Digitalt civilkurage 48

Dennert argumenterar för att våra liv är djupt influerade av sociala medier, hon uttrycker att “man vet att man går in på sociala medier det första man gör på morgonen och då därifrån får man sen sin information, det är ju liksom om omvärlden och inte bara om vad folk ätit och vem som fått barn”. Vidare menar hon att det är där människor möter politiken och vad som händer i världen. Sociala medier utgör därför en arena för människor att möta andra åsikter och kulturer, samtidigt som att dessa bidrar med resurser som är väsentliga för individens vardagliga liv (Jfr. Silverstone, 2007:10) (Jfr. Silverstone, 2007:12).

Dennert understryker att alla ska ha rätt till att komma till tals på nätet men samtidigt menar hon att “man inte kan prata om allting på vilket sätt som helst”. Hon uttrycker det som att gränsen nås: “så fort man lämnar sakfrågan och går vidare till att prata om hur någon är eller hur någon ser ut eller vad man tror om människor liksom ‘att ah men du är ju sån’ ”. Människors rätt och möjlighet att uttrycka sig kan således med enkelhet gå över gränsen för vad som är moraliskt och inte, vilket gör att miljön på sociala medier snabbt kan bli förorenad, i form av att människor inte håller sig till sakfrågor (Jfr. Silverstone, 2007:12). Vidare antyder Dennert att det är konstaterat att vissa grupper är mer utsatta än andra i samhället vilket blir tydligt då dessa svartmålningar numera flyttats ut och synliggjorts på nätet. Genom observation ser vi exempelvis att det är vanligt att gruppen väljer att agera i trådar i samband med artiklar relaterat till ursprung, människors läggning och sexism. Figur 27 visar att #jagärhär valt att göra en gemensam aktion på en artikel som handlar om att en man riskerar få dödstraff i sitt hemland Afghanistan då han är uttalad homosexuell. Samtidigt kan vi se i Figur 28 att #jagärhär valt att agera i samband med en artikel om sexuella trakasserier angående kvinnlig “butikspersonal i Nordstan”. #jagärhär har således valt att agera i samband med dessa artiklar eftersom att de anser att det finns ett behov av att bemöta hat kring artiklar kopplade till dessa ämnen.

Figur 27 - Människors läggning

Figur 28 - Sexism

Eftersom människor och utsatta grupper numera kan kritiseras öppet på sociala medier understryker Dennert att det blir extra viktigt för #jagärhär att vara etablerade på Facebook, då deras handlingar har som syfte att göra nätklimatet mer moraliskt. Facebook är således en plats för delade åsikter och alternativa röster vilket gör att det blir betydelsefullt att plattformen hanteras på rätt sätt (Jfr. Silverstone, 2007:10-11). Vidare tar #jagärhär ansvar för strukturen på nätet då de genom agerande i kommentarsfält bidrar till ett mer moraliskt klimat (Jfr. Silverstone 2007:10-11-12).

Dennert menar att #jagärhär har valt att “vara med och pusha Facebook till större opinionsbildning” för att påverka deras hantering av hat i kommentarsfälten i form av att kommunicera med dem. Hon poängterar att de får inflytande i deras hantering, inte minst genom anmälningar av kommentarer, men inte i den utsträckning som #jagärhär önskar eftersom Facebook endast kan hantera saker temporärt. Däremot påpekar hon att även om medlemmar uppmuntrar varandra att anmäla hatiska kommentarer spelar det oftast ingen roll hur många gånger de gör det då alla anmälningar måste granskas. Genom att studera

Figur 29 kan vi tyda att det verkar höra till ovanligheterna att #jagärhärs anmälningar går igenom då medlemmarna uttrycker en förvåning när deras försök lyckats (Jfr. Silverstone, 2017:12).

Figur 29 - Lyckad anmälning

Likt vad som diskuteras i Agarwal et als. (2014:326-327) studie finns det även en problematik med att använda Facebook för #jagärhär. Vidare känner sig medlemmarna censurerade då deras försök att påverka strukturen på Facebook genom anmälningar ofta inte tas på allvar då de sällan går igenom. Dennert menar att Facebook har standardiserade internationella regler kring vad som anses vara hatfullt, vilket gör att det blir svårt att påverka deras hantering. #jagärhär agerar således för att influera Facebooks hantering av hatisk stämning i deras flöden. Silverstones (2017:12) teori om att det krävs ramar för hur civilsamhället bör utvecklas för att skapa en moralisk och etisk infrastruktur kan således kopplas till #jagärhärs försök till påverkan och inflytande i Facebooks regler och struktur. Oavsett hur mycket #jagärhär agerar för att främja ett moraliskt klimat på nätet kan det samtidigt tydas som att det verkliga genomslaget endast kan ske genom en förändring av Facebooks hantering av och syn på näthat. Det finns således ett ansvar hos Facebook för att kunna etablera en mer moralisk struktur på nätet, eftersom de har makten att avgöra vad som får kvarstå och inte i kommentarsfälten. Det räcker därför inte bara att #jagärhär agerar på egen hand eller arbetar för att influera Facebooks verksamhet, utan det krävs en förändring i Facebooks huvudsakliga hantering för att dämpa det hatiska klimatet. Ansvaret ligger således i både medieanvändarnas och mediernas händer (Silverstone 2007:22).

