Didaktiska konsekvenser/specialpedagogiska implikationer

framträdande konsekvensen är pedagogens motivation. Dels förmågan att entuasmiera eleven i användandet av datorn och tillgängliga hjälpprogram, dels pedagogens egen motivation för att ta till sig datorns möjligheter i undervisningssituationerna. Det är således viktigt att undervisande pedagoger känner sig säkra och bekväma med att arbeta med datorn. Tallvids (2010) utvärdering visar att pedagogerna efterfrågar och behöver få bra fortbildning i hur man datorn kan användas i undervisningen.

Den andra konsekvensen är vikten av att elever i behov av stöd i läs- och skrivsituationer får en adekvat och upprepad hjälp att lära sig använda datorn och dess hjälpprogram. Föhrer och Magnusson (2003) menar att det i forskningen de refererar till finns belägg för att elever med läs- och skrivsvårigheter har nytta av kompensatoriska hjälpmedel för att få tillgång till det skrivna språket. De menar vidare att forskning visat på att användningen blir optimal om användarna har goda tekniska kunskaper och att de får stöd av pedagoger som behärskar tekniken och integrerar den i undervisningen. Här menar jag att speciallärare och specialpedagoger har en mycket viktig funktion att fylla när det gäller att ha goda kunskaper om de kompensatoriska hjälpmedel som elever med läs- och skrivsvårigheter har möjlighet att använda sig av. Eleverna ska kunna få den hjälp de behöver för att till fullo kunna utnyttja de tekniska redskap som finns tillgängliga. Vidare så är det viktigt att speciallärare och specialpedagoger följer utvecklingen på området och tar del av de nya applikationer som tas fram för att underlätta för eleverna.

Vidare så har jag tolkat studiens resultat att införandet av en-till-en datorer har påverkat eleverna i studien positivt. Studiens informanter menar att de upplever lärandet i undervisningssituationer på ett positivt sätt och att de tycker att de har fått en bättre inlärningssituation med större möjligheter att nå kunskapskraven.

En-till-en kan betraktas ur ett rättvise- och inkluderande perspektiv. Alla elever får samma möjlighet till digitala lärresurser. Genom en-till-en får alla elever samma möjligheter att kunna använda sig av datorn som hjälpmedel även hemma, när de läser på till prov, gör sina läxor och inlämningsuppgifter. Detta innebär att man bedriver undervisningen i demokratiska arbetsformer på det vis som Lgr 11 menar att skolan har i sitt uppdrag att göra.

Kroksmark (2011) ställer frågan om det är relevant att använda sig av teorier om hur kunskap bildas med hjälp av teorier som skapats i en kontext där det analoga lärandet var det enda möjliga alternativet? Nya teorier behöver kanske skapas, vi lever i ett digitalt samhälle. För tio år sedan kunde man fortfarande avfärda de digitala medierna och den digitala tekniken. Nu kan man inte längre värja sig mot att det är något som har kommit för att stanna. Jag ser det som en självklar frågeställning att ta med mig i mitt kommande arbete som speciallärare. Genom att fundera på eleven jag har framför mig och hennes eller hans lärandesituation, vilka möjligheter och hinder står eleven inför och hur ska vi tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för lärande? Är vi med om ett paradigmskifte nu? Håller skolan på att lämna det analoga lärandet till förmån för det digitala lärandet? Är det möjligt att helt lämna det analoga kunskapsinhämtandet? Jag tror att dessa två måste gå hand i hand. Enligt mitt sätt att se på kunskap så förutsätter själva kunskapandet en dialog i samspel och interaktion med andra.

Referenslista

Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ahlberg, A (Red.)

Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2009). Epilog. I Ahlberg, A (Red.) Specialpedagogisk forskning. En

mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande – i samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.

Booth, T. (1998). The poverty of special education: theories to the rescue? I Clark, C., Dyson, A., Millward, A (Ed.) Theorising special education. London: Routledge.

