Syftet med studien var att analysera hur läraren i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6 till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslångt lärande av god hälsa.
Den roliga aktiviteten som inre motivation?
Resultatet av lärarnas utsagor i intervjun var att intressera eleverna till fysisk aktivitet, rörelseglädje, nyfikenhet och lust för att vara fysisk aktiv. Att väcka elevernas nyfikenhet är viktig för att öka deras motivation. Nyfikenhet är kopplad till inre motivation eftersom det är en egenskap som utgår från eleven, den stimuleras av yttre faktorer men samtidigt måste eleven själv uppleva stimulansen för att det ska ge betydelse (Hassmén 2006, s. 171). För att ge möjlighet för alla elever att uppleva glädjen av att röra på sig och vara regelbunden fysisk aktiv menar lärarna att leka i undervisningen är ett bra alternativ. I alla observationer använde sig lärarna av olika lekar eller någon form av aktivitet utan krav på tävling och rangordning där rolighet och ”aha-känslan” ska upplevas under alla lektioner.
Tävling och rangordning är en stor del av barns idrottsverksamhet där kvantitet och mäta sig med andra har betydelse. Kroppen anses vara ett instrument, där det viktigaste skall vara att prestera och helst vinna. De pedagogiska konsekvenserna av tävling och rangordning är att barnen lär sig att underkasta sig hård träning och detta kan leda till att den fysiska aktiviteten blir ointressant och det går inte i första hand ut på att ha kul (Engström 2002, s. 286). Enligt intervjuerna och observationen med lärarna är dock elevernas upplevelse och glädjen av
31 rörelse den betydande faktorn för regelbunden fysisk aktivitet och inte tävlingen och rangordningen. Utöver detta så framkommer det i lärarnas utsagor och undervisning att eleverna finner genom leken lust för att vara fysiskt aktiva och detta leder till att eleverna stimuleras till ett lärande av god hälsa. Enligt Engström (2002, s. 23) skapar leken ett värde av välbehag och upplevelse av att utföra aktiviteten för dess egen skull. Detta tolkar jag i koppling till Hassmén (2006, s. 170) att lärarna försöker hitta ett sätt för eleverna att uppleva en typ av inre motivation som relateras till positiva känslor, bättre koncentration och uthållighet och avsaknad av negativa känslor. En inre motiverad individ upplever i större utsträckning känslor av glädje, njutning och avslappning och en frånvaro av negativ anspänning. Idrottsläraren Per berättar för eleverna i sin undervisning om upplägget idag ska
ni få leka spökboll. Detta upplägg ger eleverna en möjlighet till att uppleva undervisningen
positiv och tilltalande, en upplevelse av stimulans. Uppenbarligen är det primära för många av lärarna att motivera elever genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda moment. Jag anser personligen att i det långa loppet kring motivationsarbetet med eleverna genom ständigt roliga aktiviteter ger negativ effekt för både eleverna och idrottsläraren. Eleverna får en förståelse och ställer krav på att det ständigt ska vara ”aha”- upplevelser i varje moment. Läraren får krav på sig för att planera aktiviteter som är roliga och som eleverna upplever spännande. Enligt Engström (2000, s. 25) så ger leken möjlighet att roa elever för stunden men det finns inget investeringstänkande. Leken ska vara rolig, ske här och nu och har ett egenvärde. Barnen” leker för att leka” och inte för att det ska leda till något annat än att ha roligt för stunden (Engström 2000, s. 40). Innehållet av leken som är ”nöje för stunden” kan enligt min uppfattning betyda att eleverna inte blir regelbundet fysiskt aktiva. Barns förhållningssätt till rörelse när de blir äldre kan påverkas av att endast ha haft lek och rolighet i undervisningen som inte gett någon upplevelse för framtiden. För min del som blivande idrottslärare kan det betyda att elever behöver utmaning och progression i undervisningen. Lek och rekreation har ett viktigt värde för stunden som även kan vävas in i elevernas vardag. Engström (2004) menar att skolgården och fritiden kan locka, inspirera och utmana eleverna till att vara fysisk aktiva. Dock krävs det att elever får möjlighet att genom utmanande rörelser och aktiviteter ökar sin självkänsla och vill fortsätta vara regelbunden fysisk aktiva. Enligt Raustorp (2004, s. 45) är det viktigt att läraren skapar lust för eleverna men samtidigt är det viktigt att eleven känner sig motiverad inför aktiviteten som innehåller progression. Läraren som är motivatör har enligt Sensmo (2008, s. 141) uppgift att finna lämpliga progressiva uppgifter. Att lösa uppgiften och öka svårighetsgraden successivt ger eleven möjligheten att öka sin självkänsla och därmed ökas även prestationsmotivationen (Stensmo 2008 s. 141). Enligt Arnegård
32 (2005, s. 132) är det viktigt med meningsfulla aktiviteter som motsvarar elevers förmågor som kan ställa sig själva inför nya spännande utmaningar.
