I det här avsnittet kommer författarna initialt att besvara studiens frågeställningar. Därefter diskuteras studien utifrån resultat, litteratur, teori och egna tankar.
8.1 Diskussion
Globalisering har resulterat i att problem inte stannar inom landets gränser utan blir internationella. Sociala problem och fattigdom i exempelvis Tanzania påverkar Sverige direkt eller indirekt. Därför och på grundval av andra anledningar är biståndsorganisationer viktiga. Det är vitalt att biståndsorganisationer kontinuerlig granskar sig själva och sin verksamhet. Med anledning av den transparens som medföljer Offentlighetsprincipen ställs höga krav på att svenska organisationer och myndigheter ständigt redovisar och granskar sin verksamhet. Vid biståndsinsatser är det relevant att ställa sig frågan varför ett lands situation är som den är och inte direkt formulera en lösning som enbart ser till den ekonomiska kontexten. Inom biståndsorganisationer är det viktigt med mångfald för att möjliggöra för fler perspektiv i biståndsarbetet. Genom att inkludera socialarbetare i biståndsarbetet ges organisationer ett nytt perspektiv där inte fokus läggs på enbart den ekonomiska aspekten, utan också på människors välmående. Detta kan vidare bidra till att fler komponenter av Goulets teori om länders utveckling uppfylls.
I avsnittet om studiens teoretiska utgångspunkt ifrågasattes det faktum om huruvida en ekonomisk tillväxt är tillräcklig för ett lands utveckling. För att kunna analysera detta har studien utgått från Goulets teori om tre komponenter som är vitala för ett lands utveckling samt det alternativa och mer moderna mätverktyget Social Progress Index (SPI). Tanzanias uppbyggnad av sociala trygghetssystem fokuserar främst på den ekonomiska aspekten. Det har har länge varit en självklarhet att mäta ett lands utveckling utifrån den ekonomiska tillväxten, BNP. I samband med globaliseringen förändras människors behov och livsvillkor. Därmed är SPI ett bättre verktyg för att mäta länders välmående och hitta sätt för att skapa en mer hållbar värld. Även om PSSN bidrar till ökad konsumtion och högre levnadsstandard visar inte det hur befolkningen i ett lands faktiskt mår. För att tydliggöra detta kan jämförelser göras med Goulets tre ”core values” och/eller SPIs tre dimensioner för att säkerställa ett bra samhälle. PSSN bidrar till en ekonomisk tillväxt vilket innebär att människans grundläggande behov som mat, vatten och ett tak över huvudet etcetera säkras. Däremot behövs kompletterande system för att kunna uppnå de två resterande komponenterna: självkänsla och frihet. Med andra ord - sociala trygghetssystem som PSSN är en del av det hela.
I reflektion kring uppsatsprocessen har det varit till en fördel att vara två författare. En av
författarna har erfarenhet av att verka inom en av de organisationer som har deltagit i studien och som står bakom en stor del av den litteratur som använts. Detta kan ha påverkat objektiviteten i studien. Genom att ha ett delat författarskap minskas risken för subjektivitet och bidrar till mer perspektiv i diskussion kring forskningsområdet. För att få ytterligare perspektiv och en mer trovärdig bild av sociala trygghetssystem i praktiken hade ett fältbesök i Tanzania varit av intresse. Eftersom ett besök i Tanzania inte har ägt rum utgår den här studien enbart från de svenska
biståndsorganisationerna perspektiv, med undantag från den enskilde forskaren vid
Mittuniversitetet. Genom att även intervjua en oberoende forskare försöker författarna bakom studien att få in ytterligare perspektiv. Detta bidrar till en mer tillförlitlig och äkta studie.
därför inte generaliseras. Det som framgår av både intervjuer och litteratur är att uppbyggnad av sociala trygghetssystem skapar förutsättningar och möjligheter för människor som lever i utanförskap och fattigdom. Systemen ses som en grundläggande del i ett fungerande samhälle. Skiftet från att ge bistånd i form av mat till att istället ge kontantstöd främjar människors autonomi och bidrar till integration och delaktighet. Genom att ge bistånd i form av pengar ges människor möjlighet att själva bestämma över sin ekonomi. På så sätt kan den enskilde individen investera och spara, något som i sin tur kan främja den ekonomiska tillväxten i det lokala samhället.