Dennert har insett problematiken med internetanvändare som inte kan sortera vilket innehåll som är sanningsenligt. Figur 30 belyser även den här problematiken då den illustrerar ett inlägg där en medlem understryker vikten av att vara källkritisk för resterande medlemmar i gruppen.

Figur 30 - Källkritik

Det finns därmed en brist på källkritik hos mediekonsumenten, eftersom man väljer att belysa andra om innebörden och varför det är viktigt. Dennert menar att bristen på källkritik leder till att människor kan bilda sig en felaktig uppfattning av det innehåll som konsumeras. Vidare tyder detta på en avsaknad av ansvar då människor väljer att dela vidare innehåll de inte har tillräcklig kunskap om. Dennert exemplifierar det här genom att berätta om en Facebookväns beteende vilket genomsyrade rasistiska inslag. Hon menar att denne:

Delade mycket propaganda och trodde att det var sant […] Hon trodde på allt det och hon blev rädd av det […] Hon var verkligen så skrämd, sen när man såg vad hon delade och när man såg den filterbubblan som hon satt fast i så fattar man ju liksom. (Dennert, intervju)

Vidare antyder hon att kvinnan blev osäker på relationer relaterade till hennes vardag, då hon blev misstänksam i närheten av människor med annat ursprung, på grund av att hon blivit influerad av vilseledande innehåll på internet. Kvinnan kan således ses som ett exempel på en individ som blivit konstruerad av sitt eget medieanvändande. Hennes medieanvändande har gjort att hon utnyttjats på grund av sin naivitet till det medieinnehåll hon mött. Å andra sidan har kvinnan som medieanvändare ett ansvar att vara källkritisk då konsekvenserna av hennes handlande, i detta fall att hon spridit vidare vilseledande innehåll, kan leda till att opinion bildas utifrån felaktiga uppgifter. Det blir således tydligt att #jagärhär får en betydande roll då de agerar som en förebild för hur människor bör agera för att handla moraliskt på internet. De främjar åsiktsfrihet, men menar att alla ska bemötas

med respekt och god ton trots delade åsikter. Det blir därför extra viktigt att lyfta de frågor som #jagärhär bedriver, då kvinnan i frågas beteende utgör ett exempel för de konsekvenser som en okunnig internetanvändare kan bidra med (Jfr. Silverstone, 2007:107- 108).

Genom att studera den första kommentaren i kommentarsfältet i Figur 31 kan vi se att en medlem delat med sig av en obehaglig händelse. Samtidigt kan vi genom att studera resterande kommentarer tyda att hen får hjälp av andra medlemmar i form av tips och stöd. Gruppen blir således ett forum där medlemmar har möjlighet att internt diskutera händelser och hjälpa varandra i samband med dessa.

Figur 31 - Obehaglig händelse

Samtidigt som medlemmar hjälper varandra i internt i gruppen, menar Dennert att den verkliga insatsen sker i de offentliga kommentarsfälten i vilka #jagärhär agerar för att bemöta näthat med saklig ton. Medlemmarna gör således en hjälpande insats för de som är utsatta för hat i kommentarsfält genom ett socialt nätverkande och kan på samma gång tydas som att de uppmanar att hjälpa och stötta varandra ute på fältet i form av gilla- markeringar och stödkommentarer (se Figur 32) (Jfr. Kinnunen, Lindeman & Verkasalo, 2016:2).

Figur 32 - Kommentera, gilla och skriv korta stödkommentarer

#jagärhär står för åsiktsfrihet vilket innebär att ingen förtjänar att bli kränkt, hotad eller påhoppad oavsett åsikt. Den här policyn är utskriven i gruppens FAQ (se Figur 33) och tyds vara vad medlemmarna i gruppen förhåller sig till både internt inom gruppen men främst ute på fältet.