Brodin, J., & Lindstrand, P. (2007) Perspektiv på IKT och lärande. Lund: Studentlitteratur. Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Catts, H.W.,& Kamhi, A.G. (Eds). (2005). Language and Reading Disabilities (2nd ed.). Boston, Mass.:Pearson.

Claesson, S. (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Clark, C., Dyson, A., Millward, A. (1998) Theorising special education, Time to move on? I Clark, C., Dyson, A., Millward, A (Ed.) Theorising special education. London: Routledge. Claroread. (2013). Hämtat 2013-08-30 från: http://www.claroread.se/category/claroread.php Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I Nilholm, C., &

Björck-Åkesson, E. (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om

forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.

Fleischer, H. (2012). What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review. Educational Research Review 7, 107-122. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, HLK Jönköping.

Fleischer, H. (2013). 3 problem med SAMR-modellen [Blogginlägg]. Hämtat 2013-11-06 från:

Forsmark, S. (2009). Att lära matematik – främjande och hindrande faktorer. I Ahlberg, A. (Red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och

skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Stockholm: Universitetsservice.

Framtidens lärande, (2013). Hämtat 2013-03-04 från: http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/ och

https://maps.google.com/maps/ms?hl=sv&ie=UTF8&oe=UTF8&msa=0&msid=20590042 8646874364800.000491e35ff711ea39aa7&source=embed&ll=63.704722,17.578125&spn =19.750433,37.353516

Föhrer, U & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan – kompenserande

hjälpmedel vid läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Goffman, E. (1972). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Prisma.

Hallerström, H., Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande. Utvärdering av

projektet ”En-till-En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun – Delrapport 1. Research

report 2008:9. Sociology of law. Lund: Lunds Universitet.

Holcomb, L B. (2009). Result & Lessons Learned from 1:1 Laptop Initiatives: A Collective Review. TechTrends Vol 53, No 6:2009OECD. (2010). 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evi-dence and Policy Implications”, Valiente, O. OECD Education Working Papers, No. 44, OECD Publishing. Hämtad 2013-03-04 från http://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en

Jönsson, B. (2009). Vi lär som vi lever. I Vestlin. L (red). Från Wikis till mattefilmer – om

IKT i skolan. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Kroksmark, T. (2011). Lärandets stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i En-till-En

miljöer i skolan. Publicerad i Didaktisk tidskrift, Vol 20, No 1, s.1-22. Hämtat 2013-08-20

från http://tomaskroksmark.se/artiklar/

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan.

Lund: Studentlitteratur.

Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (Red.). (1999). Vygotsky och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Nationalencyklopedin (NE). (2013) Lev Vygotskij, hämtad 2013-03-09 från

http://www.ne.se/lang/lev-vygotskij

Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt

på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2013-10-11 från

Nettelblad, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? - Reflektioner över hur den

specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och

forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Partanen, P. (2007). Från Vygotsky till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning. Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2007). Specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. I Nilholm, C., &

Björck-Åkesson, E. (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om

forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007

Puentedura, R. (2009). As We May Teach: Educational Technology, From Theory Into

Practice. Hämtad 2013-08-13 från http://hippasus.com/rrpweblog

Sfard, A. (1998). On Two Methaphors for Learning and the Danger of Choosing Just One.

Educational Researcher, 27, 4-13. doi:10.3102/0013189X027002004

Sveriges Regering och Riksdag. (2010). Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Regering och Riksdag. Hämtad 2013-02-18 från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem, 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). RAPPORT 386 It-användning och It-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Säljö, R. (2009). Digital kompetens blir ny basfärdighet. I Vestlin. L (red). Från Wikis till

mattefilmer – om IKT i skolan. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Tallvid, M. (2010). Egen dator i skolarbetet. Falkenbergs väg in i framtiden. Utvärdering av

En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Göteborgs universitet.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I Frejes, A., & Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ

analys. Stockholm: Liber.

Referens till figur: Fig.1

Bild hämtad 2013-08-15 från:

http://www.hippasus.com/rrpweblog/archives/2013/08/15/SAMRInContext_TheEdTechQuint et.pdf