Att samtliga ledamöter är skeptiska mot ordet ”förbjudet” kan ha att göra med att ordet låter skarpt och passar inte i det demokratiska sammanhanget som vi lever i idag, särskild när frågan berör en frihet som praktiseras i andra länder. Enligt Wikipedia är
hemundervisningsstatusen i Sverige “Illegal” (Wikipedia 2018) och internationella media använder begreppet “förbjuden” när det talas om lagändringen 2011:
Sweden’s officials defend the home-school ban, which takes effect next July, saying home schooling is unnecessary since the state provides a “comprehensive and objective”
education.
(Elseth 2010).
The 2010 school law was intended to effectively ban home education for any philosophical or religious reasons.
(Haverluck 2015).
Erfarenheter har en stor betydelse för hur familjer ser på hemundervisning av religiösa skäl. För ledamöter verkar inte erfarenheter vara en pelare för hur man ser på hemundervisning eftersom det i princip inte finns några erfarenheter av hemundervisning förutom
domstolsärenden som vissa ledamöter har läst frivilligt. Det är lagen som ska följas och erfarenheter precis som diskussioner verkar inte har stor betydelse. I USA så görs en
bedömning vid ansökan om hemundervisning (CRHE 2017), som exempel finns minoriteten Amish som fått hemundervisningstillstånd just för att staten gick in och såg systemets
hållbarhet (Blackford 2012, ss. 86, 163). Med tanke på 4-5 familjer som ansökt om hemundervisningstillstånd under femårsperiod i Stockholms kommun, tycks inte
utvärderingsfunktionen som finns i USA vara omöjlig i Sverige. Konflikten skulle kunna lösas på annat sätt än att stifta en lag som inte ger några förutsättningar för hemundervisning av religiösa skäl. Den bedömningen som görs av socialtjänsten syftar på att se om barn får eller inte får stanna kvar i familjen, men inte om familjer får hemundervisa eller inte. Den tredje rekvisiten enligt lagtexten är säkerställd insyn, men enligt juristengår inte
bedömningen längre om rekvisiten synnerliga skäl inte uppfylls, vilket ingen familj hittills som ansökt om hemundervisning av religiösa skäl har uppfyllt. Detta innebär att hur familjer är, sköter sig, presterar har ingen betydelse. Detta vore rimligt om det fanns svensk forskning som visar åtminstone hur dåligt det är med hemundervisning överlag, men sådan forskning finns inte.
De mest intressanta svaren om perspektiven på relationen mellan staten och religionen hittas under bottom-up dimensionen. Samtliga familjer uttrycker sekulariseringen i form av
”Gudsförnekelse” snarare än separationen mellan staten och kyrkan. Enligt World Value Survey (World Value Survey 2014) är Sverige det näst mest sekulära samhället i världen med låg grad av traditionella värderingar och det landet med högst grad av
självförverkligandevärderingar i världen. 63,3% av svenska befolkningen är med i svenska kyrkan, 15% av dem tror på Jesus, 15% av dem är ateister, resten (33,3 %) är agnostiker, och bara 2% av medlemmarna är regelbundna besökare (Svenska kyrkan 2015). Detta säger något om allmänviljan i trosfrågor i Sverige. Svenska forskare menar att religion i nuvarande generation är närvarande på ett otraditionellt sätt: fler anser att växter har en själ än att människor har sådan (Forskning 2017). Allmänviljan som präglas av otraditionell tro förklarar varför minoriteten som har valt att hemundervisa av religiösa skäl med hänvisning till traditionell tro möter allsidigt motstånd: ”Vi kan inte komma och säga:” Bibeln säger så”, alla struntar i vårt perspektiv.”59
Som nämnts var icketron bland hemundervisade barn av religiösa skäl i USA vanligare än i allmänna skolor (Isenberg 2014, ss. 22–23). Därför går det att diskutera huruvida
hemundervisningssystemet skyddar barn från icketron, samtidigt skiljer sig relationen till tron i USA och Sverige. Man vet inte heller hur aktiva hemundervisade familjer var innan
lagändringen i Sverige, vilket spelade en central roll för hemundervisningens genombrott i USA. Det råder en stor kunskapsbrist om hemundervisning i Sverige.
Referenser
Böcker:Audi, R. (2016). Democratic Authority And The separation Of Church and State. New York: Oxford University Press.
Blackford, R. (2012). Freedom of Religion and the Secular state. Chichester: Wiley- Blackwell.
Dahl, R.A., (1999). Demokrati och dess antagonister. Stockholm: Ordfront.
Ekegren, A-M. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Esaiasson, P., Gilljam M., Oskarsson., Towns, A. & Wängnerud, L. (red.) (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Esaiasson, P., Gilljam M., Oskarsson, H., & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts.
Fox, J. (2015). Political secularism, Religion and the State: A Time Series Analysis of Worldwide Data. New York: Cambridge University Press.
