Diskussion

Detta kapitel inleds med en metoddiskussion följt av en resultatdiskussion. Därefter avslutas det med förslag på fortsatt forskning.

7.1 Metoddiskussion

Avsikten med studien var att vi ville ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning.Målet med studien var att fånga elevernas egna uppfattningar och pedagogernas beskrivningar av om och hur man som pedagog praktiskt kan planera för och arbeta med elevers olika inlärningsstilar för att öka elevernas motivation. Det handlar således om att undersöka informanternas egna upplevelser av detta fenomen. Utifrån vårt syfte ansåg vi att det var en kvalitativ metod som skulle utföras där vi använde oss av semi-strukturerade intervjuer och observationer, därför att kvalitativa studier bygger på människors egna upplevelser. Enligt Bryman (2002) kännetecknas en kvalitativ metod av att den försöker beskriva hur, vad och varför saker och ting sker och tolkas utifrån dess kontext, samt hur individen uppfattar och tolkar sin sociala verklighet.

En konsekvens av att intervjua eleverna i denna ålder som är åtta till nio år är att de kanske inte är tillräckligt mogna för att reflektera över sitt lärande och vad som motiverar dem i skolan. Om denna studie hade gjorts med äldre elever hade dessa kanske varit mer medvetna om sitt eget lärande, eftersom de har mer erfarenhet av skolans värld. Det transkriberade materialet vi fick in under denna undersökning blev för mycket för oss att anlysera så vi beslöt att ta bort en observation av två. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att om vi hade anlyserat båda hade vi fått mer underlag att bygga vår analys på gällande undervisningsmetoder och elevers olika inlärningsstilar.

7.2 Resultatdiskussion

Vårt resultat är inte generaliserbart för alla klasser utan just för den specifika klass som vi har undersökt, eftersom avsikten inte har varit att uppnå ett generellt resultat, utan att utgå från den urvalsgrupp vi valt och blivit tilldelade att använda i vår undersökning.

41

Utifrån citatet i inledningen på detta arbete ”Alla har en inlärningsstil, och precis som med fingeravtryck skiljer sig varje människas stil från andras” (Dunn 2001:17) har vi observerat hur detta kan se ut i ett klassrum under lektionstid, och hur man som pedagog kan lyfta fram varje individs unika förmåga att ta till sig kunskap. Under intervjuerna med eleverna och observationen i denna studie visade det sig att eleverna lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Det vi såg under vår observation och vad som kom fram under intervjuerna med elever och pedagoger var att klassrummet mest präglades av den auditive och visuelle eleven, även om det fanns inslag av den kinestetiske och taktile eleven. Om man då ska tolka vad Ladberg (2000) betonar om vi ska få elever att lyckas i skolan och klara av högre studier behöver de utveckla sina visuella och auditiva sidor. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som redan har dessa styrkor har ett försprång att kunna lyckas i framtiden, men vi tror genom att använda oss av olika undervisningsmetoder som tar hänsyn till mångfalden av olikheter, så kommer också motivationen att växa hos varje elev till att vilja investera i sitt skolarbete och nå framgång i sitt lärande, vilket är skolans och pedagogers uppdrag utifrån Lgr 11.

Vi ställer oss frågande till, precis som Boström (2004) och Gärdenfors (2010), vad det är som gör att elevernas motivation avtar och de tycks tappa lusten för sitt lärande? En av pedagogerna i en av intervjuerna har själv börjat uppleva att färre elever är motiverade inför skolarbetet. Detta bekräftar också våra tankar och våra egna upplevelser att motivationen avtar ju äldre barnen blir. Utifrån redovisade teorier och vårt resultat tror vi att elevernas motivation avtar när skola och pedagoger vill att elever ska lära sig något som elever inte vill, kan eller ser någon mening med. De elever som i undersökningen drivs av yttre faktorer såsom prov, betyg och framtida karriärer ser vi att den yttre motivationen kan ge energi till den inre motivationen, om pedagogen medvetandegör varför en viss kunskap kan vara bra att lära sig i ett längre perspektiv. Det är också viktigt att elever kan känna att de lär för sin egen skull och förstå att detta leder till något nytt som individen kan använda sig utav för sin egen skull inte för skolans skull. Att som pedagog kan det kännas omöjligt att ha lektioner på upp till 18 olika inlärningsstilar samt ta tillvara på elevers motivation, men att sträva för detta anser vi är en nödvändighet om vi ska få eleverna motiverade för sitt skolarbete. Vi instämmer med det Wahlgren (2011) skriver i sin artikel ”Skolans struktur dödar elevernas motivation” och hänvisar till Gärdenfors som anser att begreppet motivation behövs lyftas fram i lärarutbildningen och även att det behövs broar mellan pedagogik och kognitionsvetenskap. Detta är något som vi önskat vi fått mer utav i vår utbildning.

