I intervjuerna har samtliga respondenter fått besvara den enkätfråga som skapat den diskrepans som tidigare forskning funnit mellan hur ledamöter normativt anser att en ledamot bör agera vid en åsikts-konflikt med sin partigrupp och hur de faktiskt agerar. De har även fått ge sin syn på vad de tror kan ha skapat diskrepansen. Här redo-visas ledamöternas svar och resonemang.
I intervjuerna har respondenterna fått besvara enkätfrågan om representationsprinciperna. Vissa har inte upplevt att de kunnat besvara frågan medan andra har gett utvecklade svar. Av de som svarat har flest respondenter uppgett att de vid en åsiktskonflikt med sin partigrupp skulle välja att följa partigruppens uppfattning vid en votering i kommunfullmäktige, endast en respondent har uppgett att han skulle följa sin egen uppfattning och ingen har ut-tryck att de skulle följa väljarnas uppfattning. Den respondent som uppgav att han skulle välja att följa sin egen uppfattning framför partigruppens berättade vidare att den premiss han ställde för detta är att det inte fick fälla partiets förslag. Vidare har flera av respon-denterna, däribland de som uttryckt att de inte kunnat ge ett svar på frågan, uppgett att svårigheten med att svara på frågan ligger i att den saknar kontext. Respondenterna har även fått ge sin syn på vad de tror kan ha skapat den diskrepans som tidigare forskning har funnit. Vissa har inte upplevt sig kunna svara på det, men av de som
svarat har det framkommit ett par varianter på svar och nedan pre-senteras dessa.
Några respondenter framhåller att det är möjligt att de som sva-rat på enkäterna inte gett ärliga svar. Mellanpolitikern för Modera-terna i Trollhättan säger som följer:
”Nej, jag tror att det är för att man inte vågar säga att så är fallet.”
Respondenten berättar vidare att hon menar att alla någon gång har röstat enligt partigruppens uppfattning och inte efter sin egen, att det inte framkommer i enkäter menar hon således beror på att det inte varit helt ärliga svar. Det är ett par respondenter som uppger liknande svar och vissa menar att det kan beror på att de som svarat inte tänkt igenom sitt svar och därmed inte sätter sig in i en sådan situation innan de svarar. Det resonemanget är på så vis relaterat till den svårighet som togs upp ovan, att frågan saknar kontext.
Den ledande politikern för Moderaterna i Trollhättan framhåller att det beror på bristande kunskap om regelverket:
”För att de vet nog inte hur regelverket ser ut. Det står klart och tyd-ligt i våra regler.”
Respondenten framhåller här att diskrepansen skapats av att leda-möter svarat utan att ha insikt i de ramar som stipuleras av deras interna regelverk. Den ledande politikern för Socialdemokraterna i Trollhättan menar å sin sida att de ledamöter som uppgett att de inte skulle följa partigruppens uppfattning inte är Socialdemokrater:
”Jag kan bara referera till det jag känner till och det är vårt parti, men där tror jag inte att majoriteten har svarat så, det måste jag säga.”
Han menar vidare att det är en tradition inom det Socialdemokratis-ka partiet att följa partigruppens uppfattning, vilket gör att han inte anser att medlemmar från hans parti svarat på det viset.
68
Det som flest respondenter uttryckt som en möjlig anledning till att det skapats en diskrepans är att det saknas ett fjärde alternativ. Mellanpolitikern för Socialdemokraterna i Kungsbacka berättar:
[IP] ”Officiellt sett är det ju där (pekar på partiombudsprincipen), men sen finns det ytterligare ett alternativ. Du kan rösta blankt. Lägga ner din röst. […] Jag är ganska säker på att det inte kommer fram, om jag nu fyller i en enkät så kommer inte det fram officiellt, det är ett svar bara.”
[Jag] ”Hur menar du med officiellt?”
[IP] ”Ja, att jag tycker någonting annorlunda. Så fungerar det ju i de-mokratin. Du får ha din egen åsikt, men utåt sett så...”
Respondenten menar att bristen i enkätfrågan är att det endast finns tre alternativ medan ledamöter i verkligheten har ett fjärde alterna-tiv; att lägga ner sin röst eller att avstå från att delta i mötet. Han uttrycker att i den demokratiska processen har samtliga ledamöter rätt att ha sin egen åsikt i de partiinterna diskussionerna, men då partigruppen utåt vill visa upp enighet är det här inte något som framkommer i officiella sammanhang. Det resonemanget åter-kommer i ett flertal intervjuer.
4.5.1 Sammanfattning
I intervjuerna har respondenterna fått besvara enkätfrågan om re-presentationsprinciperna. Flera respondenter har uttryckt att en svå-righet i att besvara enkätfrågan ligger i att den saknar kontext. Av de som svarat har flest respondenter uppgett att de vid en åsiktskonflikt med sin partigrupp skulle välja att följa partigruppens uppfattning vid en votering i kommunfullmäktige, endast en respondent har uppgett att han skulle följa sin egen uppfattning och ingen har ut-tryck att de skulle följa väljarnas uppfattning. Den respondent som uppgav att han skulle välja att följa sin egen uppfattning framför partigruppens menade att den premiss han ställde för detta är att det
inte fick fälla partiets förslag. Respondenterna även fått ge sin syn på vad de tror kan ha skapat den diskrepans som tidigare forskning har funnit. Utav dem som besvarat frågan framkom det fyra alterna-tiv; vissa menade att diskrepansen skapats av att de som besvarat frågan inte varit helt ärliga, saknat kunskap om regelverket eller att det inte varit socialdemokratiska ledamöter som svarat på det viset. Det resonemang som flest respondenter återkommer till är avsakna-den av ett fjärde alternativ. Enkätfrågan innehåller tre alternativ; att rösta enligt egen uppfattning, att rösta enligt partigruppens uppfatt-ning eller att rösta enligt väljarnas uppfattuppfatt-ning. Det framkommer att ledamöter i praktiken har ett fjärde alternativ; att lägga ned sin röst eller att avstå helt från att delta vid voteringen.
70
5 Skillnader i synen på
parti-lojaliteten
I det följande kapitlet analyseras det empiriska materialet utifrån de antaganden som presenterades i kapitel 2. Kapitlets första tre avsnitt behandlar analysverktygets fyra antaganden och analysen sker ge-nom komparationer av gruppernas partilojalitet. I det tredje avsnittet sammanställs den komparativa analysens slutsatser. I det fjärde av-snittet analyseras diskrepansen mellan de folkvaldas normativa atti-tyder och praktiska agerande. De analyserande avsnitten avslutas med en återkoppling till uppsatsens frågeställningar för att där be-svara dessa.