I studien har intervjuerna varit ett av de svåraste momenten. Jag har insett att det krävs mycket övning för att bli en duktig intervjuare. Varje intervju gav dock mer erfarenhet och efter varje intervju lades fokus på att reflektera över vad som gick bra och vad som behövdes förbättras till nästa intervju, övning ger färdighet. Kvale och Brinkmann (2009, s.98) tydliggör att det krävs mycket övning för att bli en duktig intervjuare. Vidare förklarar Fejes och Thornberg (2015, s.33) att forskare behöver ta varje tillfälle i akt som de får för att öva på att utföra intervjuer samt öva på att reflektera över vilka svårigheter det finns med intervju som verktyg, vilket bidrar till att forskaren kan utveckla sin intervjuteknik.
En svårighet med analysverktyget som har använts i studien har varit att jag hela tiden har behövt hålla mig till analysverktygets ordning och angivna steg. Det här gjorde att jag inte kunde analysera fritt eller följa en egen mall. Det positiva med att använda ett befintligt analysverktyg är att om man är oerfaren på att analysera kan verktyget vara en trygghet att luta sig mot. I och med att jag inte har utfört så många undersökningar tidigare så har analysverktyget gett mig trygghet under analysen. Det etiska i användningen av verktyget är att jag har försökt tolka deltagarnas reflektioner på ett så trovärdigt och transparent sätt som möjligt, för att både läsare och deltagare i studien ska känna tillförlitlighet till studien.
Didaktiska konsekvenser
I studien framkommer det att lärare har svårt för att reflektera över lässtrategier och modeller för att utveckla läsförståelse i relation till sin egen undervisning. Lärare har svårt för att reflektera över undervisning på djupet och de väljer istället att förlita sig på sina erfarenheter. En genomgående orsak till att reflektioner inte genomförs mer strukturerat bland lärarna är att de inte har tillräckligt med tid. Istället för att lägga tid på att reflektera över sin egen undervisning eller kollegors undervisning väljer de att lägga fokus på att rätta elevuppgifter, dokumentera elevers lärande och planera undervisning utifrån vad som har fungerat tidigare. Enligt lärarna reflekterar de över sin undervisning automatiskt genom alla reflektionsprocesser men sällan på djupet. Studien visar att lärarna främst reflekterar över hur elevernas läsförståelse har utvecklats och inte över hur deras roll som lärare har bidragit till elevernas läsförståelseutveckling eller om deras egna handlingar har varit en bidragande faktor till att elevernas läsförståelse inte har utvecklats. Som Bie (2014, ss.15-20) nämner handlar reflektion om att utveckla ett lärande och att upptäcka nya saker om sig själv, som även kan leda till en förändring och förbättring inom yrkesrollen. Genom reflektionsprocessen placeras personen utanför sig själv för att hen ska kunna observera handlingar eller idéer ur nya perspektiv. Bies synsätt förtydligar att lärare behöver lägga tid på reflektionsarbete på djupet för att utvecklas i sin roll som lärare. Lärarens förhållningssätt i olika situationer i undervisningen kan vara en bidragande faktor till att elevers läsförståelse försämras eller förbättras, därför behöver lärare ständigt reflektera över sitt eget förhållningssätt och elevernas lärande både före, under och
31
efter svenskundervisningen. Min förhoppning med denna studie är att motivera verksamma lärare till att reflektera över sin läsförståelseundervisning på djupet för att gynna elevernas läsförståelseutveckling.
Förslag till vidare forskning
Lärarna i studien upplevs ha positiva erfarenheter av att undervisa i läsförståelse, eftersom de hade svårt att förhålla sig kritiskt till läsförståelseundervisning. En förklaring till det skulle kunna vara att de deltagande lärarna i studien medvetet valdes utifrån erfarenhet och intresse till att arbeta med lässtrategier. Ett förslag till vidare forskning skulle därför vara att intressera sig för lärare som inte har så goda erfarenheter av läsförståelseundervisning och undersöka hur de reflekterar angående arbetet med att utveckla läsförståelse med hjälp av lässtrategier.
För vidare forskning hade det också varit intressant att undersöka hur elever uppfattar olika lässtrategier i undervisningen samt hur de tar till sig olika lässtrategier som lärare har introducerat för dem. Eftersom lärarna i studien anser att deras val av innehåll i undervisningen främjar elevernas läsförståelseutveckling, hade det varit intressant att undersöka om eleverna verkligen förstår meningen med läsförståelseundervisningen och om eleverna egentligen föredrar att lära sig läsförståelse på annat sätt.
Ytterligare ett förslag till vidare forskning hade varit att undersöka lärares reflektionsarbeten gällande läsförståelse i arbetslaget. Det hade varit intressant att se hur lärare reflekterar angående läsförståelseundervisning i ett kollegialt lärande.
Eftersom lärarna i studien främst hänvisar till att de av erfarenhet vet vilka modeller och lässtrategier som utvecklar elevernas läsförståelse, hade det även varit intressant att undersöka hur nyexaminerade lärare ställer sig till läsförståelseundervisning. De nyexaminerade lärarna hade inte kunnat förlita sig på sin egen erfarenhet på samma sätt som lärarna i den aktuella studien kunde göra. Det hade därför varit intressant att studera nyexaminerade lärares reflektioner angående arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.