Yttre motivation för fysisk aktivitet
Många av lärarna resonerade vidare kring motivation och fysisk aktivitet, där det kom fram att eleverna har egen vilja, inre motivation, för att delta på undervisningen men andra elever motiverades genom medel, belöning och vinst, yttre motivation, för att vara fysisk aktiva. I sin helhet uppmärksammade jag genom min observation och intervju att lärarna lockar eleverna på olika sätt till att vara med i undervisningen samt förklarar de negativa påföljderna som äger rum om eleven inte deltar på undervisningen. Min tolkning i koppling till motivationsteorier är att lärarna försöker få eleverna att uppleva två olika typer av yttre motivation. Yttre reglering, som är den ena där läraren med hjälp av yttre medel som bland annat betyg och omdöme lockar eleverna till fysisk aktivitet. Och den andra är introjicerad
reglering, där läraren talar om negativa påföljder med att inte delta på aktiviteten i
undervisningen, vilket i sin tur bidrar till att eleverna upplever skuldkänslor av att inte delta på den fysisk aktivitet som läraren har planerat (Hassmén 2006, s. 171). I koppling till Vallerands beskrivning av yttre reglering så använder sig lärarna av belöningssystem för att motivera eleverna. En av lärarna nämner tydligt i intervjun om detta belöningssytem och tillvägagångssättet i hans arbete: Som lärare vill jag helst att de ska komma inifrån, alltså att
som elev vill man själv delta och även vill själv bli bättre på någon eller några moment i undervisningen men det funkar inte alltid, ibland tar man till med hot som yttre motivation ”det här ingår i betygskriterierna” (Sten). Jenner menar att handlingen hos många elever riktar sig mot inre mål eller yttre mål och belöningar. I skolsammanhang kan detta betyda att elever som grundar sin handling på yttre mål, strävar efter att studera endast för att införskaffa kunskaper som ger högre betyg eller högre omdöme i de lägre åldrarna. Individer som är mer motiverad av yttre belöningar där fokus ligger på att endast få högre betyg är chansen mindre att dessa kommer att börja eller fortsätta med aktiviteten. Läraren Sten har förstått att för många elever handlar det om att delta på fysisk aktivitet för att få höga/högre betyg. Detta använder läraren som en yttre motivation genom att ”hota” eleverna om betyg för att de ska delta på undervisningen och även aktiviteterna. Det här ett investeringsvärde där fysisk aktivitet är ett medel för att nå högre betyg menar Engström (2000, s. 39). För elever som endast motiveras av medel och betyg är den fysiska aktiviteten endast tråkig och plågsam. I ett långsiktigt perspektiv kan detta betyda att elever som endast värdesätter betyget inte
33 fortsätter med fysisk aktivitet i framtiden. För elever som väljer frivilligt att delta på de olika aktiviteterna i undervisningen får möjligheten att utveckla en identitet för en aktiv hälsosam livsstil menar Raustorp (2004, s. 45).