42

En av pedagogerna sa i intervjun gällande elevernas inlärningsstilar, motivation och metakognition att inget av detta var något som de lyfte fram i arbetslaget, men att detta hade de absolut kunnat bli bättre på men att tiden inte räcker till. Att vara pedagog idag när skolan genomgår snabba förändringar anser vi är inte enkelt där det visar sig vara ett arbete med högt tempo och motstridiga krav. För att vara en tillräckligt bra pedagog anser vi att det krävs kompetens inom många olika områden som vi har belyst i denna studie. Vi instämmer med Boström (1998) att om vi kan stimulera elever att använda exempelvis olika sinnen, hjälper vi dem på så sätt till större flexibilitet i vårt komplexa ständigt varierande informationssamhälle. Likaså ser vi att ett sociokulturellt och konstruktivistisk synsätt är att föredra för att tillgodose de begrepp vi velat belysa i detta arbete, och som Gärdenfors (2010) nämner ”elever som tänker” och ”elever som undersöker”. Precis som Boström (2004) poängterar vi att inlärningsstilar bör betraktas i ett sammanhang tillsammans med andra metoder, ett komplement till annan pedagogisk metod.

Om vi ska få klassrum till blommande oaser och inte till torra öknar som Boström (1998) nämner framhåller vi att man måste se detta utifrån tre nivåer; individ, grupp och organisationsnivå. Med det menar vi att som pedagog måste man se vilken individ, grupp man har framför sig. Utifrån organisationsnivå att i arbetslaget och med skolledning förankra dessa tankesätt såsom sambandet mellan inlärningsstilar, lärmiljö, motivation, metakognition samt pedagogers kunskapssyn. Detta får inte hindras av tidsbrist eftersom skola och pedagoger har till uppgift att förbereda elever för samhällets utveckling och att låta varje enskild elev finna sin unika egenart utifrån sina behov och förutsättningar.

7.3 Förslag till fortsatt forskning

Vi hade velat forska vidare med detta ämne gällande att undersöka relationen mellan pedagogers kunskapssyn och undervisningsmetoder samt elevers inlärningsstilar och motivation ur ett genusperspektiv. Ger dagens skola alla samma förutsättningar?

43

Referenser

Boström, Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books

Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan : [inlärningsstilar i klassrummet]. Jönköping: Brain Books

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag!: att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books

Dunn, Rita, Dunn, Kenneth & Treffinger, Donald J. (1995). Alla barn är begåvade - på sitt sätt: utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor. Jönköping: Brain Books Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

44 Elektroniska referenser

Boström, Lena. (2004) Lärande & metod. Hämtat 2013-09-30, från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:347375/FULLTEXT01.pdf

Svensk författningssamling 2003:460. Hämtat 2013-09-09, från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460- om-etikprovning_sfs-2003-460/

Wahlgren, Anna. (2011). Skolans struktur dödar elevernas motivation. Hämtat 2013-09-20, från http://www.skolvarlden.se/artiklar/%E2%80%9Dskolans-struktur-dodar-elevernas- motivation%E2%80%9D

45

Bilaga 1 2013-09-10

Vi heter Anki och Anna och är två lärarstudenter från Malmö högskola som går sjunde och sista terminen på lärarutbildningen. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete som ska leda till en uppsats. Det vi önskar undersöka och som vill vi fördjupa oss i är vad som händer i ett klassrum och hur man kan lyfta fram varje individs unika förmåga att ta till sig kunskap. Syftet med detta arbete är att vi vill ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Även vill vi ha med elevperspektivet och veta vilka olika inlärningsstilar föredrar eleverna själva att använda för sitt kunskapande?

Den empiriska undersökningen kommer att genomföras med hjälp av enskilda intervjuer av pedagoger, gruppintervjuer av elever samt observationer i ett klassrum. Vår önskan är att träffa två till tre pedagoger för de enskilda intervjuerna samt två grupper med fyra till fem elever för varje gruppintervju. Vi önskar två till tre tillfällen för observationer gärna en förmiddag och en eftermiddag. För att underlätta vår bearbetning av det insamlade materialet önskar vi att spela in intervjuerna för att vi ska kunna lägga full fokus på att lyssna på de intervjuade. Det gör att vi lättare kan ställa följdfrågor när något verkar oklart eller informanterna behöver förtydliga sitt svar. Det är upp till informanterna att själva bestämma om de vill bli inspelade eller inte. Intervjuerna är frivilliga och denna studie kommer att behandlas konfidentiellt och där med kommer inte någon enskild person eller skola att kunna identifieras. Det insamlade materialet kommer att förstöras då studien är klar och redovisad samt går det att få tillgång till denna uppsats när den är klar. Om någon är minderårig krävs enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ett samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare samt att de informerats om vad forskningen går ut på. Detta krav kommer att tillgodoses i undersökningen.