REFERENSER
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/25658
Afflerbach, Peter, Pearson, David P. & Paris, Scott G. (2008). Clarifying Differences between Reading Skills and Reading Strategies. Reading Teacher, vol. 61, no. 5, ss.364-373.
Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/61960089/3B10667C62154AA 2PQ/1?accountid=9670
Bengtsson, Jan (2007). Vad är reflektion? I Strömqvist, Göran & Brusling, Christer (red.). Reflektion och praktik i läraryrket. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Blair, Timohyt. R; Rupley, William. H; & Nichols, William Dee (2007). The effective teacher of reading: Considering the "what" and "how" of instruction. Reading Teacher, vol. 60, no. 5, s.432. Tillgänglig:
http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/62045979?accountid= 9670
Casteel, Carolyn P., Isom, Bess A. & Jordan, Kathleen F. (2000). Creating Confident and Competent Readers: Transactional Strategies Instruction. Intervention in School and Clinic, vol. 36, no. 2, ss.67-74. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/62338795/103E7727B8A4425 1PQ/3?accountid=9670
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss.16-41.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss.256-278.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Gonzalez, Malin, Hugander, Malin, Jonsson, Malin, Pettersson, Elisabeth, Trapp, Marie & Widmark, Martin (red.) (2014). En läsande klass: träna läsförståelse. Stockholm: Insamlingsstiftelsen En läsande klass.
Hall, Leigh A. (2012). The Role of Reading Identities and Reading Abilities in Students' Discussions about Texts and Comprehension Strategies. Journal of Literacy Research, vol. 44, no. 3, ss.239-272. Tillgänglig:
http://search.proquest.com/eric/docview/1037906287/D77E5F3C9D34381PQ/7?accountid=9 670
Iaquinta, Anita. (2006). Guided reading: A research-based response to the challenges of early reading instruction. Early Childhood Education Journal, vol. 33, no. 6, ss.413-418.
Tillgänglig:
http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/62108735?accountid= 9670
Jaeger, Elisabeth L. (2013). Teacher Reflection: Supports, Barriers, and Results. Issues in Teacher Education, vol. 22, no. 1, ss.89-104. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/1509086021/99D381D9A8394 0DAPQ/1?accountid=9670
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kihlström, Sonja (2007). Observation som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.30-46.
Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.47-69.
Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Björkdahl Ordell, Susanne &
Dimenäs, Jörgen. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.226-246.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. 3., kompletterade uppl. (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Migyanka, Joann M., Policastro, Carole & Lui, Guiqiu (2005). Using a Think-Aloud with Diverse Students: Three Primary Grade Students Experience Chrysanthemum. Early Childhood Education Journal, vol. 33, no. 3, ss.171-177. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/62089165/CF3BD2F80FF0461 5PQ/2?accountid=9670
Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3095
Palinscar, Annemarie S. & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension – Fostering and comprehension – Monitoring Activities. Cognition and Instruction, vol. 1, no. 2, ss.117-175. Tillgänglig:
https://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS122/%CE%91%CF%81%CE%B8%CF %81%CE%B1/Reciprocal%20teaching.pdf
Palincsar, Annemarie S. & Schutz, Kristine M. (2011). Reconnecting Strategy Instruction with Its Theoretical Roots. Theory Into Practice, vol. 50, no. 2, ss.85-92. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/870288180/C5D22984D4F64D 79PQ/1?accountid=9670
PISA 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Rao, Zhenhui, Yonggi Gu, Peter, Jun Zhang, Lawrence & Hu, Guangwei (2007). Reading Strategies and Approaches to Learning of Bilingual Primary School Pupils. Language Awareness, vol. 16, no. 4, ss.243-262. Tillgänglig:
http://search.proquest.com/eric/docview/61914483/D77E5F3C9D34381PQ/14?accountid=96 70
Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Rosenshine, Barak & Meister, Carla (1994). Reciprocal Teaching: A Review of the Research. Review of Educational Research, vol. 64, no. 4, ss.479-530. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/62736849/634F316CC2564D0 CPQ/2?accountid=9670
Skolverket (2016:3694). Att läsa och förstå - Läsförståelse av vad och varför? (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3694
Skolverket (2012:2940). Med fokus på lärande - Analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2011 (2012). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2940
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Westlund, Barbro (2009). Går det att undervisa i läsförståelse? GR Specialen - information kring specialpedagogiska frågor, maj 2009. Tillgänglig:
https://www.grkom.se/download/18.476f403c12158d88caf8000436/1359469123049/GR+spe cialen+0905.pdf [2017-04-11]
Yang, Yu- Fen. (2006). Reading strategies or comprehension monitoring strategies? Reading Psychology, vol. 27, no. 4, ss.313-343. Tillgänglig:
http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/62034900?accountid= 9670
Zwiers, Jeff (2011). Reading Is Your Thing (Even if You're Not a Reading Teacher). Reading Teacher, vol. 64, no. 7, ss.543-545. Tillgänglig:
http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/eric/docview/864939855/D1B7536EAA4746 DDPQ/1?accountid=9670
BILAGA 1
Missivbrev
Hej!
