Syftet med vår undersökning var att undersöka varför människor väljer att ansluta sig till nya religiösa rörelser. De frågor vi ville få besvarade var vilka existentiella behov människor anser att scientologikyrkan respektive Hare Krishna kan uppfylla. Dessutom ville vi veta vilka likheter och skillnader som människor ger som motiveringen för anslutning till scientologi-kyrkan respektive Hare Krishna. Innan vi diskuterar resultatet av vår undersökning ställer vi frågan om undersökningens trovärdighet.
8.1 Undersökningens trovärdighet
Vårt syfte med val av intervjupersoner var att få en så stor spridning som möjligt vad gäller grad av engagemang. Detta för att täcka en så stor bild som möjligt hos respektive rörelse. Vi har genom urvalet som skedde via kontaktpersoner från respektive rörelses försökt få en god spridning vad gäller grad av engagemang inom rörelsen. Vi hade önskat att vårt val av re-spondenter skulle uppfylla dessa krav. Vår ambition var dock inte möjlig att uppnå eftersom att vi enbart hade fyra informanter från respektive rörelse. Ytterligare ett problem som vi stötte på när vi skulle börja med intervjuerna var att det inte fanns några aktiva utövare i Norrbotten så därför var vi tvingade att göra telefonintervjuer. Helst hade vi som sagt sett att vi kunnat göra intervjuerna personligen och inte över telefon eftersom man då inte får samma uppfattning om personerna. Vi kunde inte se ansiktsuttryck, reaktioner vid frågeställandet och inte heller personen i sin helhet. Å andra sidan kan denna form av intervju ha medfört att våra intervju-objekt vågade svara mer sanningsenligt.
8.2 Orsaker till anslutning
Varför väljer människor att ansluta sig till nya religiösa rörelser? Vilka existentiella behov anser människor att Scientologikyrkan respektive Hare Krishna rörelsen kan uppfylla? Enligt våra informanter från Scientologikyrkan och Hare Krishna rörelsen kan vi se att vårt antagande om att samhällsförändringar, då främst sekularisering och individualism, påverkar människors förhållningssätt till religionen. Ett mer sekulariserat och individualistiskt samhälle leder till ett ökat intresse för nya religiösa rörelser.
Det vi nu kommer att presentera är en bild av informanternas existentiella behov och i och med det deras orsaker till anslutning.
Person A, Scientolog, var vid anslutningstillfället medlem i Svenska kyrkan men ansåg att denna inte kunde uppfylla hennes behov på självförverkligande och hennes vilja att hjälpa andra människor. Scientologikyrkan svarade däremot mot hennes behov av att kunna hjälpa människor. För oss målade Person A upp en bild av att det individualistiska inom Scientolo-gikyrkan får stor plats. Vi kunde se detta dels genom att hon inledningsvis var med i båda Svenska kyrkan och Scientologikyrkan och dels genom att hon fortfarande ber ibland på kvällarna. Person A hänvisar till Ron L. Hubbard som säger att alla människor får ha sin personliga tro utan att den ska behöva ändras.
Person B, Scientolog, lockades speciellt av det funktionella i Scientologikyrkan. Han hade vid anslutningstillfället magsmärtor och fann genom Scientologin botande metoder for dessa. Person B anger osjälviskhet, personlig tro och kyrkans annorlunda och spännande utformning som de existentiella behoven vid hans anslutning till Scientologikyrkan. Denna anslutning gjorde honom till en bättre människa på alla plan i livet.
Person C, Scientolog, vill använda sig av Scientologikyrkans metoder inom sin yrkesroll. Hon anser att Scientologikyrkans metoder är bättre än den offentliga sjukvårdens psykiatri och borde därför tillämpas i dess ställe. Vi kan se att hennes behov efter praktisk tillämpbarhet och tydlighet besvarades bättre inom Scientologikyrkan än Svenska kyrkan.
Person D, Scientolog, såg liksom Person C den praktiska tillämpbarheten som en av anslut-ningsorsakerna till Scientologikyrkan. Han fann sina svar på frågorna han ställde rörande livet. Person D anser att Scientologikyrkan hjälpte honom att hantera skilsmässan.
Person E, Hare Krishna medlem, säger sig ha fått en större självkännedom och självförståelse genom anslutningen till Hare Krishna rörelsen. Vi har sett att alla Hare Krishna informanterna anger det individuella behovsuppfyllandet som deras drivkraft i sitt engagemang inom rörelsen. Vidare anger Person E att det som lockade honom var att Hare Krishna rörelsen inte verkade följa de rådande normerna för kyrkligt liv.
Person F, Hare Krishna medlem, säger sig ha fått mer tålamod och är idag mindre egoistisk genom sitt engagemang inom Hare Krishna rörelsen.