Vi är medvetna om att det kan vara problematiskt att finna tid för detta men vi skulle uppskatta om denna möjlighet kan ges. Vår önskan är att göra intervjuer med pedagoger vecka 38 (tisdag, onsdag, torsdag) och gruppintervjuerna samt observationerna vecka 39 (måndag, tisdag, onsdag)

Något du undrar över är du välkommen att höra av dig till oss på våra mailadresser. Tack på förhand! Anki och Anna

Anki mailadress :……….. Anna mailadress:………

46

Bilaga 2

Hej!

Vi heter Anki och Anna och är två lärarstudenter från Malmö högskola som går sjunde och sista terminen på lärarutbildningen. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete som ska leda till en uppsats. Det vi önskar undersöka och som vill vi fördjupa oss i är vad som händer i ett klassrum och hur man kan lyfta fram varje individs unika förmåga att ta till sig kunskap. Syftet med detta arbete är att vi vill ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Även vill vi ha med elevperspektivet och veta vilka olika inlärningsstilar föredrar eleverna själva att använda för sitt kunskapande?

Den empiriska undersökningen kommer att bestå av enskilda intervjuer av pedagoger, gruppintervjuer av elever samt observationer i ett klassrum. Varje undersökningsgrupp kommer bestå av 4-5 elever. Vi kommer att använda oss av två gruppintervjuer. För att hinna med att transkribera det insamlade materialet anser vi att detta blir mer hanterbart än att ta flera gruppintervjuer. Vi kommer att tillfråga pedagogerna i den årskurs som valts ut för studien om de kan välja ut informanterna för gruppintervjuerna. För att underlätta vår bearbetning av det insamlade materialet kommer vi att spela in intervjuerna för att vi ska kunna lägga full fokus på att lyssna på de intervjuade. Det gör att vi lättare kan ställa följdfrågor när något verkar oklart eller informanterna behöver förtydliga sitt svar. Det är upp till informanterna att själva bestämma om de vill bli inspelade eller inte. Intervjuerna är frivilliga och denna studie kommer att behandlas konfidentiellt och där med kommer inte någon enskild person eller skola att kunna identifieras. För att vi ska kunna genomföra intervjuer samt observationer med elever som kommer att ingå i studien behövs ett godkännande från er föräldrar Det insamlade materialet kommer att förstöras då studien är klar och redovisad samt går det att få tillgång till denna uppsats när den är klar.

Om någon är minderårig krävs enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ett samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare samt att de informerats om vad forskningen går ut på. När du/ni tagit del av denna information och samtycker att ditt/ert barn får deltaga i denna studie lämnas lappen tillbaka till klassläraren. Svar önskas senast den 18 september 2013

Tack på förhand! Anki & Anna

Är det något du/ni undrar över så går det bra att maila oss.

Anki mailadress: Anna mailadress:

……… Jag/vi godkänner att mitt/vårt barn får delta i studien.

Barnets namn:……….. Vårdnadshavaren: ………

47

Bilaga 3- Intervjuguide (pedagoger)

Intervjufrågor:

Inlärningsstilar

 Vad tänker du på när jag säger inlärningsstilar? (Hur definierar du begreppet inlärningsstilar/lärstilar?)

 Hur lär du dig själv bäst?( Hur tror du att din egen inlärningsstil kan påverka hur du lär ut till eleverna?)

 Vilka olika inlärningsstilar ser du i klassrummet?

 Hur kan du praktiskt planera för och arbeta med elevers olika inlärningsstilar?

 Vilka olika undervisningsmetoder använder du dig av i klassrummet när du förmedlar kunskap till eleverna?

Motivation

 Hur definierar du begreppet motivation?

 Hur tillvaratas elevers motivation i undervisningen?( Hur tror du skolans struktur påverkar elevers motivation?)

48

Bilaga 4 - Intervjuguide (gruppintervju med elever)

Intervjufrågor:

Inlärningsstilar

Vad tycker ni är roligt i skolan? (Varför tror ni att just detta roligt?)

Vad tycker ni är svårt respektive lätt i skolan?( Varför tror ni att det är så?)

På vilket sätt vill ni helst arbeta i klassen för att ni ska kunna lära er så mycket som möjligt?( När lär ni er bäst i klassrummet? Varför vill ni arbeta på dessa sätt?)

Hur gör er lärare när ni ska lära er något nytt på en lektion i klassrummet?

Motivation

Har ni hört ordet motivation någon gång innan? (Om ni får gissa, vad tror ni att det betyder?)

 (Hur gick det till när ni skulle lära er cykla, läsa och skriva? Varför ville ni lära er att cykla, läsa och skriva?)

Vad gör er motiverade (gör att ni känner lust) att komma till skolan? (Vad gör ni för saker då?)