8.1 Rapportens klassningssystem
Rapportens klassningssystem bygger på att identifiera var det finns brister i brandskyddet. Dock räcker det med att endast en brist identifierats för att bedömningen ska bli att hela brandskyddsdelen inte uppfyller kraven. Om det exempelvis hade varit så att alla dörrar i brandcellsgräns uppfyller kraven förutom en så hade den totala bedömningen blivit att dörr i brandcellsgräns inte uppfyller kraven. Detta motiveras delvis med strävan efter att belysa befintliga brister men även med att det räcker med att en dörr har brister för att möjliggöra brand- och brandgasspridning. Det uppstår även i vissa fall en kedja av lagkrav som beror av varandra. Om kraven inte bedöms vara uppfyllda enligt exempelvis BBR 21 på grund av brister i en dörr så kanske inte heller kraven uppfylls enligt NR 1 och det i sin tur medför att LSO inte bedöms vara uppfylld och eventuellt inte heller AstraZenecas egen skyddsambition. Även om LSO inte baserar sig på huruvida byggreglerna är uppfyllda eller ej så ger det en indikation om vad i LSO som kan bedömas vara uppfyllt. I vissa fall räcker det då med att små åtgärder vidtas för att samtliga bedömningar ska gå från rödmarkerade till gröna.
I vissa fall ställer regelverken inga krav på brandskyddet i en byggnadsdel. Vid den samlade bedömningen bedöms ändå byggnadsdelen ”uppfylla kraven” trots att det inte ställs några krav. Detta förklaras med att byggnadsdelen erhåller ett högre brandskydd än lägsta kravnivå.
8.2 Identifierade brister
Trapphus 2 har på flera sätt uppvisat brister. Delvis att det fria passagemåttet understiger dagens lagkrav men även att dess bärighet inte kunnat fastställas. Att den dessutom är en spiraltrappa med gallerdurk som förser alla våningsplan är inte en optimal utformning med avseende på att många upplever obehag att gå i sådana trappor vilket kan ha negativ påverkan på utrymningen. Det som dock ökar dess tillförlitlighet som utrymningsväg är att det finns brand- och utrymningslarm installerat samt avbrottsfri kraft som försäkrar ljusförsörjningen. Detta bidrar till att utrymning kan påbörjas i tid men även underlätta utrymningen i den annars för smala utrymningsvägen. Även det faktum att spiraltrappan är inomhus minskar obehagskänslan. Dörrar mot trapphus 2 har i de flesta fall haft övermålade markeringar vilket gjort det svårt att veta vilken brandklass som de uppfyller. De har därför, i denna handling, bedömts inte uppfylla kraven. Dock är de troligtvis brandklassade vilket vid bevisning skulle vända den samlade bedömningen till kravuppfyllande. Oavsett bedöms åtgärdsförslagen rörande trapphus 2 vara skäliga att vidta eller utreda vidare på grund av de utrymmande personernas säkerhet.
De genomföringar som identifierades som eventuellt otäta bör ses över eftersom det vid otätheter möjliggör snabb brand- och brandgasspridning mellan våningsplan.
Resultatet av rapporten visar att kategorin Skydd mot utveckling och spridning av brand och
brandgas inom byggnader har flest brister. Detta beror på att både ”genomföringar i
brandcellsgräns” och att ”dörr i brandcellsgräns” fått röda markeringar. Dock finns det viss felmarginal i den bedömningen eftersom det gällande exempelvis genomföringar inte kunnat fastställas huruvida de är otäta eller inte. Och flera dörrar vars brandklass inte kunnat identifieras kanske upprätthåller ett bra brandskydd bara att det inte gått att fastställas i denna
rapport. Resultatet kan då bli något missvisande i det avseendet. Men samtidigt ger det en god indikation på vart man bör utföra kontroller.
8.3 Bedömningar
Bedömningen huruvida brandcellsgränser uppfyller kraven enligt NR 1 går att föra en diskussion kring. Det är inte helt uppenbart vilken brandklass som kravställs eftersom det står att brandcellsgränser kan utföras i B 60 för bland annat bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller. Om det är tänkt att de befintliga brandcellerna i byggnaden går under kategorin jämförbara
brandceller samt att en brand förväntas vara helt släckt inom 60 minuter med
räddningstjänstens hjälp så uppfyller byggnaden kraven enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 350). I annat fall uppfyller den inte kraven. Om automatisk brandlarmsanordning installeras i byggnaden får avsteg göras från vissa brandskyddskrav. Enligt Lovén. F (2012) anges det dock endast att brandcellsgränser är utförda i lägst klass EI 60.
Det står att i BBR 21 (BFS 2011:26, 115) att det i svårorienterade utrymmen ska finnas vägledande markering. Vilka utrymmen som bedöms vara svårorienterade är dock en tolkningsfråga. Eftersom det är en tolkningsfråga är det inte heller uppenbart att det över huvud taget ställs krav på vägledande markering i byggnaden. I denna handling har bedömningen gjorts att efterlysande skyltar uppfyller kraven på vägledande markering eftersom de belyses med avbrottsfri kraft och säkerställer på så sätt dess funktion.
Rökavluftning har i tidigare byggregler varit en godtagbar metod inom ramen för förenklad dimensionering, vilket det inte är idag. Eftersom luftbehandlingssystemet inte är separat för varje brandcell kan brandgaser spridas mellan brandceller. Den termiska stigkraften är låg under brandens initialskede, och det finns större risk att brandgaser sprids under denna period än om systemet var utformat med brand- och brandgasspjäll. Eftersom detta är en metod som valdes för att avsevärt försvåra brandspridning mellan brandceller vid byggnadens uppförande så bedöms det inte skäligt att byta ut det. Dock bör metoden verifieras genom beräkningar och eventuellt kompletteras med brandgasfläkt eller brandgasspjäll.