Slutsats
I resultatet av denna studie framkommer det att lärarens uppgift för att fånga elevernas positiva känslor och njutning till fysisk aktivitet i idrott och hälsa är att planera in lekar i undervisningen där värdet är att utföra aktiviteten utifrån ett egenvärde. Där eleverna genom de roliga aktiviteterna upplever motivation. Kanske kan det vara så att man som lärare tror att roliga lekar är den enda möjligheten att motivera elever till regelbunden fysisk aktivitet, när det istället kan röra sig om att eleverna upplever de ”roliga aktiviteterna” som ingenting nytt och att de ger en avsaknad av utmaning. Det framkom dessutom i resultatet att många av lärarna motiverade eleverna genom yttre motivation, belöning av betyg. För dessa elever som motiverades av medel har den fysiska aktiviteten endast ett värde av investering för att nå högre betyg. Detta kan betyda ur ett långsiktigt perspektiv att eleverna inte kommer att fortsätta med fysisk aktivitet.
I observationen framkom det också att alla lärare reflekterade med sina elever där de fick besvara olika frågor som läraren ställde. Reflektioner som genomfördes innan varje avslutad lektion gav en sammanfattning till eleverna om viktigheten med fysisk aktivitet och vad som påverkar hälsan. Detta framkommer även i läroplanen (Lgr 11, s. 51) där det ska ges möjlighet att ”utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man
kan påverka sin hälsa genom hela livet”. Det här betyder att lärarna själva reflekterar över sitt arbete kring hur elever kan ta del av kunskapen kring fysisk aktivitet och hälsa. Enligt Raustorp (2004, s. 45) är det viktigt som lärare att diskutera värdet av fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Det kan enligt min uppfattning som blivande idrottslärare vara viktigt att förutom elevens reflektion kring lärarens frågor, så kan det även vara en bidragande faktor att som elev vara med och bestämma, d.v.s. elevinflytande över planeringen och genomförandet av undervisningen. På det här viset kan idrottsläraren utforma lektioner med varierade arbetsätt som inte endast har fokus på lek men som också är anpassad till hur elever bäst hämtar in kunskap om fysisk aktivitet och hälsa. Alla elever är olika och lär sig på olika sätt med olika svårighetsgrader. Därför är det viktigt att eleverna får anpassade och utmanande aktiviteter i undervisningen.
34 Jag sluter mig därför till att jag i arbetet som lärare måste vara ständigt reflekterande över undervisningen och ge möjlighet till alla elever att utmana sig själva med progressiva aktiviteter. Den roliga aktiviteten har en viktig roll i undervisningen men endast för stunden. Även elever som motiveras av yttre medel som betyg och omdöme fortsätter inte med fysisk aktivitet i framtiden. Av den anledningen är det viktigt att eleverna genom utmanande och anpassade aktiviteter får möjlighet att motiveras till att vilja vara regelbunden fysisk aktiv. Elevernas reflektion i undervisningen har också en avgörande roll där det specifikt kan vara avgörande för läraren och eleven att dela med sig sina idéer om vilka förändringar som kan ske i planeringen och genomförandet av undervisningen.
Metoddiskussion
Utöver svaren på mina frågeställningar så kontaktades jag positivt av lärarna som jag lämnade ”förfrågan om deltagande i intervju”. De var positiva i att vilja ställa upp och bli intervjuade och observerade. Även bandinspelningens inverkan på intervjudeltagarna kan vara värt att notera. Bl.a. bandinspelning eller mobilen som jag använde upplevdes lite nervöst för informanterna, trots att de hade godkänt inspelningen. Till nästa gång kan det vara bra att fundera över att ”värma upp” genom att prata lite spontant med informanterna och låta bandspelaren/mobiltelefonen stå framme. Utöver det så uppmärksammade jag en viss skillnad när inspelaren var på jämfört med av. Trots att det inte var några problem med att få relevanta svar på frågeställningarna så upplevdes att deltagarna pratade i större grad från hjärtat, talade mer spontant och gav fler värderingar i sina svar när inspelaren var av. Dessutom är det nackdel med inspelade intervjuer att det är tidskrävande att transkribera
(Patel & Davidson 2003, s. 83). Varje transkribering tog betydligt längre tid än jag räknat med. Dock anser jag att den tid som man lägger ner på att transkribera intervjuerna får man detaljerade svar på studiens frågeställningar.
Den ostrukturerade observationsmetoden fungerade bra, men eventuellt skulle en strukturerad observationsmetod med tydliga kategorier med de beteende som jag hade avsikt för att observera troligtvis gett bättre hjälp. Det händer många saker samtidigt i en klassrumssituation vilket gör det svårt att hinna observera allt. Därav kanske strukturerad observation är att föredra till en framtida studie.
