Diskussion

Efter att ha analyserat empirin kan jag härmed besvara min frågeställning. Min fråga är: ”Hur ser lärares arbetsätt ut med nyanlända elever?”

Det finns flera olika sätt för lärarna att arbeta med nyanlända elever och arbetssätten är varierande. Dessa olika arbetssätt är baserade på olika situationer. Lärarna arbetar exempelvis på ett särskilt vis vid det första mötet med den nyanlända eleven där inkludering det gemensamma arbetssättet för lärarna. Ett annat arbetssätt som lärarna har är hur lärarna agerar då det är brist på information om den nyanlända elevens bakgrund i samband med skolstarten. Hantering av utmaningarna som lärarna stöter på i samband med de nyanlända elevernas skolsituation är ännu ett sätt som lärarna arbetar på. Sådana utmaningar är bland annat den nyanlända elevens brist på det svenska språket och kulturkrockar. Lärarna får även anpassa sitt arbeta med de nyanlända eleverna beroende på de nyanlända elevernas tidigare skolgång. Tidigare skolgång påverkar lärarnas arbetssätt då vissa elever kan vara svagare än andra på grund av denna brist. Förutom lärarnas arbetssätt dem emellan så finns det även ett samarbete med studiehandledare och modersmålslärare.

7.3

Vidare forskning

Efter att ha besvarat min frågeställning, vill jag ge förslag på vidare studier. Min studie kan utvecklas ännu mer genom att exempelvis intervjua fler lärare. Det hade i detta sammanhang varit intressant att intervjua olika lärare på olika skolor i olika kommuner. Alternativt är att intervjua olika lärare på olika skolor inom samma kommun. På så sätt kan man göra en komparativ studie mellan olika kommuner eller mellan olika skolor i samma kommun. Vidare forskning kan även vara mindre begränsad än min studie gällande årskurserna. I detta sammanhang hade det varit intresseväckande att intervjua fler lärare som undervisar i flera ämnen och i olika årskurser. En annan tanke är att göra en studie ur ett elevperspektiv. I min studie har jag utgått från ett lärarperspektiv, därav kan det vara spännande att vända på studien och se den ur den nyanlända elevens perspektiv.

8

Referenser

Axelsson, Monica. (2004) I: Svenska som andraspråk- i forskning undervisning och samhälle. Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund: Studentlitteratur.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bunar, N. (2015a). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering, 1. utg. edn, Natur & kultur, Stockholm.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom sam- hällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Upplaga 2:4

Falk, K. & Friborg, C. (2014). Nyanlända elever Lärares och rektorers tal om nyanlända elevers lärande och utveckling av läs- och skrivförmåga. Göteborgs universitetet: institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Gothenburg Studies in Educational Sciences 310. Göteborgs universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Granstedt, L. (2006). Lärares tolkningsrepertoarer och samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar. I SOU 2006:40, Utbildningens dilemma. Stockholm: Fritzes.

Gruber, S. (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Linköping Studies in Arts and Science No. 387. Linköpings universitet: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Örebro universitet. Örebro

Hällgren, C, Granstedt, L., och Weiner, G. (2006). Etnisk mångfald i utbildningen: en översikt över politik, forskning och projekt. I SOU 2006:40, Utbildningens dilemma. Stockholm: Fritzes.

Kaya, Anna (2014). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända - En fallstudie om genrebaserad undervisning i en förberedelseklass år 4-6. Stockholms universitetet.

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla (2004) Skolans språk och barnets- att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, G & Nyberg. O. (1996) Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola . Lund: Studentlitteratur

Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag.

Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Migrationsverket 1 (2016) Aktuell statistik. [Elektronisk]

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-

statistik.html.

Hämtad 2016-01-05

Migrationsverket 2 (2015) Stor osäkerhet i prognosen – EU’s agerande avgör. [Elektronisk] http://www.migrationsverket.se/Om-

Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015- 10-22-Stor-

osakerhet-i-prognosen---EUs-agerande-avgorande.html. Hämtad:2016-02-

01

Nilhom, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.

Paulin, A. (1994). Mer än ett modersmål. Hemspråksdidaktik. Stockholm; HLS

Rodell Olgaç, C. (1995). Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.

Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm: Skolinspektionen. [Elektronisk]

http://www.barnintro.se/Kap3/Ratten_till_en_god_utbildning_i_en_trygg_m

iljo.pdf. Hämtad: 2016-02-24

Sollentuna Kommun. Vad är interkulturellt förhållningssätt? [Elektronisk] https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/spraakstimulans-i-

foerskolan/beskrivning-1/vad-aer-interkulturellt-foerhaallningssaett.

Skolverket (2013a). Nyanlända elever i fokus. Stockholm: Skolverket.

Skolverket 1 (2015) Modersmål. [Elektronisk]

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal .

Hämtad: 2016-03- 11 23:23.

Skolverket 2 (2015) Studiehandledning på elevernas modersmål. [Elektronisk]

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal/studieh

andledning-1.20596. Hämtad: 2016-03-11 23:32

Skolverket 3 (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk]

http://malmo.se/download/18.5d8108001222c393c00800051758/1383645293840/ Allm%C3%A4nna%2Br%C3%A5d%2Bf%C3%B6r%2Butbildning%2Bav%2Bn

yanl%C3%A4nda%2Beleverpdf.pdf. Hämtad: 2016-03-12 11:29

Teorell, Jan – Svensson, Torsten. (2007). Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber

Torpsten, A-C. (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet mellan svenska som andraspråk och svensk skola. Acta Wexionensia No 155/2008. Växjö University Press. Göteborg: Intellecta Docusy.

Westerlund, Monica. (2009). Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur.

9

Bilagor

9.1

Bilaga 1

1. Hur går du tillväga när det börjar en ny nyanländ elev i klassen? 2. Har du några bakgrundsfakta om den nyanlända elevens språk, kultur,

nationalitet, religion etc?

3. Finns det utmaningar som du stöter på i samband med den nyanlända elevens språk, kultur, nationalitet, religion som påverkar lärarens arbetssätt?

4. Kan inlärningen av det nya svenska språket påverkas av den nyanlända elevens tidigare skolgång?

5. Hur ser samarbetet ut mellan dig, modersmålslärare och studiehandledare? 6. Anser du att den nyanlända eleven är ett problem i klassrummet?

9.2

Bilaga 2

Hej!

Jag är en modersmålslärare som arbetar i Malmö kommun och som just nu är inne på̊ sista terminen på̊ Malmö Högskola för att bli behörig ämneslärare i matematik, teknik och naturvetenskap. Sista terminen innebär ett examensarbete och i mitt fall är

inriktningen lärares arbetssätt med nyanlända elever. Därav gör jag nu en studie i Malmö kommun med avsikt att beskriva lärares arbetssätt med nyanlända elever. Vidare är min avsikt att genomföra tre olika personliga intervjuer med verksamma lärare på skolan som kommer ta mellan 40-60 minuter. Kravet är att lärarna undervisar i årskurs 1-3. Självfallet är deltagandet frivilligt och det råder anonymitet kring både deltagande och arbetsplats. Intervjuerna kommer genomföras under slutet av mars 2016 samt i början på̊ april 2016.

Min förhoppning är att det går bra om du kontaktar mig via mejl eller telefon för att kunna boka en tid som passar lärarna. Om det är något du undrar över nås jag på̊ nedanstående uppgifter.

Jag vore tacksam för respons.

Med vanliga hälsningar, Magda Esmail

magda_es@hotmail.com