Digital kompetens

Det som framkom i intervjuerna var att alla lärarna arbetar med digital kompetens. Hur de definierade begreppet skiljde sig dock åt. Lärarnas definitioner kan samlas under två “paraplyer”, det vill säga att antingen handlar det om hanteringen av information på nätet eller handlar det om hanteringen av de digitala verktygen i sig. Många av lärarna pratade om båda dessa delar. Resultaten som handlar om digital kompetens kommer därmed att delas upp under två underrubriker som just handlar om vardera “paraply”.

5.5.1 Digitala verktyg

Många av lärarna gjorde kopplingen mellan digital kompetens och digitala verktyg. De talade ofta om det i form av förmågan att hantera exempelvis datorer, telefoner, iPads etcetera. Men även förmågan att kunna använda sig av olika program på datorerna, till exempel PowerPoint. När det kommer till de digitala verktyg som lyfts fram är det främst dator och/eller iPad som lärarna talar om, men i vissa fall handlar det om att kunna använda telefoner.

Detta trots att många av lärarna ansåg att, framför allt mobiler, påverkade elevers informationskompetens både positivt och negativt.

Det var inte alltid lärarna sa rakt ut att de anser att digital kompetens innebär att elever ska kunna använda sig av digitala verktyg, utan det var något som ibland var underförstått. Ida berättar till exempel i sin intervju att de i arbetet med digital kompetens arbetar väldigt mycket i olika sidor på nätet. De arbetar till exempel på kahoot.se, vilket är en sida där eleverna kan göra egna frågesporter och tävla mot varandra. Det handlar då både om att Ida gör frågesporter samt att eleverna själva får göra det. De arbetar även med Youtubefilmer, där Ida har lagt upp en film som eleverna sedan har i läxa att se på och ta till sig informationen. I relation till Youtube-filmer talar Ida om att eleverna kan pausa, spola tillbaka etcetera.

De flesta av lärarna talade som sagt om digitala verktyg i ordalag om att eleverna ska kunna använda dem, det var väldigt få som talade om

programmering och en förståelse av exempelvis systemen bakom datorn. Det är enbart två av lärarna (Peter och Lukas) som menar att digital kompetens kan innebära programmering, och det är bara en av dessa lärare (Peter) som aktivt jobbar med det. När vi frågade Peter vad digital kompetens innebär sa han, bland annat, följande:

Att man förstår hur man kan använda saker, olika saker. Jag tänker att där är programmering grunden. Det är en jättestor del.

Tror jag. Så att man inte bara, du spelar det här spelet och gör de här sakerna. Att man förstår vad som ligger bakom (Peter, 29 april 2018)

Att programmering ingår i digital kompetens var inte den enda “avvikande”

åsikten inom denna delen av digital kompetens. När vi frågade Lotta om hur hon definierar digital kompetens gav hon bland annat följande svar:

”Förmågan att använda olika tekniker för att hitta information, tillgång till tekniken också” (Lotta, 18 april 2018). Detta var hon ensam om.

Ida menar att digitala verktyg kan användas för elever som har det svårt att läsa böcker och kan istället lyssna på böckerna. Samt elever som har svårt för att räkna matte i vanlig lärobok, kan de istället använda digitala verktyg, till exempel en surfplatta. Då finns det program som är kopplade till läroboken.

Lotta däremot påpekar att digitala verktyg kan vara ett hinder för elever som redan har svårt att läsa på dator eller på en surfplatta. Den vanligaste sättet att se på digital kompetens, i förståelsen digitala verktyg, var att det innebar att elever har förmågan att använda de digitala verktyg de kommer i kontakt med.

5.5.2 Informationshantering

Ett annat område som lärarna kopplade till begreppet digitala verktyg var informationshantering. Detta området gick många gånger in på områdena informationssökning och källkritik, eftersom även de sågs som delar av vad det innebär att hantera information. När det kommer till digital

informationshantering handlar det både om att kunna söka efter information genom att använda digital teknik men även reflektioner av elevers interaktion med information på nätet.

Hur man använder internet, första jag tänker på det. Och att man inte ska vara rädd för att använda det och att man ska lära sig att använda det. Precis som om vore på ett bibliotek, man går till en hylla och hitta böcker man behöver så måste vi använda internet på samma och rätt sätt så att säga (Louise, 2 maj 2018)

Sanna menar att hon brukar låta sina elever agera “detektiver” i arbetet med digital kompetens. Istället för att hon berättar exakt vart eleverna hittar

information låter hon dem försöka söka själva. Hon har dock tidigare berättat att hon ibland begränsar eleverna i vilka sidor de ska använda för att många gånger har elever gått in på sidor de inte ska vara på eller som inte är relevanta, till exempel “skvallersidor”.

Lotta menar däremot att digital kompetens handlar om att kunna använda sig av olika digitala verktyg för att hitta information, och att veta när det är lämpligast att använda sig av de olika verktygen.

Att välja informationsväg, vad är det jag vill ha reda på och hur är det smartast att ta reda på något. Ibland är telefonen smartast och ibland är det mail som är bra. Sånt använder de använder, till exempel olika projekt vi har gjort tidigare. Att använda de äldre vägarna till exempel. Att maila ut till tidningen är nog det smartaste alternativet då förvarnar lite. Ringer man kan de säga att de inte är intresserade och kan lägga på. Så att maila kan vara det smarta alternativet även om eleverna inte är så vana vid det.

(Lotta, 18 april 2018)

Något som framkom i alla intervjuer är att lärarna när de fick frågor om digital kompetens ofta höll sig ganska kort och menade att det handlade om att söka information. När vi pratade om informationssökning (se avsnitt 6.4 Informationssökning) och om källkritik (se avsnitt 6.5 Källkritik) gjorde flera lärare kopplingar till digitala källor, exempelvis Wikipedia. Eftersom dessa delar redan är redogjorda för i studien tidigare avsnitt har vi valt att inte redogöra för dem ytterligare en gång under denna del.

6 Analys

Här kommer analysen av resultaten, som presenterades i föregående avsnitt, redovisas för. Analysen bygger på att resultaten “filtreras” genom Bruces (1997) sju kategorier för informationskompetens. Detta avsnitt är

uppstrukturerad så att varje kategori som har identifierats av Bruce (1997) kommer att utgöra en egen sektion. I varje sektion diskuteras relevanta delar från samtliga av delavsnitten i resultatet. Även tidigare forskning kommer användas som stöd vid analysen.

Vi har valt att ta varje steg för sig trots att vi under analysen märkte att stegen många gånger bygger på varandra, både när det gäller teorin men även de svar vi fått från våra intervjupersoner. Till exempel är the information technology conception närvarande i samtliga kategorier enligt Bruce (1997) vilket är något som återkommer i intervjuerna. Lärarna kopplar väldigt ofta de olika delarna av informationskompetens till digital kompetens. Vi har valt att analysera varje del för sig för att 1.) se till att varje kategori tas med, samt 2.) för att göra det lättöverskådligt.