Svenska biståndsorganisationer har sedan länge samarbetat med Tanzania. Utgångspunkten i biståndsinsatser är att utgå från vad länder själva efterfrågar och bistå med finansiellt stöd. Då Sverige själv har en lång historia av uppbyggnad av den sociala välfärden kan den svenska regeringen, myndigheter och organisationer bidra med mer än enbart finansiellt stöd. Genom tjänsteexport av svensk kunskap och kompetens kan Sverige bidra med en diskussion och inspiration till uppbyggnad av sociala trygghetssystem i Tanzania. Som framgår av intervjuerna är svenska biståndsgivare noga med att kontextualisera tjänsteexport för att främja ländernas förutsättningar. Genom att kontextualisera minskar risken för imperialism.
Trots fördelar med och tydliga effekter av sociala trygghetssystem i andra länder är det svårt att säga på vilket sätt PSSN kommer att bidra till en strukturell förändring och långsiktig lösning av extrem fattigdom i Tanzania. Däremot har systemet expanderat snabbt och omfattar idag en stor del av befolkningen. Även då PSSN är ett relativt nytt projekt i Tanzania har utvärderingar av dess pilotprojekt påvisat positiva förändringar hos den mottagande befolkningen. För att det ska bidra till en strukturell förändring måste Tanzania förbättra administrationen och långsiktigt säkra finansiering av systemet. Även om Tanzania visar ett stort intresse för PSSN, måste det finnas en finansiell planering för hur sociala trygghetssystem ska byggas upp och bibehållas i landet.
Det här är ett omfattande område som kan analyseras och reflekteras kring mycket. Därför ser författarna denna studie som en förstudie för en mer omfattande och djupgående forskning. Då sociala trygghetssystem och PSSN är relativt nytt i Tanzania strävar författarna att inom en snar framtid göra en fördjupning i området.
9. Referenser
9.1 Avhandlingar/Rapporter
Evans, D., Hauslanden, S., Kosec, K., & Reese, N. (2014). Community-Based Conditional Cash Transfers in
Tanzania. A World Bank Study, The World Bank (Washington). Tillgänglig: https://
openknowledge.worldbank.org/handle/10986/17220
Holmqvist, G. (2011). Perspectives on Inequality and Social Protection. (Ph.D. Thesis in Peace and Development Research School of Global Studies, University of Gothenburg). Tillgänglig: https:// gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25729/1/gupea_2077_25729_1.pdf
Holmqvist, G. (2010). Rapport från en fattigdomskonferens - Nu och då. Nordiska Afrikainstitutet. Tillgänglig: http://www.nai.uu.se/pushes/2010/10/25/094103RapportFattigdomskonferensGoranH.pdf Porter, M., Stern, S., & Green, M. (2016). Social Progress Index 2016. United States: Social Progress Imperative.
Sida. (2016). Productive Social Safety Net (PSSN): beredning av insats, slutgiltlig. Stockholm: Sida.
Svenska kyrkan. (2011). Pengar i handen: Sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och
hunger. Uppsala: Svenska kyrkan.
The World Bank. (2016). International Development Association Project Paper on a Purpused Additional
Credit and Restructoring in the Amount of SDR 141,3 million (US$200 Million Equivalent) to the United Republic of Tanzania for a Productive Social Safety Net (PSSN). African Region: World Bank.
Fiszbein, A., Schady, N., Ferreira, F., Grosh, M., Kelleher, N., Olinto, P. & Skoufias, E. Conditional Cash
Transfers. Washington DC: The World Bank.
