivitet är för barn i femårsåldern? • Hur arbetar ni med barns fysiska aktivitet?

• Hur mycket tid per vecka uppskattar du att ni lägger på att planera aktiviteter som utmanar barnen fysiskt?

• Hur mycket tid uppskattar du går åt per vecka åt att genomföra dessa aktiviteter? • Varför lägger ni ner den mängden tid på barns fysiska aktivitet?

• Upplever du att den planerade fysiska aktiviteten på er förskola är tillräcklig? Vill du utveckla?

• Synliggör ni den fysiska aktiviteten ni bedriver i verksamheten och hur i så fall?

• Hur har ledningen på din nuvarande/dina tidigare arbetsplatser uppmuntrat ert/ditt arbete kring barns fysiska aktivitet?

• Har du fått erbjudande från någon arbetsplats att delta i kompetensutveckling kring barns fysiska aktivitet?

• Du arbetar på en förskola inom ett litet samhälle/en medelstor/stor stad. Upplever du att det påverkar hur mycket fysiskt utmanande aktiviteter som planeras för barnen? På vilket sätt?

Related documents