Det digitala hushållet

De flesta bilder som försöker beskriva framtidens hem visar ofta ett hem där våra tekniska prylar och apparater är sammankopplade via ett trådlöst nätverk. Det kallas på engelska för ”Home Networking”. Exempel på apparater som kan vara uppkopplade är: TV, tevespel, stationära och bärbara datorer, PDA:er, telefoner, stereoapparater och till och med kylskåp. I Linköping har ett demohus i stadsdelen Ryd i försökssyfte byggts upp av Homecom – en del av Mjärdevi Science Park AB. De har med hjälp av tillgängliga tekniklösningar försökt att skapa ”det digitala hushållet” som det kan se ut idag [35]. På

sikt är tanken att det ska gå att dra lärdom av erfarenheter från detta demohus vid utvecklandet av framtidens hushåll.

7.3.1 En gemensam plattform för all multimedia?

Något som det snackas mycket om för tillfället är möjligheten att koppla ihop hemdatorn med teven. I 2004 års första nummer av tidningen Ny Teknik [36] berättar bland annat Bill Gates om hur PC:n kan kopplas samman med hemmets andra elektronikprylar. En av orsakerna till att PC-tillverkarna nu känner sig manade in i vardagsrummen är de allt populärare platta teveapparaterna med LCD- eller plasmateknik. Redan i slutet av år 2004 väntas teveapparater som kan kommunicera trådlöst med en Windowsdator finnas ute på marknaden. Traditionellt sett har hemelektronikområdet dominerats av varumärken som Sony, Philips och Panasonic. Men nu verkar de få konkurrens av PC- företag som Microsoft, Dell, HP och Gateway. Under det kommande året ska Microsoft även börja sälja en uppdatering till tevespelsmaskinen Xbox som ger den fler funktioner från företagets nya produkt Windows Media Center Extender. ”Media Center är en version av företagets operativsystem Windows XP som är speciellt anpassat för videouppspelning, bild och musik”, skriver tidningen Ny Teknik vidare.

Det är inte bara Microsoft utan även ett flertal andra aktörer på marknaden idag som tror att vi i framtiden kommer att få se en slags låda som samlar dagens digitaltevemottagare, spelmaskiner, stereoapparater och DVD-spelare under ett enda skal. Lådan blir en slags framtidens Multimedia Home Platform (MHP). Andra namn som det talas om är broadbandbox. I dyrare varianter kommer det garanterat även att finnas möjlighet till inspelning av digitalt material som lagras på en stor hårddisk, med potential att senare brännas ut på DVD-skivor. Junko Yoshida, författare på EE Times, tror även att MHP:s eller set-top-boxar kommer att ha möjlighet att ta emot digitala sändningar (MPEG-2) som sedan kan sparas i valfritt format (MPEG-1, MPEG-2 eller MPEG-4) [37].

7.3.2 TV och radio blir digital

Den analoga tevesignalen är snart ett minne blott, enligt vad som sagts från kulturdepartementet kommer signalen att släckas helt någon gång mellan år 2006 - 2008 och då ersättas av de digitala varianterna för sändning via mark, kabel och satellit. Även den analoga radion kommer att försvinna och ersättas av en digital dito, men den processen kommer att ta betydligt längre tid än för televisionen. Innan det nuvarande analoga radionätet kan stängas av, måste digitalsändningarna täcka in 99 procent av landets hushåll, och detta beräknas inte ske förrän tidigast år 2020.

Digital radio (DAB) har funnits sedan 1995 men än idag finns bara täckning för 35 % av alla hushåll i Sverige. De sju kanaler som Sveriges Radio (SR) sänder kan tas emot om du har en digital radiomottagare, men även via Internet. De digitala radiomottagarna har ända tills för något år sedan varit väldigt dyra och klumpiga, men redan nästa år ska små billiga mottagare finnas i handeln om man får tro tillverkarna (Sony till exempel). Fördelen med DAB (Digital Audio Broadcasting) jämfört med analoga FM-sändningar är – förutom att ljudkvaliteten blir mycket bättre – att det ryms upp till fem kanaler på samma frekvensutrymme som en kanal i FM-bandet. Dessutom ligger sändningskostnaden per kanal i DAB på ungefär halva kostnaden jämfört med dagens analoga radio [38].

Andra saker som särskiljer digital radio från analog motsvarighet:

ƒ Såväl text som bild och video kan visas på tillhörande bildskärm, både som komplement till radioprogram och som fristående sändningar, exempelvis reklam.

ƒ Möjlighet till Internetuppkoppling finns. Webbsidor kan sändas direkt till radions bildskärm eller en ansluten dator.

ƒ Digitalradiomottagare kan byggas in i mobiltelefoner för mottagning av webbsidor och tevesändningar. Telefonen kan då användas som en returkanal för varu- beställningar och omröstningar.

ƒ Radioprogram kan spelas in för senare lyssning, då du även har möjlighet att snabbspola i programmet.

ƒ Radions minne kan även användas för lagring av egna ljudfiler som till exempel musik

7.3.3 Nya distributionskanaler

I framtiden kan det bli vanligare med television som uteslutande sänder över IP-nätverk via Internetprotokollet (TCP/IP). En av fördelarna med TV som sänds med hjälp av Internetprotokoll (så kallad IP-TV) är bland annat att du själv kan välja vilket program du vill se och när du vill se det. Det krävs dock att din Internetuppkoppling i hemmet är tillräckligt snabb för att klara överföring av högkvalitativ video. Idag ligger det absoluta minimikravet på runt 3 Mbit/s, men bredband på mellan 5 - 10 Mbit/s rekommenderas.

Linköpingsbaserade företaget Kreatel tillverkar IP-boxar och en av de anställda på företaget, Carolina Hasewinkel, berättar om hur deras produkt gick från idé till verklighet [39]. Idén var att ta fram en produkt för IP-TV, med möjlighet att bland annat titta på video-on-demand, spela spel och surfa på teven. Utvecklingsarbetet började år 2000 och i mars 2001 visades produkten upp på Cebit-mässan. En italiensk operatör nappade på idén med en IP-set-top-box och bestämde sig för att köpa 50 000 boxar. Efter det började problemen. Det visade sig att boxens prestanda inte riktigt höll. Konsekvensen blev att ny mjukvara utvecklades, med ökad öppenhet, dynamiskt nedladdningsbara applikationer och bättre prestanda. Carolina berättar vidare att de gjorde en felsatsning år 2002 då de i anslutning till mjukvaruutvecklingen även tillverkade en IP-box som förutom MPEG-2 även hade stöd för MPEG-4 ASP (Advanced Simple Profile). Det var absolut inget fel på filformatet MPEG-4 utan det var snarare så att satsningen gjordes för tidigt då innehållsutbudet i princip var obefintligt. Dessutom rådde en viss osäkerhet om branschen lutade mer mot ett företagsspecifikt format (exempelvis Windows Media) eller ett oberoende standardformat som MPEG-4. Osäkerheten finns till viss del fortfarande kvar, även om MPEG-4-innehåll idag är betydligt vanligare.