I detta kapitel diskuteras resultatet och att framtagna åtgärders trovärdighet analyseras.
7.1 Drifttid
Förändringar i drifttiden kan ge olika effekter på energianvändningen. Vid ökad pulverlackering ges en högre gasol-‐ och elanvändning eftersom förbehandling och torkugn används samt härdugnen körs i sin högsta temperatur. Om våtlackeringen ökar ges istället en minskning av gasolanvändningen och elanvändningen minskas marginellt då härdugnen fortfarande används men på lägre temperaturer än vid pulverlackering. Mass-‐ och energibalanserna baseras på drifttider, temperaturer och flöden som har genererats av först mätningar och därefter ritningar. Dessa har konsulterats med Anders Jansson vid Greiff AB och anses trovärdiga. Eftersom pinchtekniska fallen och då även energiminskningen baseras på dessa balanser, förändras minskningen om drifttiden ändras.
7.2 Godsens påverkan
Förändring av godstyper i form av vikt, material och produktionshastighet kan ge ett annat massflöde. Eftersom massflödet hos pulverlackeringen är högre ges en större värmeförlust ut med godset. Detta genererar i sin tur en högre värmeåterföringstemperatur via en möjlig kylzon. Därför rekommenderas en kylzon främst om produktionen fortsätter som den ser ut idag eller om pulverlackeringen får en större roll, för att denna ska kunna generera en ekonomisk vinst. Om man planerar att ta in nya pulverlackstyper som tillåter härdning vid en lägre temperatur kan denna ge en mindre energianvändning per automatik. Detta skulle kunna göra en värmeväxling mindre lönsam, vilket måste tas hänsyn till innan investering.
7.3 Produktionsplanering
För att kunna värmeväxla mellan olika produktionsprocesser krävs att dessa är i gång samtidigt. I dagsläget kan en produktionsdag innebära flera olika moment. Därför anses det mest produktionsmässigt hållbara fallet vara då värmen återförs in i samma produktionsprocess som den kommer från. En kombination av värmeväxling mellan flera processer kräver en mer homogen produktionsplanering, vilket i nuläget omöjliggör fall 1. Genom att minska antalet uppstarter till en gång per dag genom ändrad produktionsplanering skulle energianvändningen minska markant. Detta kräver dock en sämre tillgänglighet gentemot LaRay:s kunder, vilket i dagsläget går emot deras vision.
7.4 Nyckeltal
Skillnaderna hos nyckeltalen för LaRay och QPC beror på att LaRay kör i tvåskift med ca 4 300 timmar per år medan QPC har ett skift med en årlig produktionstid på 2 200 timmar vilket ger en lägre energianvändning per produktionstid för LaRay. Förhållandet mellan deras energianvändning och omsättning ges av att LaRay har hälften så stor energianvändning men inte lika stor skillnad i omsättningen. Eftersom QPC har en mer homogen pulverlackteknisk produktion med större godsflöde ges ett lägre nyckeltal för deras energianvändning per godsflöde än för LaRay.
7.5 Benchmarking
De diagram 6.1 -‐ 6.7 som redovisas i resultatet har jämförts mot QPC, se dessa i bilaga 6. Som nämnts tidigare visar diagram 6.1 en skillnad i eleffektanvändningen under ett genomsnittsdygn för LaRay och QPC. Skillnaderna beror främst på deras olika typer av produktionsplanering, där LaRay kör
tvåskift vilket innebär två uppstarter och QPC med sitt 8 timmars skift endast har en uppstart. Den eldrivna härdugnen hos LaRay ger den högsta stapeln i eleffekt diagrammet 6.2. Stödprocesserna visar en relativt hög stapel, som är den näst största eldrivna processen. För QPC drar pulverboxen den största eleffekten, då den har större öppningar som tillåter anställda att stå inuti och arbeta, större fläktar samt körs oftare och står på under raster. Elenergin i diagram 6.3 visar ovanstående påstående igen, där härdugnens stapel är klart högst hos LaRay medan pulverboxen står för elanvändningen hos QPC.
Hos LaRay står härdugnen och stödprocesserna för tomgången. Hos QPC föreligger en större tomgång under nätter och helger, vilket förklaras med en avfuktare som står på dygnet runt. Energibalansen per år visar i diagram 6.4 att QPC, förutom att de även använder fjärrvärme, har en högre total energianvändning än LaRay. De använder gasol i större utsträckning där tork-‐, primer-‐ och härdugn är huvudsakliga användningsområden. Avfuktarens elanvändning är anmärkningsvärd, vilket förklaras av att den står på även under nätter och helger. Energifördelningen visar det som tidigare nämnts, att QPC är en större användare av gasol än LaRay. Den årliga energianvändningen tar åter igen upp tomgången som redovisas separat och är förhållandevis lika hos QPC och LaRay. Den största energikostnaden hos LaRay står elen för, hos QPC är detta gasolen. Därför har huvudfokus från ett tidigt skede varit att minska detta beroende för respektive företag.
7.7 Total energiminskning
Den svenska pulverlacktekniska industrins totala potentiella minskning i energianvändning (25 %) bygger på de två fallstudiernas resultat med 20 % potentiell energiminskning hos QPC och 38 % hos LaRay. En kontinuerlig kontakt med aktörer inom ytbehandlingsbranschen samt deltagande vid diskussioner på SPF-‐konferensen i Vadstena 3-‐4 november 2010 har visat att branschen är homogen och i sin helhet applicerar liknande produktionstekniska lösningar.
7.8 Kalkylränta och känslighetsanalys
Den ekonomiska analysens nuvärde bygger på en kalkylränta på 10 %. Vid andra förhållanden med en högre kalkylränta skulle payoff-‐tiden öka medan nuvärdet och nuvärdeskvoten minska. Denna osäkerhet kan ställas mot känslighetsanalysens positiva resultat, där energipriserna istället ges som ett snittpris t o m år 2020. Denna utveckling i form av ökande energipriser gör att den ekonomiska analysens payoff-‐tid minskar och nuvärdet och nuvärdeskvoten ökar markant.
7.9 Framtida arbete
Trots kontakt med kunniga aktörer inom den pulverlacktekniska industrin som anser att värmeväxling är möjligt för härdugnsluften bör framtida mätningar utföras. Det är i huvudsak spaltprodukterna ut ur härdugnen som borde undersökas för att se vid vilken temperatur de fälls ut. Därefter borde de pulverfärger som klarar att transporteras i lägre temperaturer kartläggas för att sedan rekommenderas i första hand vid värmeåtervinning. Vid nykonstruktion av anläggningar borde man undersöka möjligheten till att flera industrier samarbetar kring energianvändningen. Ugnarnas luftslussar har påvisats kunna värmeväxlas gentemot lokalkomforten och förbehandlingsbadet ska
SLUTSATSER 35