Figur 33 - FAQ

Vidare blir policyn tydlig genom att studera Figur 34 ovan vilken visar ett inlägg angående bland annat Feministiskt initiativs (F!) nya partiledare. Medlemmen uttrycker att “oavsett vad man tycker om F! politik är mängden hat inte rimlig, alls”. #jagärhär hyser således empati för något utanför gruppens sociala miljö, vilket i detta fall är partiet Feministiskt initiativ, oavsett om de sympatiserar med politiken de bedriver eller inte. Om någon utsätts för hat eller hot kan det således tolkas som att #jagärhärs uppgift är att visa empati för denne genom att gå in i det aktuella kommentarsfältet och bemöta eventuella påhopp med god ton. Det här ses ha en positiv inverkan då det främjar ett moraliskt klimat på Facebook (Jfr. Lindeman & Verkasalo, 2016:2).

Genom att studera Figur 35 nedan ser vi ett inlägg som uppmuntrar till en gemensam aktion i samband med en artikel angående statsministerns besök i Iran. Det uttrycks att människor får tycka olika om statsministern och Iran, men belyser att de inte kan låta rasistiska och hatfulla kommentarer stå oemotsagda.

Figur 35 - Ta ställning mot rasism

Följaktligen uppmuntrar #jagärhär sina medlemmar att agera för att ta ställning mot rasism och hatfulla kommentarer i samband med artikeln. Vidare ses det som att medlemmar utsätter sig för en risk i form av en hotfull situation när de väljer att gå ut i kommentarsfält med hektiskt klimat. Vi kan även tyda det genom att det i inlägget poängteras att “om man känner att man inte kan medverka i den här typen av aktion så vänta på nästa!” (se Figur 35). Det är därför godtagbart att avstå från medverkandet om inte individen känner sig bekväm att utsätta sig för risken (Jfr. Kinnunen, Lindeman & Verkasalo (2016:2).

Genom att studera Figur 36 (se även Bilaga 1) kan vi i det fastnålade inlägget se att medlemmar uppmuntras att anmäla, vilket kan tydas genom att medlemmar vägleds via en länk till information om hur de ska gå tillväga.

Figur 36 - Vägledning till hur man gör en anmälan

Dennert menar att en anmälan blir en lärandesituation för medlemmen då hen får öva på att säga ifrån och motarbeta något som personen menar är omoraliskt och strider mot grundläggande rättigheter i en demokrati. Förutom Facebookanmälningar understryker Dennert vikten av att medlemmar vågar polisanmäla innehåll som anses vara hotfullt. Det är således en markering för att det inte är ett acceptabelt beteende, varken på internet eller i fysiska världen. Att anmäla ses därför som ett ställningstagande mot ett hat- och hotfullt beteende vilket visar mod eftersom medlemmen tydligt står emot något (Jfr. ibid.).

Dennert betonar att medlemmar får möjlighet att skapa strategier för hur de kan visa civilkurage för händelser som strider mot deras värderingar via #jagärhär. Hon menar att många tror att det handlar om att man ska agera likadant mot den som är upphovsmakare, vilket enligt henne inte behövs. Dennert uttrycker: “Man behöver inte gå i klinch med dem värsta nazisterna på internet, det räcker egentligen bara att man säger vad man tycker.”. Vidare understryker Dennert att det kan vara viktigare att sätta sig på den utsattes sida och därför inte gå in i för hektiska diskussioner med gärningsmännen. Facebooks funktioner blir således ett verktyg för medlemmar att visa digitalt civilkurage genom att säga ifrån och visa att de står på de utsattas sida exempelvis genom att kommentera i den hatiska tråden eller anmäla kommentarer (se Figur 37). De visar således digitalt civilkurage via medverkande i aktioner ute i kommentarsfälten eller genom att anmäla olämpligt innehåll.

Figur 37 - Olika sätt att visa digitalt civilkurage

Dennert poängterar samtidigt att “Många vågar säga ifrån i högre utsträckning på nätet, vilket medlemmar påpekar att de övar på i gruppen och att de sen vågar de säga ifrån till en släkting eller på gatan i verkliga livet”. #jagärhärs verksamhet blir därför ett forum för människor att öva på sitt civilkurage digitalt, för att så småningom ta med sig modet ut i den fysiska världen (Jfr. Kinnunen, Lindeman & Verkasalo, 2016:2).

Då digitala medier bjuder in till större deltagande än vad traditionella medier gör, ger det också utrymme för alternativa röster och ställningstaganden. Som Dennert tidigare konstaterat är det problematiskt att Facebooks internationella regler styr hur innehåll får skapas och stanna kvar på plattformen trots att det kan anses vara kränkande mot individen och därför omoraliskt. Hon menar att debattklimatet övergår till kränkningar och diskriminering så fort sakfrågan lämnas. Facebook har därför en annan syn på vad som anses vara hatiskt och diskriminerande. Det här kan således kopplas till Agarwal et als. (2014:338) studie där både Occupy Wall Street- och Tea Party-rörelsernas medlemmar kände att Facebook inte stödde deras värderingar till fullo. Likt dessa rörelser stödjer inte

Facebook #jagärhärs moraliska värderingar, eftersom de låter hatiska kommentarerna

kvarstå. Detta exemplifierar kommentaren från en medlem i Figur 38 och även gällande en annan tråd i vilken Figur 39 visar och blir således ett bevis på att Facebook tillåter att hatet fortfarande kvarstår.