9.2 Elektroniska källor
Biståndsdebatten. (2016). Development Talk on Cash Transfers. Experience, Impact and Ways Ahead for
Swedish Engagement. Hämtad 2016-10-21, från:
http://www.bistandsdebatten.se/events/cash-transfers-experience-impact-and-ways-ahead-for-swedish-engagement/
Forum Syd. (2016). Om oss. Hämtad: 2016-10-19, från http://www.forumsyd.org/Om-Forum-Syd/Lediga-jobb/
International Monitary Fund. (2011). Tanzania: Poverty Reduction Strategy Paper. Hämtad: 2016-11-04, från: https://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2011/cr1117.pdf
Openaid. (2016). Productive Social Safety Net (PSSN). Hämtad: 2016-10-19, från http://openaid.se/sv/ activity/SE-0-SE-6-5117007001-TZA-15160/
Ministry of Finance and Economic Affairs. (2010). National Strategy for Growth and Reduction of Poverty II. Hämtad: 2016-12-01, från: http://www.povertymonitoring.go.tz/Mkukuta/MKUKUTA%20BOOK%20II %202010.pdf
Regeringskansliet. (2016a). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Hämtad:
2016-11-07, från: http://www.regeringen.se/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/bilaga-3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling
Regeringskansliet. (2011). Bedömningsunderlag för ny samarbetsstrategi med Tanzania 2012-2016. Hämtad: 2016-10-22, från: http://www.regeringen.se/land--och-regionsstrategier/2011/04/bedomningsunderlag-for-ny-samarbetsstrategi-med-tanzania-2012-2016/
Regeringskansliet. (2013). Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013-2019. Hämtad: 2016-11-03, från: http://www.regeringen.se/land--och-regionsstrategier/2013/07/ud-13.015/
Regeringskansliet. (2016b). Sveriges Regionala Utvecklingssamarbete för Afrika Söder om Sahara. Hämtad: 2016-11-02, från: http://www.regeringen.se/contentassets/8b5c1b284a03474287288dea5677786d/strategi-for-sveriges-regionala-utvecklingssamarbete-med-afrika-soder-om-sahara-2016-2021.pdf
Sida. (2008). Sociala Trygghetssystem. Hämtad: 2016-10-10, från http://www.sida.se/contentassets/ 0cd1b95667b64cb5a3f59c1e3a3f51d8/sociala-trygghetssystem_677.pdf
Sida. (2015a). Utveckling i Tanzania. Hämtad 2016-10-21, från: http://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/ Afrika/Tanzania/Utvecklingen-i-Tanzania/
Sida. (2015b). Strategier för svenskt bistånd. Hämtad: 2016-11-18, från: http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-styrs-vi/Policyer-och-strategier/
Sida. (2016b). Utvecklingen i Tazania. Hämtad: 2016-11-10, från: http://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Afrika/Tanzania/Vart-arbete-i-Tanzania/
SIANI. (2016a). Sociala Trygghetssystem. Hämtad: 2016-10-19, från http://www.siani.se/sv/topic/sociala-trygghetssystem
SIANI. (2016b). Sociala Trygghetssystem. Hämtad: 2016-10-19, från http://www.siani.se/sv/node/5022 Swedenabroad. (2016a). Sweden Contributes to Social Protection in Tanzania. Hämtad: 2016-10-10, från http://www.swedenabroad.com/en-GB/Embassies/Dar-es-Salaam/Current-affairs/News/Sweden-contributes-to-social-protection-in-Tanzania-sys/
Swedenabroad. (2016b). Sveriges Utvecklingsarbete i Dar Es Salaam. Hämtad: 2016-10-22, från http:// www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Dar-es-Salaam/Utvecklingssamarbete/Sveriges-utvecklings-samarbete-med-Tanzania/
Tanzanian Social Action Fund. Tanzanian Social Action Fund (TASAF) 1. Hämtad: 2016-10-08, från http:// www.tasaf.go.tz/index.php/about-us/organization/tasaf-i
The Transfer Project. (u.å.). Tanzania Conditional Cash Transfer (TASAF III/PSSN): Youth Well-being in the
Transition to Adulthood. Hämtad: 2016-10-19, från: https://transfer.cpc.unc.edu/?page_id=3577