Person G, Hare Krishna medlem, hade innan medlemskapet hos Hare Krishna varit en ”söka-re”. Han hade sedan länge varit intresserad av Transcendental Meditation och den österländska kulturen i allmänhet. Precis som de övriga Hare Krishna informanterna fann Person G svaret på sina livsfrågor och behov hos rörelsen.
Person H, Hare Krishna medlem, hade vid anslutningstillfället en längtan efter inre frid som besvarades genom Hare Krishnas fokus på yoga och meditation. Medlemskapet gjorde henne till en lugnare och mer harmonisk människa.
8.3 Skillnader och likheter
Inledningsvis har vi valt att ange skillnaderna mellan Scientologikyrkan och Hare Krishna rörelsen. Förändringarna i samhället ställer enligt informanterna ett högre krav på tydlighet och enkelhet vilket påvisas hos Scientologerna. Hare Krishna rörelsen å andra sidan har en stark fokus gentemot individens utveckling vilket också svarar emot de samhällsförändringar vi har utgått ifrån. Dessa olika individuella behov från våra informanter kunde inte uppfyllas i den Svenska kyrkan då de valt att gå ur kyrkan till förmån för dessa rörelser. En av informanterna var med i Svenska kyrkan samtidigt som hon var med i Scientologikyrkan. Detta ser vi som ett tecken på att tidsuppfattningarna är tillåtna att variera inom Scientologikyrkan.
Vi har observerat att Hare Krishna medlemmarna ofta relaterar till en tydlig gudsbild. Scien-tologerna talar i sin tur ofta om det vetenskapligt bevisade som L. Ron Hubbard skriver om. Scientologerna ser att sina metoder fungera på många delar i livet. Person B led av svåra magsmärtor och blev tack vare Scientologins metoder botad. Person B ser detta som en av de viktigaste orsakerna till hans anslutning.
Hare Krishna medlemmarna visar upp en större fokus på det mentala där yoga och meditation är en viktig del. Person H säger att ”Min längtan efter inre frid besvarades genom Hare Krishnas fokus på yoga och meditation”.
Hare Krishna medlemmarna känner att de fått ett inre lugn genom sin anslutning. Exempelvis säger Person H att ”Jag har blivit en lugnare och mer harmonisk människa sedan jag gick med i Hare Krishna”. Scientologerna å andra sidan trycker på att det är viktigt att få hjälpa andra människor och därigenom själv bli en bättre människa. Vi ser också tydligt en fokus mot att allt
är förklarat tydligt och enkelt inom Scientologin. Person C säger att ”Livet är som att läsa en karta, bara man följer vägen kommer man till målet”.
Den största skillnaden mellan informanternas trosföreställningar hos respektive rörelse är att man inom Scientologin tror på ett obestämt högre väsen och hos Hare Krishna tror man på en specifik Gud (Krishna). Person B (Scientolog) säger att ”Det är inte viktigt vad det är utan jag vet bara att det finns något där ute”. Person F (Hare Krishna) säger att ”Krishna leder mig till målet”, säger Person F.
På frågan gällande om det var viktigt för informanterna att trosuppfattningen var vetenskapligt bevisad var det skiftande svar. Vi kunde dock se att ett tydligare krav på detta hos Scientolo-gerna.
Informanterna tillhörande Scientologikyrkan var stolta och nöjda med deras organisation och ledarskap. Informanterna vill att det svenska samhället ska ta efter och lära av Scientologi-kyrkans metoder vad gäller just dessa ämnen. Scientologikyrkan utbildar också olika företag inom olika tekniker, t.ex. anställningsintervjuer vilka man tycker borde vara eftersträvansvärda inom det svenska samhället. Person A äger att ”Företag och organisationer i Sverige skulle vinna mycket på att använda sig av våra metoder gällande organisation och ledarskap”.
Informanterna inom Hare Krishna rörelsen tycker i sin tur att det har varit svårt för rörelsen eftersom de är så pass små i Sverige. Eftersom Hare Krishna ursprungligen kommer från Hinduismen som är en gammal religion har den inte utvecklats och förnyats gällande att nå ut till människor på det sätt som dagens samhälle nästan kräver. Enligt vissa av informanterna inom Hare Krishna kan deras organisation och ledarskap därför anses gammalmodigt och borde förnyas. ”I takt med att samhället utvecklas måste också Hare Krishna göra det”, säger Person F.
Vi går vidare med att presentera de likheter som vi funnit mellan de två rörelserna. Alla våra informanter har talat om ett behov av att se mening i livet. Informanterna hänvisade alla till en svår tid i livet som en av orsakerna till anslutning. De sökte stöd och hjälp hos respektive rörelse. Alla ansåg sig också ha fått det stöd de behöver.
Konsekvent för alla informanterna är att alla, utan undantag, blivit lyckligare människor genom sin anslutning till respektive rörelse. Informanterna känner också att de funnit meningen med livet och att de genom detta vuxit som människor.