Jag heter Nathalie Tvilde och jag studerar till grundskollärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 på högskolan i Borås. Nu under våren år 2017 studerar jag min åttonde termin och ska utföra mitt sista examensarbete. Studien kommer handla om lässtrategier för att utveckla elevers läsförståelse och hur lärare arbetar med lässtrategier i undervisningen.
I studien har jag valt att använda intervju som verktyg för att få svar på frågeställningarna. Min avsikt är att intervjua verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska samt årskurserna F-3. Intervjufrågorna är öppet utformade för att synliggöra deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och uppfattningar kring det valda undersökningsområdet.
Jag vill även upplysa om att jag kommer ta hänsyn till de forskningsetiska principerna från vetenskapsrådet. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och ni kan välja att avbryta ert deltagande när som helst under arbetsprocessen. Jag vill även göra er medvetna om att intervjuerna spelas in för att underlätta analysprocessen och bearbetningen av materialet. Inspelningarna kommer bara avlyssnas av mig och de kommer endast användas till det aktuella examensarbetet. Samtliga deltagares identiteter och skolor kommer vara skyddade i arbetet.
Jag hoppas att du vill delta i mitt examensarbete och delge dina erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vid frågor är ni välkomna att kontakta mig via mail eller telefon. Ni kan även kontakta min handledare vid andra eventuella frågor.
Med vänliga hälsningar Nathalie Tvilde Mail: nathaliexxxxxxxxxxxxx Tel: 073-xxxxxxx Handledare: Anna Hellén Mail: annaxxxxxxxxxxxxxx
BILAGA 2
Intervjuplan
Syfte med undersökningen
Syftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.
• Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?
• Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?
Uppvärmningsfrågor
1. Hur länge har du arbetat som verksam grundskollärare i ämnet svenska? 2. Vilka årskurser har du arbetet i?
3. Har du arbetet på olika skolor?
Lässtrategier för att utveckla läsförståelse
4. Saknade du något kring lässtrategier och läsförståelse i din utbildning? 5. Hur skulle du beskriva läsförståelse? Vad är läsförståelse?
6. Hur gör du dina elever medvetna kring varför de behöver utveckla läsförståelse? 7. Har du någon uppfattning om hur medvetna dina elever är om sin egen
läsförståelseförmåga? Hur vet du det? Är de medvetna om vad de behöver utveckla? Kan du ge något exempel?
8. Vilken/vilka lässtrategier anser du ger eleverna bäst möjlighet till att utveckla läsförståelse? Varför?
9. Vilka lässtrategier får eleverna lära sig att använda i din undervisning för att utveckla läsförståelse? Hur lär du eleverna att använda dessa lässtrategier?
10. Hur vet du att de lässtrategier du använder i undervisningen fungerar och utvecklar läsförståelse?
11. Har du någon gång undervisat kring en lässtrategi i undervisningen och efter ett tag känt att du behöver tillföra en lässtrategi till eller byta ut den? Vad är det då som avgör att du tillför eller byter lässtrategi i undervisningen?
12. Hur gör du vårdnadshavare delaktiga i elevernas läsförståelseutveckling?
Variation av modeller och strategier
13. Arbetar du lika mycket med olika modeller som innehåller lässtrategier i undervisningen, eller arbetar du mer med någon utvald? Varför? Hur vet du att den/de modeller du utgår ifrån främjar elevers läsförståelse?
14. Finns det någon/några lässtrategier som du väljer att inte använda i undervisningen? Varför väljer du att utesluta vissa lässtrategier?
15. Arbetar du utifrån modellen läsfixarna i undervisningen? Hur vet du att läsfixarna är en framgångsrik modell? Hur vet du att de lässtrategier som ingår i läsfixarna främjar elevers läsförståelse?
Reflektioner kring undervisning
16. Hur reflekterar du kring de val du gör när du planerar din undervisning? Hur vet du att dina val av modeller och lässtrategier kommer utveckla elevers läsförståelse?
17. Hur reflekterar du kring de val och bedömningar du gör under pågående undervisning kring lässtrategier och läsförståelse? Vad är det som får dig att fullfölja din planering eller att göra ändringar i planeringen?
18. Hur reflekterar du kring de val du gjort i undervisningen när du utvärderar din undervisning kring lässtrategier och läsförståelse? Hur vet du att dina val främjade elevernas läsförståelse? Vad är det som gör att du är nöjd med undervisningen eller att du vill göra förändringar till nästa gång du undervisar kring detta?
Avslutningsfrågor
19. Om du skulle ha tillgång till vilket material du vill, hur skulle du då vilja arbeta med att utveckla elevers läsförståelse i undervisningen?
20. Finns det något annat du skulle vilja informera mig om när det gäller lässtrategier och läsförståelse?