The World Bank. (2014). A Model from Mexico for the World. Hämtad 2016-10-12, från http:// www.worldbank.org/en/news/feature/2014/11/19/un-modelo-de-mexico-para-el-mundo
The World Bank. (2013a). Bolsa Família: Brazil’s Quiet Revolution. Hämtad 2016-10-19, från http:// www.worldbank.org/en/news/opinion/2013/11/04/bolsa-familia-Brazil-quiet-revolution
The World Bank. (2013b). Community Based Conditional Cash Transfers in Tanzania. Washington, DC: World Bank
The World Bank. (2015). FAQs: Global Poverty Line Update. Hämtad: 2016-10-21, från: http:// www.worldbank.org/en/topic/poverty/brief/global-poverty-line-faq
United Nations. (2016). No Poverty: Why it Matters. Hämtad: 2016-10-21, från: http://www.un.org/ sustainabledevelopment/wp-content/uploads/2016/08/1_Why-it-Matters_Poverty_2p.pdf
We Effect. (2016a). Vårt arbete. Hämtad. 2016-12-04, från: https://weeffect.se/vart-arbete/
We Effect. (2016b). Vårt arbete i våra regioner, Afrika. Hämtad: 2016-12-04, från: https://weeffect.se/vart-arbete/vara-regioner/afrika/
9.3 Skrivelser
Regeringskansliet. (2013). Biståndspolitisk Plattform. Hämtad: 2010-10-22, från: http://www.regeringen.se/ contentassets/3818cc7895aa484cbaab8393cfb4f28a/bistandspolitisk-plattform-skr.-201314131
9.4 Tryckta källor
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Desai, V. & Potter, R-B. (2008). The Companion to Development Studies. London: Hodder Education. Eriksson, L. T., & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande. Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. red. (2015). Handbok i Kvalitativ Analys. Stockholm: Liber AB.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kalman, H., & Lövgren, V. (2012). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Meeuwisse, Sunesson & Swärd. (2006). Social Arbete en grundbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Orrenius, A. (2014, november). Korruption stoppar svenskt bistånd till Tanzania. OmVärlden, november, 40.
Starrin, B. (Red.) & Svensson, P-G. (Red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Swärd, H. & Engelmark, L. (Red.). (2012). Fattigdom utan gränser. Stockholm: Carlsson.
9.5 Uppslagsverk
Hansson, A. (2016). Sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http:// www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tanzania
Nationalencyklopedin. (2016b). Kvalitativ metod. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/ lång/kvalitativ-metod
Nationalencyklopedin. (2016c). Bruttonationalprodukt. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bruttonationalprodukt
Nationalencyklopedin. (2016d). Brasilien landsfakta. Tillgänglig http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/ textruta/brasilien-landsfakta-(1)
Nationalencyklopedin. (2016e). Mexico landsfakta. Tillgänglig http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/ mexico-landsfakta-(1)
Schmidt, J., & Lundberg, S. (2016). Sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http:// www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/brasilien
9.6 Vetenskapliga artiklar
Barrientos, A. (2014). Social Protection. International development: ideas, experience and prospects, 188-203. doi: 10.1093/acprof:oso/9780199671656.003.0012
Le Billon, P. (2005). Introduction. The Adelphi Papers 45(373). 7-10. doi:10.1080/05679320500129029 Myamba, M. & Ulriksen, M. (2016). Attaching conditionality to cash transfers: Doubtful in principle, but
necessary in practice? Global Social Policy 16(2). 209-211. doi: 10.1177/1468018116646031b
9.7 Övrigt
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf