Liberg (2006, ss. 22-23) påtalar vikten av att få en god fonologisk medvetenhet. Med en god fonologisk medvetenhet utvecklar barnet en bra läs- och skrivutveckling. När pedagoger kommunicerar på ett sätt som berikar barnet, så utvecklar detta ordförrådet och
språkförståelsen. Detta innebär att pedagoger och andra vuxna i barnets närhet bör läsa böcker som de för en dialog kring, och låter barnen återberätta med egna ord sina erfarenheter.
Pedagoger bör göra barnet uppmärksam på att det finns bokstäver i dess omgivning och att de betyder något. Detta visade vårt resultat på när pedagogerna beskrev sitt arbetssätt med dialog vid högläsning. När pedagogerna läste böcker med barnen visade de på skriftspråkets
betydelse, det vill säga att bokstäverna i böcker betyder något.
24
Eriksen Hagvet (2006, ss. 6-7) är av samma mening som Liberg och menar på att barn i förskolan lägger grunden för framtida kunskaper inom skriftspråket. Hon betonar
förskoleåldern som en ”pedagogisk guldålder” där barnet lätt tar till sig kunskap genom leken.
Pedagoger bör stimulera och uppmuntra barns lärande med språkliga aktiviteter och lekar som för barnet framåt i sin utveckling. I resultatet beskriver pedagogerna att de leker fram
kunskaperna hos barnen genom att sjunga, läsa, använda rim och ramsor samt benämna saker och ting vid sitt rätta namn. Dahlgren, Gustavsson, Mellgren och Olsson (2013, s. 174) beskriver förändringarna i den nya läroplanen för förskolan, där pedagogerna ska uppmuntra och stimulera barns tidiga språkutveckling genom roliga språklekar och aktiviteter som främjar hela den språkliga medvetenheten.
Som vi beskrivit ovan så bör pedagoger arbeta aktivt med språkliga aktiviteter i förskolan, så att barn får de bästa förutsättningarna för att utveckla sin språkliga medvetenhet och
därigenom sin läs- och skrivkunnighet. Om pedagoger negligerar att arbeta med detta, så kan det ha en försvårande effekt på framtida läs- och skrivutveckling. Därför är det viktigt att arbeta med skriftspråket redan tidigt i förskolan då barnet lär sig med lätthet genom leken.
Vår erfarenhet som pedagoger är att språklekar och språkliga aktiviteter ingår som en naturlig del inom alla förskoleverksamheter.
I resultatet framgår att pedagogerna i Reggio Emilia är medvetna om språkets betydelse i förskolan och att de använder olika uttryckssätt för att förstärka barns läs- och
skrivutveckling. De beskriver att sång, säga rim och ramsor, läsa och samtala kring böcker, återberätta sagor och skapande verksamhet är en naturlig del i arbetet. Det finns inget färdigt material, men pedagogerna utnyttjar det som finns i både ute- och innemiljön för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt intresse för bokstäver. Vi saknar tydligheten i ett konkret material som kan användas till att stimulera barns intresse för bokstäver. Pedagogerna beskrev hur de arbetade aktivt med barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket.
Inom Reggio Emilia arbetar pedagoger med både helordsmetoden och ljudningsmetoden, vilket forskningen har påvisat ger det de bästa förutsättningarna för barns
skriftspråksutveckling. Alla barn lär på olika sätt och behöver varierande metoder för att ta till sig all kunskap.
I vårt fortsatta arbete som förskollärare har vi blivit inspirerade av Reggio Emilia filosofins skapande verksamhet. I arbetet med denna studie har vi fått insikt om att Reggio Emilia och Montessori har vissa likheter med varandra men även olikheter. Båda pedagogikerna utgår från det kompetenta barnet och dess vilja att lära. Fortsättningsvis kommer vi som pedagoger att plocka ”godbitarna” ur båda pedagogikerna.
25
Tack
Vi vill tacka alla pedagoger på Reggio Emilia förskolorna som vi fått besöka och framförallt att de tog sig tid att medverka i fokusgrupperna. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Annika Malm på Högskolan i Borås för hennes snabba respons och stöttning under arbetet med denna studie.
REFERENSER
Ahlquist, Eva-Maria., Gustavsson, Christina., Gynther, Per. (2011). Montessoripedagogik i dåtid och samtid. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. 6. [omarb.] uppl.
