Genom studien har vi konstaterat att boksamtal är en metod som måste upprepas flera gånger för att den ska bli så bra som möjligt. En teori är att eleverna behöver vänja sig vid metoden samt få verktyg till metoden. I sökandet av tidigare forskning går det att se en brist på nyare och lättillgänglig forskning kring användandet av boksamtal. Upplevelsen är också att det finns en brist på kritiska granskningar av Chambers metod kring boksamtal.
Vid fortsatta studier kring boksamtal skulle vidare studier av boksamtalets påverkan på läsförståelsen vara intressant. En utvecklad studie som belyser skillnaderna mellan elever som har och inte har boksamtal under en längre tid, där eleverna som har boksamtal får en tydligare genomgång av vad det innebär och har tid att ta till sig och förstå konceptet, samt få med sig alla uttryck och verktyg. En sådan studie kräver mycket tid och det behövs därför en längre tid avsatt för ett sådant arbete. Även eleverna som deltar i studien behöver vara tillgängliga under en längre tid. En sådan studie skulle visa en bredare bild av boksamtalets effekter, där elevernas framsteg kan dokumenteras.
Som klasslärare finns det möjlighet att på egen hand eller tillsammans med arbetslaget använda sig av boksamtal och även dokumentera elevernas framsteg, samt upplevelser från boksamtalssituationerna. Resultatet i undersökningen indikerar att boksamtalet har positiva effekter på elevernas läsförståelse, förmåga att läsa mellan raderna och reflektionsförmåga.
Detta kan indikera att boksamtal är en bra metod att arbeta med och utveckla tillsammans med eleverna i klassrummet.
I de tidiga årskurserna bedömer vi att det var rätt beslut att begränsa boksamtalet och utelämna några av de mer komplexa delarna, som går ut på att eleverna kopplar samman innehållet. Baserat på elevernas respons på boksamtalet finns en stor risk att de inte skulle ha orkat med att vara koncentrerade under hela den processen. Vid ett första tillfälle kan även dessa delar vara en aning för komplexa. Då elevernas vana vid boksamtal, läsvana och läsförståelse utvecklas kan boksamtalet gradvis genomföras med allt fler delar, för att ge ett så bra resultat som möjligt.
REFERENSER
Alexander, J., Hennessey, M., Murphy, K., Soter, A. & Wilkinson, Ian. (2009). Examining the Effects of Classroom Discussion on Students' Comprehension of Text: A Meta-Analysis.
Journal of Educational Psychology, 101(3), ss.740-761.
Anderson, L. (1989). Stina och Stortruten. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Bachtin, M. (1981). The dialogic imagination: four essays. Austin: Univ. of Texas P.
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker.
Damber, U., Samuelsson, S. & Taube, K. (2012). Differences between overachieving and underachieving classes in reading: Teacher, classroom and student characteristics. Journal of Early Childhood Literacy, 12(4), ss. 340-357. DOI: 10.1177/1468798411417376 [2016-11-21]
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, K. (2002). Booktalk Dilemmas: teachers’ organisation of pupils’ reading, Scandinavian Journal of Educational Research, 46(4), ss. 391-408. DOI:
10.1080/0031383022000024570 [2016-11-15].
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Så[2016-11-07]
Gladstone, J., Turci, L. & Wigfield, A. (2016). Beyond Cognition: Reading Motivation and Reading Comprehension, Child development perspectives, 10(3), ss. 190-192. DOI:
10.1111/cdep.12184 [2016-11-21].
Grek, S. (2009). Governing by numbers: the PISA ‘effect’ in Europe, Journal of Education Policy, 24(1), ss. 23-37. DOI:10.1080/02680930802412669 [2016-11-15].
Hermerén, Göran (red.) (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Jakobsson, A. (2013). Kunskapsmätningar som paradox och möjlighet. Utbildning &
Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 22(3), ss. 5-12.
Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Björkdahl Ordell, S. &
Dimenäs, J.. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss.247-256.
Langer, J. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
Lundkvist, K. (2009). Boksamtal som verktyg för litterär kompetens. Vägar till språk och litteratur. [Elektronisk resurs] : CSL 2009. ss. 15-22 [2016-11-03]
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. REVIDERAD 2016.
(2016). Wolters Kluwer.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [2016-12-13]
PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. (2013).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 [2016-11-09]
PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. (2016).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3725.pdf%3Fk%3D3725 [2016-12-06]
PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv.
Fortsatt nedåtgående resultat. (2012). Stockholm: Skolverket, Rapport 381.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2941 [2016-11-09]
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade]
uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Skolverket (2016). Hur påverkar förmågan att läsa och skriva inlärningen av andra ämnen?
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-paverkar-formagan-att-lasa-och-skriva-inlarningen-av-andra-amnen-1.157526# [2016-11-10]
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.).
Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm:
Natur & kultur.
Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter: om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
ygotski , ev Semenovi (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wiebe, B., Ruth A; E. & Carol S. (2005). Designing conversation: Book discussion in Primary inclusion classroom, Learning disability quarterly, 28(1), ss. 35-58.