Halperin, S. & Heath, O. (2015). Political research: Methods and Practical skills. Oxford: University press.
Isenberg, E. J. (2014). What Have We Learnt About Homeschooling? I (red.) Marcovici, M., They Stopped Sending Their Kids to School. Norderstedt: BoD.
McGraw, T. B. (2010). Faith In Politics: Religion and the Liberal Democracy. New York: Cambridge University Press.
Murphy, F. J. (2012). Homeschooling in America: Capturing and Assessing the Movement. New York: Skyhorse.
Internet källor:
AIR: American Institute for Research (2016). Homeschooling in the United states: 2012.
https://www.air.org/resource/homeschooling-united-states-2012 [2018-03-02]
Connect US: The Global Issues Blogg (2015). Advantages and Disadvantages of
Homeschooling.https://connectusfund.org/advantages-and-disadvantages-of-homeschooling
[2018-04-09]
CRHE: Coalition for Responsible Home Education (2017). Advocating for home schooled children. https://www.responsiblehomeschooling.org/policy-issues/current-policy/ [2018-04- 20]
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1948)
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/020521/bb9e3648d3ba4bc99876ca6c64 85a221/europa_501104.pdf [2018-03-01]
Elseth, M., (2010). Home-school ban in Sweden forces families to mull leaving. The Washington Times. 18 July
https://www.washingtontimes.com/news/2010/jul/18/home-school-ban-in-sweden-forces- families-to-mull-/ [2018-05-18]
Förenta Nationer: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna: Värdighet och rättvisa (1948-2008) https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf [2018-04-15]
Haverluck. F. M., (2015) Sweden continues to quash homeschooling. News Now. 14 Januari. https://www.onenewsnow.com/education/2015/01/14/sweden-continues-to-quash-
homeschooling [2018-05-18]
Himmelstrad, J. (2014). Hemundervisning, Forskningen och Politiken. Forskarbladet, 26 oktober. http://forskarbladet.se/artiklar/hemundervisning-forskningen-och-politiken/ [2018- 04-06]
HLSDA Home School Legal Defence Association (2018). International. https://hslda.org/ [2018-03-01]
Martinsson, R. (2012). Svenskarna som flyr till Åland. Svenska Dagbladet, 26 februari.
https://www.svd.se/svenskarna-som-flyr-till-aland [2018-03-01]
Metro (2013). Hemundervisning till högsta rätten. 2 januari.
https://www.metro.se/artikel/hemundervisning-till-h%C3%B6gsta-r%C3%A4tten-xr [2018-
05-19]
Nylander. L., (2017). Svenskarna tror – men inte på Gud. Forskning.se. 12 april.
https://www.forskning.se/2017/04/12/svenskarna-tror-men-inte-pa-gud/ [2018-03-02]
Pettersson, T. (2009). Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift. 3: 233-264
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/200 9/Religion%20och%20samh%C3%A4llspraktik,%20en%20j%C3%A4mf%C3%B6rande%2
0analys%20av%20det%20sekulariserade%20Sverige%20av%20Thorleif%20Pettersson.pdf [
2018-03-04]
ROHUS (2016). Svenska hemundervisare i exil berättar 2010–2016. http://www.rohus.nu/
[2018-03-01]
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet L6
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
[2018-04-22]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-
2010800_sfs-2010-800 [2018-05-01]
SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-
Skolverket (2018). Skolplikt och rätt till utbildning.
https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till-utbildning- 1.126411 [2018-04-03]
Sommerstein, M & Sundberg, M. (2018). Socialdemokraterna vill förbjuda religiösa
friskolor. SVT Nyheter, 13 mars 2018.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialdemokraterna- haller-presskonferens-1 [2018-04-10]
Stockholm Stad: Utbildningsförvaltningen (2017). http://www.stockholm.se/- /Kontakt/Kontakta-oss/?term=216523 [2018-04-17]
Svenska kyrkan (2015). Analys av statistik. https://www.svenskakyrkan.se/statistik [2018- 05-03].
Söderberg, R. (2017). Föräldrar bryter medvetet mot skollagen. SVT Nyheter, 22 februari
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/foraldrarna-undervisar-barnen-hemma-stort- botesbelopp-vantas [2018-04-05].
Utbildningsdepartementet (2010). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Regeringens proposition 2009/10:165 s. 523). Stockholm: Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165
[2018-03-02]
Utbildningsdepartementet (1985). Om ny skollag m.m. (Regeringens proposition 1985/86:10, s. 50–51.) Stockholm: Regeringskansliet. https://data.riksdagen.se/fil/399F9A97-4CBF-
4310-975D-E629D424F7F1 [2018-03-06]
Wikipedia (2018). Homeschooling international status and statistics.
https://en.wikipedia.org/wiki/Homeschooling_international_status_and_statistics [2018-05- 18]
World Values survey (2014). Findings and insights.