35
Fortsatt forskning
Resultatet i denna studie grundar sig på data från sju stycken lärare, det vore intressant att göra en undersökning kring hur lärare i grundskolans äldre åldrar inom idrott och hälsa arbetar med att motivera elever till fysisk aktivitet. Enligt min studie fokuserar lärarna i de yngre åldrarna på lekar och roliga aktiviteter för att motivera elever till fysisk aktivitet, det vore intressant att undersöka vilket arbetssätt som lärarna använder för att motivera äldre elever till fysisk aktivitet.
36
Referenslista
Andersson Stefan. & Carlström Inge (2005). Min skola och samhällsuppdraget. Stockholm: Liber AB.
Annerstedt, Claes (1995). Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg :Multicare,cop. 1995
Arnegård, Johan (2005) i Redelius, Karin & Larsson, Håkan (red) Leve idrottspedagogiken!: En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström Stockholm: HLS förlag 2005
Bremberg, Sven (2004). Elevhälsa- i teori och praktik 2:a upplagan. Malmö: studentlitteratur Caspersen, C.J., Powell, K.E. & Christensson, G.M. (1985). Physical activity, exersice and
physical fitness: Definitions and distinctions for health-related research. Public Health
Reports 100
Cato. R.P Bjørndal (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Liber. SAB, Emia.
Dalen, Monica (2008). Intervjun som metod. Malmö:Gleerups
Ekerwald, Hedwig & Mella, Orlando (2007). Kvalitativa analyser med grundad teori:
teoretiska perspektiv och tillämpningar. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Ely, Margot (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken. Lund: studentlitteratur Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. HLS förlag
Engström, Lars-Magnus (2004). Idrott som social markör. HLS förlag
Faskunger, Johan (2001). Motivation för motion hälsovägledning steg för steg. Elanders skogsgrafiska
Forsberg, Artur & Holmberg, HC & Woxnerud, Katarina (2005) Träna din kondition SISU idrottsböcker- idrottensförlag
Giota, Jonna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 7 nr 4 s 279–305 issn 1401-6788
Hansson, Johan (2010). Historieintresse och historieundervisning. Umeå universitet. Institutionen för idé- och samhällstudier. Umeå
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2006). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur
Isberg, Jenny (2009). Viljan till fysisk aktivitet. Örebro universitet. Intellecta infolog. Kållered Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm:
37 Myndigheten för skolutveckling, Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1839
Holme Magne, Idar & Solvang Krohn, Bernt (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.
Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Mellan nytta och nöje. Stockholm Idrottshögsk.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket
Lodewyk, Ken. R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J, (2009). Relations Among Body
Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and Achievement in High School Physical Education. Journal of Teaching in Physical Education. Human Kinetics
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Raustorp, A (2004). Att lära fysisk aktivitet, X-O Uppsala: Graf tryckeri
Redelius, Karin & Larsson, Håkan (red) Leve idrottspedagogiken!: En vänbok tillägnad Lars- Magnus Engström Stockholm: HLS förlag 2005
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Thedin Jakobsson, Britta (2004). Basket, brännboll och så lite hälsa! I Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Mellan nytta och nöje. Stockholm Idrottshögsk
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wester Vedman, A (2001) Den svårfångade motionären. I: Kindeberg T, Svederberg E, Svensson L, red. Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor RF (201O) Hämtad från[www]: 2012 – 05 - 09 http://www.rf.se/Vi-arbetar-med/Motionochhalsa/Varfor-fysisk-aktivitet/ kl: 08.35 NCFF (2010) Hämtad från[www]: 2012-05 -07
38 http://www2.oru.se/templates/oruExtNormal____21919.aspx kl: 08.00 WHO (2012) Hämtad från[www]: 2012-05-05 http://www.who.int/topics/physical_activity/en/ kl: 09:12 Läkartidningen (2010) Hämtad från [www]: 2012-04-12 http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=13864 kl: 13.00 Folkhälsoinstitutet (2009) Hämtad från [www]: 2012-05-07 http://www.fhi.se/PageFiles/6484/Motiverande-samtal-far-manual-webb.pdf kl: 10:10
39