Stockholm: Liber, ss.197-217.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (red.) (2013). Barn upptäcker skriftspråket. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber
Dahlgren, Lars Owe och Johansson Kristina (2015) Fenomenografi. I Fejes, Andreas &
Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss.162-175.
Davidsson, Birgitta (2007). Fokuserade gruppintervjuer. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss.63-69.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering. D. 2, Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber
Frykholm, Clas-Uno. (2007) Pedagogiska konsekvenser (2007:4). I Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: http://modersmal.skolverket.se/polska/images/stories/filer/pdf1887.pdf [2016-04-22]
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2016-04-15]
Gårdsäter, Helena (2012). Vårt dagliga språk. [Elektronisk] Lärarnas Nyheter.
Tillgänglig:
http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2012/06/10/vart-dagliga-sprak [2016-03-04]
Heister Trygg, Boel (2006). TAKK: Tecken som AKK.
Tillgänglig: www.teckna.se/TAKK_folder_utskrift.pdf [2016-05-04]
Hülphers, Olof (2014). Barns rättigheter. I Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 10. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 311-340.
H. Wagner, Åse Kari (2005). Generellt om språkutveckling. I TRAS: tidig registrering av språkutveckling: handbok om språkutveckling hos barn. 3. oplag Herning:
SPF-utbildning.com, Special-pedagogisk Forlag, ss. 22-27.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.).
Lära till lärare: att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 157-173.
Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen- examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 226-246.
Kirk, Elizabeth & W. Clark, Patricia. (2005). Beginning With Names: Using Children´s Names To Facilitate Early Literacy Learning, Childhood Education, vol.81, nr.3, ss. 139-144.
Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/62065809/538C2DDAF5B348 64PQ/1?accountid=9670 [2016-04-09]
Krueger, Richard A. & Casey, Mary Anne (2009). Focus groups: a practical guide for applied research. 4. [updated] ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede:
TPB
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2. [utök.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande (2007:4). I Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: http://modersmal.skolverket.se/polska/images/stories/filer/pdf1887.pdf [2016-04-22]
Lindahl, Marita & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2002). Imitation and variation: reflections on toddlers´ strategies for learning, Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 46, nr.1, ss. 25-45. DOI: 10.1080/00313830120115598 [2016-04-15]
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass.
1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I
Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 32-43.
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pope Edwards, Carolyn. (2003). ”Fine Designs” from Italy: Montessori Education and the Reggio Emilia Approach. Montessori Life, vol. 15, nr.1, ss. 34-39. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/219952905?accountid=9670 [2015-11-20]
Povell, Phyllis. (2007). Maria Montessori: Portrait of a young woman, Montessori Life, vol.
19, nr. 1, ss. 22-24. Tillgänglig: www.eric.ed.gov/?id=EJ755797 [2016-04-29]
Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). I Lärarens handbok: Läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 10. uppl. Lund:
studentlitteratur, ss. 13-34.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Reggio Emilia Institutet (2015). Ateljéer och Ateljeristor. Tillgänglig:
http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/atelj%C3%A9er-och-ateljeristor/ [2016-03-11]
Reggio Emilia Institutet (2015). Reggio Emilia pedagogiska filosofi- Staden, den pedagogiska filosofin och dess historia. Tillgänglig: http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ [2016-03-11]
Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 46-57.
Scott, Wendy (2005). Lyssna och lära. I Abbott, Lesley & Nutbrown, Cathy (red.).
Erfarenheter från förskolan i Reggio Emilia. Lund: Studentlitteratur, ss. 35-44.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K8 [2016-04-17]
Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (2008).Montessoripedagogik i förskola och skola. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Svenska Montessoriförbundet. Pedagogiken.
Tillgänglig: http://montessoriforbundet.se/pedagogiken/ [2016-04-29]
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Wallin, Karin (2013). Pedagogiska kullerbyttor: en bok om svenska barn och inspirationen från Reggio Emilia. 2. Uppl. Stockholm: Liber
Wernberg, Anna (2005). Variationsteorin i praktiken.[Elektronisk] Lärandets Pedagogik, ss.
316-332.
Tillgänglig:
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:296687/FULLTEXT01.pdf [2015-12-18]
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur