Det framkommer i undersökningen att bristen på undervisning i faktatexter är ett faktiskt problem. Som det ser ut idag så finns det knappt någon pågående explicit undervisning rörande faktatextens struktur. Faktatextsundervisningen vävs istället in i SO- och NO-ämnena och blir därmed innehållsfokuserad. Det leder till att eleverna får läsa faktatexter men saknar förståelse för textens struktur och uppbyggnad. En utmärkande mängd elever misslyckas med den del som behandlar faktatexter på de nationella proven. Att de inte lyckas med området faktatexter beror troligtvis på frånvaron av den explicita undervisningen gällande texttypen.
Det finns en brist på undervisning och den bristen skapar problem. För att lyckas behöver eleverna tydlig undervisning som särskilt fokuserar på läran om faktatexten, det vill säga hur den utmärker sig och vilken betydelse textens strukturer och genredrag har. Precis som variationsteorin förespråkar behöver du veta vad något är, för att veta vad det inte är.
Pedagogerna använder sig av läsförståelsestrategier när de undervisar i faktatexter. Strategier för att ta till sig innehållet i faktatexter är betydelsefullt, men utifrån studiens resultat och tidigare forskning har det visats att förståelsen kan bli ännu bättre om eleverna lätt kan orientera sig i texten. Det skulle därför kunna vara av betydelse om pedagogerna uppmärksammas för olika textstrukturer. Detta kan exempelvis ske genom kompetensutveckling inom denna del i svenskundervisningen. Lärandet bland pedagoger kan genomsyras av det sociokulturella förhållningssättet, då detta är något som i ett senare skede ska nå klassrummet och eleverna. Genom kompetensutveckling kan pedagogerna kollegialt få möjlighet att utvecklas tillsammans för att få en samsyn i hur de kan undervisa i textstrukturer och genredrag.
I studien framgår det tydligt att material för undervisning i faktatexter är bristfälligt och otillräckligt. Det är något som stärks både i forskningen men också av de tillfrågade
25
pedagogerna. Resultatet av detta är att den undervisning som är avgörande för att eleverna ska få tillräckliga kunskaper i att ta sig an faktatexter, är svår att bedriva. I forskningen efterfrågas material som fokuserar på att lära eleverna att identifiera faktatextens struktur och genredrag.
Dessa ska vara väl synliggjorda och didaktiskt anpassade så att eleverna lär sig deras funktion och syfte. Även fackspråk ska vara väl integrerat i materialet för att eleverna inte missar det ordförråd som kan komma att vara bärande för framtida läsning av faktatexter. De intervjuade pedagogerna saknar i första hand material i form av exempeltexter som innehåller en rimlig och hanterbar längd text. De vill ha texter som eleverna själva kan läsa utan att tröttna eller tappa tråden på grund av för svårt språk eller för långa meningar. Samtidigt som texterna inte får vara för långa behöver de innehålla fackspråk med bärande ord och annat som är av betydelse för att förstå innehållet (Bilaga 4). Pedagogerna saknar särskilt den här typen av texter inom områden som forntiden och rymden som är obligatoriska arbetsområden i SO- och NO-undervisningen i grundskolans tidigare år.
Vi ser att en kombination av dessa efterfrågade material skulle utgöra ett välkomponerat och användbart textunderlag för undervisningen i faktatexter. Ett exempel skulle kunna vara någon form av textsamling som berör områden som är vanligt förekommande i grundskolans tidigare år. Samlingen kan innehålla allt ifrån faktatexter om naturfenomen såsom växter och djur, till faktatexter om historiska fenomen och planeter. Texterna ska vara uppbyggda dels så att eleverna självständigt ska kunna läsa och förstå dem, dels så att faktatextens strukturella drag är synliggjorda och väl integrerade. Även någon form av progression i svårighetsgrader, alternativt samma texter på olika nivåer, kan vara av betydelse då elevernas läsförmåga varierar.
Det hade varit intressant att i vidare forskning fokusera på elevernas syn på vad som gör en text kommunicerbar. Faktatexten, som är relativt ny i grundskolans tidigare år, ställer andra krav på läsaren än den narrativa texten. Genom att använda elevers tankar och åsikter som utgångspunkt, skulle man kunna skapa ett skräddarsytt material som är anpassat efter hur eleverna själva anser att de lär sig bäst.
REFERENSER
Adamson, B., Walker, E (2010). Messy collaboration: Learning from a Learning study, i Teaching and teacher education: an international journal of research and studies. (1985-).
Oxford: Pergamon.
Tillgänglig på internet:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X10001058 [hämtad 2016-11-10]
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber.
Fisher, D. & Frey, N. (2014). Closely reading informational texts in the primary grades, i The reading teacher. (1951-). [Newark, DE]: International Reading Association, 67(7), ss.532-542.
Tillgänglig på Internet: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1317/epdf [hämtad 2016-11-10]
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2011).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [hämtad 2016-11-10]
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling, i Pedagogisk forskning i Sverige. (1996-). Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 47(3), ss. 152-170.
Tillgänglig på Internet: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/archive [hämtad 2016-11-10]
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. 1.
uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap, i Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 47-69.
Kommentarmaterial till kursplanen i svenska reviderad 2016. (2016). Johanneshov: MTM.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2567 [hämtad 2016-11-09]
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv, i Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Höstsymposium. Språk och lärande: = Language and learning : rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008 papers from the ASLA
symposium in Stockholm, 7-8 November 2008. Uppsala: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, ss. 11-25.
Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:284157 [hämtad 2016-11-08]
Lo, M. L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2006). Konsten att läsa faktatexter. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, N.J.: Erlbaum.
Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routledge.
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013. (2013). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3118 [hämtad 2016-11-08]
PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv.
(2012). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2941 [hämtad 2016-11-08]
Reichenberg, M. (2015). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt. Acta Didactica Norge, 6 (1), ss. 1-24.
Tillgänglig på internet: https://www.journals.uio.no/index.php/adno [hämtad 2016-11-08]
Reutzel, D., Jones, C., Clark, S. & Kumar, T. (2016). The Informational Text Structure Survey (ITS2): An exploration of primary grade teachers' sensitivity to text structure in young children's informational texts. Journal of educational research, 109(1), ss. 81-98.
Tillgänglig på internet: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00220671.2014.918927 [hämtad 2016-11-08]
Säljö, R. (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R.
& Liberg, C. (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 139-198.
Thurén, T. (2014). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vikström, Anna. (2008). What is Intended, What is Realized, and What is Learned? Teaching and Learning Biology in the Primary School Classroom. Journal of Science Teacher Education, 19(3), ss. 211-233.
Tillgänglig på internet: http://rdcu.be/oAMi [hämtad 2017-01-13]
Vuorenpää, S. (2016). Litteracitet genom interaktion [Elektronisk resurs]. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2016.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48343[hämtad 2016-11-08]
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
BILAGA 1
Intervjuplan
Bakgrund: I läroplanen står det att elever ska kunna hantera olika typer av genrer. Vi känner själva att vi fått väldigt lite undervisning om just faktatexten under vår utbildning. Därför vill vi undersöka hur det ser ut ute på skolorna. Dels för vår egen skull för att få tips men också för att se om det finns en liknande känsla hos pedagoger. Syftet med vår studie är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen rörande faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år.
Uppvärmningsfrågor
Hur länge har du varit verksam svensklärare?
I vilka årskurser har du varit i?
Har du alltid arbetat på samma skola?
Har du varit med på något lärarlyft i svenska?
Har något utav de här lyften berört faktatexter?
Faktatexter i undervisningen
Arbetas det aktivt för att eleverna ska lära sig att se skillnad på olika typer av texter?
Får faktatexten en likvärdig utbredning i undervisningen som den narrativa texttypen?
Material
Sker det ett aktivt val av material till undervisning i faktatexter i svenskundervisningen?
Hur ser eventuellt “drömmaterial” ut i svenskundervisningen med avseende faktatexter?
Lärarnas kunskaper
Finns det tillräckliga kunskaper om faktatextens uppbyggnad hos pedagogerna?
Finns ett behov av mer kompetens inom genrepedagogik hos pedagogerna?
BILAGA 2
Missivbrev
Våra namn är Samanta Flores, Elin Kjellsson och Kornelia Pettersson och vi studerar vid Högskolan i Borås. Vi studerar till grundskollärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3. Nu läser vi vår sjunde termin och skriver vårt examensarbete. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen kring faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi för avsikt att genomföra intervjuer med lärare som är behöriga att undervisa i svenska.
Vi vill informera om att vi tar hänsyn till de forskningsetiska principerna. Deltagandet är frivilligt och det är frivilligt att när som helst avbryta er medverkan utan påtryckningar från oss. Intervjuerna kommer att spelas in för att förenkla bearbetningen och analysarbetet, men det är bara vi som kommer att lyssna på inspelningarna. I vårt examensarbete kommer deltagarnas identiteter vara skyddade och det kommer inte gå att identifiera enskilda personer eller skolor.
Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta oss.
Med vänlig hälsning,
Samanta Flores xxx@student.hb.se Elin Kjellsson xxx@student.hb.se Kornelia Pettersson xxx@student.hb.se
BILAGA 3
Exempel på innehåll i en sexfältare
Vad är det för djur?
Klassifikation
Hur ser den ut?
Utseende
Var finns djuret?
Boplats
Vad äter djuret?
Föda
Ungar?
Fortplantning
Egenskaper/ övrigt
BILAGA 4
Faktatext
Texten är tagen ur läromedelsmaterialet Läsförståelse för lågstadiet. Blå 1. Den är därefter omskriven av oss utifrån forskning och önskemål som framkommit från de tillfrågade pedagogerna i studien. Bilden är hämtad från Wikimedia Commons 2.
1 Solem, Hanne (2009). Läsförståelse för lågstadiet. Blå. 1. uppl. Sollentuna: Adastra läromedel
2 Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 dk, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=25009132 (hämtad 2016-12-12)
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se