I detta kapitel förs en diskussion om brister i rapporten och om begränsningar som gjorts, men även vad resultaten eventuellt kan leda till samt förslag till vidare analys.
4.1 Avgränsningar
I datamaterialet ”Bosatta efter tidigare boende” så har det antagits att bara en flytt har skett på ett år. Om en person till exempel först flyttar från område A till B och därefter från B till C samma år så kommer det i databasen se ut som om personen flyttade från A till C det året. Detta kan göra att vissa fel förekommer i datamaterialet. Dock ska sägas att de flesta inte flyttar mer än en gång per år och att felet därför antagligen är litet.
En annan sak när det gäller datamaterialet ”Bosatta efter tidigare boende” är att den inte tar hänsyn till människor som flyttar inom samma stadsdel. Därför har avgränsningen gjorts att analysen bara gäller de som flyttar mellan stadsdelarna. För att kunna avgöra om någon flyttar inom en stadsdel behövs mer detaljerad data och den sortens data är betydligt mer sekretessbelagd än den som har behandlats inom ramen för denna rapport.
I datamaterialet ”Flyttare per utbildningsinriktning” har ingen hänsyn kunnat tas till att eftergymnasiala utbildningar är olika långa. Därför har ingen analys kunnat göras på om det spelar någon roll om man har haft en längre utbildning eller om man bara har läst enstaka kurser på universitetet. Detta gör att indelningen eftergymnasial9 kanske inte är helt homogen utan har variationer. 4.2 Metoddiskussion
När det gäller de delar som associationsanalys har applicerats på så har den lägsta nivån av konfidens och support valts för hand. Om nivån är för hög
9
32
försvinner många samband som kan vara intressanta att analysera och om nivån väljs för låg så kan samband som saknar relevans tas med i analyserna. Att välja dessa nivåer är alltid problematiskt eftersom det skiljer sig åt beroende på vilka datamaterial som analyseras och vilken analytiker som sätter gränserna. I det här fallet har datamaterialen varit så pass stora att en relativt låg supportgräns har valts. Det skulle även ha gått att välja en högre lägsta gräns för intressefaktorn, men det ansågs att vissa intressanta samband i så fall skulle ha fallit bort.
För den delen av rapporten som Mann-Kendalltester har använts på så har ett krav på data ställts. Kravet är att tidsserierna måste innehålla minst tio observationer. Alla tidsserier som har behandlats består av årsdata mellan år 1995 och 2009 och innehåller inga saknade värden. Detta innebär att alla tidsserier innehåller fjorton observationer och därmed uppfyller kravet.
4.3 Resultatdiskussion
I följande avsnitt diskuteras vad resultaten eventuellt leder till.
Norrköpings kommun hade en undran om fler barn i förskoleåldern än tidigare bor kvar i stadskärnan. I resultatet verkar det som om det inte är så och därför behöver inte barnomsorg och utbildningsväsende utökas mer i innerstaden än det gör någon annanstans. Dock antyder befolkningssammansättningen att antalet födda per år kommer att öka, eftersom gruppen med kvinnor i fertil ålder beräknas öka kommande år. Detta kommer medföra att efterfrågan på barnomsorg kommer att öka i kommunen överlag.
Det mest anmärkningsvärda när det gäller inflyttningar till Norrköping är att många från utlandet flyttar till Åby tätort jämfört med de andra grupperna, där Åby tätort inte låg bland de tio vanligaste områdena att flytta till. Om den här
33
utvecklingen fortsätter kan det hända att Norrköpings kommun blir segregerat och det kan få negativa effekter på till exempel Åby tätort.
Utfallet av analysen av omflyttningen inom kommunen har inte gett några anmärkningsvärda resultat. Att människor väljer att flytta till områden som ligger geografiskt nära och är lika varandra när det gäller till exempel bostadstyper är inte oväntat.
Norrköpings kommun har ett negativt flyttningsnetto för människor med eftergymnasial utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. Det innebär antagligen att arbetsmarknaden i Norrköping är mättad när det gäller dessa arbeten. Det kan även vara för att Norrköping har utbildningar inom just dessa områden som gör att det är många med en sådan utbildning som flyttar ifrån kommunen. Om kommunen vill få människor med dessa eftergymnasiala utbildningar att stanna i Norrköping efter avslutad utbildning kan det vara ett alternativ att försöka öka antalet arbetstillfällen inom denna kategori.
Jämförelsen med vissa andra svenska kommuner visar att Norrköping har ett förhållandevis lågt flyttningsnetto. Att det är så kan bero på många saker, det kan till exempel vara brist på bostäder eller arbetstillfällen som gör att det inte är så många som flyttar till Norrköping. Eftersom Norrköping förutom ett lågt flyttningsnetto och ett lågt antal inflyttare även har ett lågt antal utflyttare kan det vara så att de som redan bor i Norrköping trivs bra.
4.4 Förslag till vidare analys
Under arbetets gång har många andra frågeställningar som det kan vara av intresse att analysera dykt upp. Eftersom den här rapporten till stor del är en bred rapport har inte utrymme lämnats för mera djupgående analyser. I det här avsnittet beskrivs hur man skulle kunna arbeta vidare med detta område.
34
En sak som har upptäckts under arbetets gång är att det ser ut som om Norrköpings kommuns befolkning kommer att öka under kommande år på grund av att antalet kvinnor i fertil ålder kommer att öka och därmed också antalet födda barn. Detta kan leda till ett ökat behov av barnomsorg vilket kan vara viktigt för kommunen att känna till i tid.
En av de saker som framkommit i rapporten är att Norrköping har ett förhållandevis lågt antal människor som flyttar till Norrköping. Det kan bero på många saker och två enkätundersökningar har gjorts 2003, en som undersöker varför folk har flyttat från Norrköping10 och en som undersöker varför folk har flyttat till Norrköping11. Trots att antalet som flyttar till Norrköping har ökat sen dess har jämförbara kommuner en procentuellt högre inflyttning än Norrköping. En vidareutveckling kunde då vara att undersöka vilka faktorer som gör att inte så många väljer att flytta till Norrköping.
En sak som har diskuterats en del under rapportens tillkomst är om flyttmönstren inom Norrköping har förändrats över tid. Detta har inte hunnits med att analyseras inom ramen av denna rapport, men kan vara ett intressant ämne att analysera. Tidsserier med flyttningsnetto för varje stadsdel finns bara från år 2004, vilket inte är tillräckligt med underlag för att göra en tidsserieanalys. Annan analys måste alltså tillämpas, eller så kan man vänta med att göra analysen tills tillräckligt stort datamaterial har insamlats.
10 (Fyhr, 2003)
11
35