Mellan de sammanbyggda byggnaderna A och AB finns ingen brandvägg. Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 189) ska sammanbyggda byggnader som har fler än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. Detta är dock inget krav enligt NR 1, vilket var det regelverk som gällde vid byggnadens uppförande. Dock är det även här en tolkningsfråga huruvida byggnad A och AB ska ses som två sammanbyggda byggnader eller som en och samma byggnad. De har samma byggnadsklass och behöver alltså inte avskiljas med brandvägg av den anledningen. Dock har AstraZeneca själva valt att kalla det för två sammanbyggda byggnader och givit dem olika namn. Hade detta inte varit fallet hade man eventuellt kunnat se dem som samma byggnad och därmed inte behövt ställa krav på brandvägg. Oavsett så bedöms det inte skäligt att åtgärda eftersom regelverket uppfylldes vid byggnadens uppförande.
En fullständig undersökning kring huruvida personantalet kan ökas i byggnaden kunde inte genomföras inom ramen för detta projekt på grund av tidsbegränsning samt att det inte fanns tillräckligt med information för att genomföra den bedömningen.
Det framgår inte i relationshandlingarna vilka verksamhetsklasser som brandskyddet är projekterat utifrån. Det är främst laborationssalarna som inte uppenbart går under en specifik verksamhetsklass. I Vk 6 ska lokaler som har en särskild förhöjd risk för uppkomst av brand eller om en brand kan bidra till ett mycket snabbt och omfattande brandförlopp omfattas. Det förvaras brandfarlig vara i lokalerna men i relationshandlingarna står det att laboratorielokaler normalt inte klassas som brandfarlig verksamhet om det hanteras högst 500 liter brandfarlig vara. ”Brandfarlig verksamhet” är en tidigare benämning på Vk 6. Ett antagande har därför gjorts att laboratorielokalerna inte ingår i Vk 6 utan i Vk 1.
Vid inventeringen kunde det konstateras att det uppförts ett rum i källaren som inte funnits där från början eftersom det varken finns med på ritningar eller i handlingar. I detta rum förvaras en vakuumpump, oljor och spillvätskor. Det fanns varningsskyltar på dörren som informerade om en explosiv atmosfär. Under platsbesöket förklarades det av personal på plats att vakuumpumpen inte var verksam och att detta därför inte var något att lägga vikt vid. Det bör ändå utredas och säkerställas att rummet är utformat utefter det som förvaras och eller är verksamt där.
Brandgasventilering med dörr till det fria i källare har i denna handling bedömts uppfylla kraven. Öppningens storlek bör motsvara 0,5 % av brandcellens nettoarea. Med en enkel överslagsräkning är det möjligt att verifiera att öppningens storlek är tillräcklig. Källarens golvarea uppnår ungefär 48 m2. Det är denna area som används i överslagsberäkningen trots att det är en större yta ön brandcellens nettoarea. Dörrarean uppgår till 1,6 m2 vilket innebär att öppningen utgör ungefär 3 % av källarens golvarea och uppfyller alltså kraven. Att ventilera brandgaser via dörr till det fria påverkar dock utrymning samt räddningstjänstens insats i viss mån. Eftersom det förväntas vistas högst fem personer i källaren samtidigt och då endast tillfälligt bedöms utrymningen inte påverkas nämnvärt om brandgasventilering sker genom samma öppning. Det finns även fler angreppsvägar tillgängliga för räddningstjänsten via trapphus 1 samt via kulvert.
Tätning av dörrar mot trapphus bedöms vara en av de brister som är mest angelägna att åtgärda. Detta beror på att trapphus 2 inte har tillräckligt brett passagemått vilket gör det extra viktigt att säkerställa att befintliga utrymningsvägar med befintliga passagemått inte riskerar att rökfyllas från angränsande brandceller. En rökfylld utrymningsväg påverkar utrymning negativt och ökar risker för person- och egendomsskador markant.
Åtgärder som rekommenderas att ”åtgärdas snaras” kräver i de flesta fall enkla och relativt kostnadssnåla lösningar. Detta inkluderar bland annat kontroll av tveksamma genomföringar. Där finns misstanke om att de är tätade längre in men att det inte kunnat säkerställas visuellt. Eftersom övriga genomföringar är noggrant tätade och finns därför misstanken om att även dessa kan vara det.
Att byta ut spiraltrappan i trapphus 2 är kostsamt men samtidigt återstår det faktum att utrymningsvägen faktiskt har ett för smalt passagemått även med hänsyn till de byggregler som ställdes 1991. Det medför försämrad utrymningskapacitet samtidigt som det inte är säkerställt huruvida det befintliga trapphuset har tillräcklig bärförmåga vid brand. Möjlighet finns även att installera en utvändig trappa som uppfyller krav på fri bredd.
Anledningen till att säkerställning av att dörrar i brandcellsgränser erhåller brandklass har en medelhög prioritet är på grund av stark misstanke om att de förmodligen redan är klassade men har övermålad märkning.
Anledningen till att verifiering av rökavluftning bedöms ha lägst prioritet är på grund av att det förmodligen redan gjorts vid dimensioneringen.
8.4 Felkällor
Den främsta felkällan som förekommer i detta projekt är den mänskliga faktorn. Både under inventeringen och under rapportskapandet. Byggregler handlar mycket om tolkningar vilket kan medföra att missförstånd eller feltolkningar. AstraZeneca använder i sina egna handlingar i vissa fall andra betydelser på ord som även används i byggreglerna. Det har förstås strävats efter att feltolkningar minimeras men med reservation. Det kan under inventeringen ha missats något som är av väsentlig karaktär, dock finns inga kända missar eller feltolkningar.