Figur 38 -Det behövs mer aktion i tråden fortfarande

Figur 39 - Denna tråd behöver fortfarande balans

Vidare blir det tydligt att #jagärhär och Facebook förhåller sig olika till moral då det är vanligt förekommande att de anmälningarna #jagärhär utför inte går igenom. Det här kan tydas genom att studera Figur 40 vilken illustrerar ett inlägg där en medlem upplyser att 2 av hennes 10 anmälningar gått igenom. Följaktligen är det tydligt att det är ovanligt att det ens förekommer.

Figur 40 - 2 av 10 anmälningar har gått igenom

Dennert menar att Facebooks utveckling går i fel riktning då de anser sig vara till för “att vara en källa för familjer att hålla sig uppdaterade med sina nära”. Således menar hon att de har en alldeles för naiv tro och bristfällig kontroll gällande hur deras användare tillämpar och blir påverkade av plattformen. Hon poängterar att det här kan bero på att Facebook inte har hängt med i den så kallade filterbubblan med dess algoritmer. Med en filterbubbla

menas något som en nätjätte skapat för att styra vad en individ ska uppleva på internet. Filterbubblan är styrd av olika algoritmer som filtrerar vilket innehåll som ska visas baserat på individens sökhistorik, vilket således gör att personen sällan möter innehåll som strider mot hens egna åsikter (Svensson, 2016). Medieanvändare möter alltså endast innehåll som bekräftar dennes syn, vilket gör att hen får en endimensionell världsbild (Jfr. Flores & James, 2012:836). I samband med detta menar Dennert att det är farligt att skilja för mycket mellan en digital och fysisk värld. Detta eftersom det är problematiskt att se digitala medier som en låtsasvärld, då den tid vi spenderar på dessa plattformar och det innehåll vi möts av formar våra liv mer än vi tror. Medieanvändaren blir således omedvetet styrd av det innehåll hen konsumerar vilket formar och konstruerar värderingar och livsvärldar. Individens moral och beteende leder därför till oförutsägbara konsekvenser i form av diskriminering och näthat eftersom att individen omedvetet styrs av hens mediekonsumtion. Det ses därför som att dessa konsekvenser, i form av ett hektiskt och hatfullt klimat på internet, är syftet till att #jagärhärs existens då de ämnar förändra och motarbeta det omoraliska beteendet som etablerats på nätet (Jfr. Flores & James, 2012:836).

Dennert påpekar att “våra lagar bedömer mycket med moral, vad är rätt och fel? Mycket bottnar i hur lagen ser ut, om det inte finns någon risk att man åker dit och straffas kommer saker aldrig ändra på sig när det gäller diskriminering och trakasserier på nätet.”. Det finns således ett bristande regelverk när det gäller omoraliskt beteende på internet, vilket gör att människor inte ställs till svars för deras handlingar. Eftersom det inte finns några konsekvenser för ett hatiskt agerande på nätet finns en form av acceptans för det i samhället. Vidare tolkas det som att den här acceptansen leder till ett fortsatt omoraliskt klimat. Genom att studera Figur 41 kan vi se att medlemmen uttrycker “Vi tänkte köra en aktion på temat kvinnor, eftersom det 2017 fortfarande provocerar.”.

Figur 41 - Accepterat beteende

Utifrån inlägget kan det tydas som att det fortfarande finns hat riktat mot kvinnor, trots att det tidigare varit omdiskuterat. Det här kan därför ses som ett exempel på att människor förbiser kränkningar mot kvinnor på nätet, eftersom det inte verkar ha skett någon förändring gentemot hur det tidigare varit.

En annan aspekt som Dennert poängterar gällande människors beteende på internet är deras okunskap, vilken hon menar är särskilt utmärkande när det kommer till äldre människor. Hon har sett mönster i att äldre är lovliga byten för felaktigt innehåll på internet. De är vana vid att konsumera traditionella medier, vilka hon menar inte ställer samma krav när det gäller källkritik och deltagande. Deras förtroende för traditionella medier speglar sig således i deras syn på innehåll i den digitala sfären, vilket kan riskera att människor skapar sig en uppfattning och åsikt utifrån felaktigt innehåll. Det finns alltså en bristande medvetenhet gällande aktivitet och innehåll på digitala medier, vilket kan generera ett större utrymme för omoraliskt beteende på internet (Jfr. Flores & James, 2012:836-837).