I diskussionen kommer jag för tydlighetens skull dela in frågeställningarna i stycken. Detta för att ge läsaren en tydlig förklaring vad studien har lett till utefter varje fråga.
9.1 Vad betyder det sociala nätverket: familj, släkt, vänner och vad har det betytt för återhämtningen?
Studien har gett mig förståelse för att det sociala stödet har stor roll i möjligheten att återhämta sig från detta komplexa fenomen, som utmattningssyndrom visat sig vara. Topor (2001) beskriver vikten av det sociala stödets betydelse, där andra människor förutom familj och professionella har haft en avgörande roll i återhämtningsprocessen (Topor 2001:128, 144 f). De professionella och sociala relationernas betydelse har bidragit till uppbyggnad av intervjupersonernas jagstyrka och kunskap med stabilt stöd har givit kraft till att hantera
stress. Antonovsky (1991) bekräftar också vikten av socialt stöd, dessutom anser han att alla stress vi utsätts för görs begriplig och att vi har en tillit till vår inre och yttre styrka (Antonovsky 1991:13, 29f, 86f, 160f). Familj och vänner har bidragit med meningsfullhet och underlättat hanterbarhet. Deras möten med människor i stresshanteringskursen som var i liknande situation som dem, beskriver intervjupersonerna har bidragit till att begripligheten för deras situation har ökat.
9.2 Vad betyder de professionella relationerna: med läkare, samtalsterapeut, kurator och vad har de betytt för återhämtningen?
Det har framkommit både likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser i återhämtningsprocessen. En skillnad som har varit påtaglig är att de som har haft sitt jobb kvar, har haft en betydande hjälp i rehabilitering av arbetsledning och arbetskamrater medan de som av olika anledningar inte har haft arbetet kvar har fått möjlighet till rehabilitering genom en stresshanteringskurs. De professionella kontakterna har med sin kunskap som erfarna stresshanterare och kuratorer genom stresshanteringskursen varit betydande för intervjupersonerna. Samtalen har öppnat upp förståelse för utmattningssyndrom och givit dem bekräftelse på att de inte är tokiga och att de kommer att bli bra. Här kan man som nämnts se att de professionella kontakterna har varit av stor betydelse för intervjupersonerna. På stresshanteringskursen har de fått delta i gruppövningar med erfarna stresspedagoger för att lära sig hantera stress. Där har de kunnat upprätthålla den gruppgemenskap liknande den som arbetskamrater erhåller. Här kan man se hur pass avgörande de professionella kontakterna är tillsammans med det sociala nätverket för att göra återhämtningen möjlig. Stresshanteringskursen har även bidragit med kunskap och förståelse till att hantera utmattningssyndrom. Den har möjliggjort till samtal där erfarenheter har kunnat delas och de har fått bekräftelse av människor med liknande utmattningssyndrom.
Jag har kommit fram till att ett utmattningssyndrom kan bidra till att man kan känna sig utanför i samhället. För att undvika att utanförskap inträffar skulle man kunna framställa en allmän plan med riktlinjer hur man går tillväga metodiskt i återhämtning från utmattningssyndromet. Redan vid första kontakten med vården finns en möjlighet till att inge personer som drabbats av utmattningssyndrom hopp och redskap till en väg ut. Utifrån resultatet kan jag se att det inte är en omöjlighet då forskningen har kommit fram med en hel del om återhämtning från utmattningssyndrom. Enligt mina reflektioner kan jag se att denna
information skulle kunna förhindra återhämtningens långa och smärtsamma process och därmed undvika att personer försätts till ett offer. Det sociala nätverket ger styrka till att hantera sin livssituation då det motsäger att talspråket ”ensam är stark” har någon relevans till det sociala nätverkets trygghet. Mina resultat är i linje med vad tidigare forskning har visat då de sociala relationernas betydelse har varit viktiga för människors väg tillbaka från utmattningssyndrom eftersom flertalet har återhämtat sig.
9.3 Hur har personer med utmattningssyndrom själva fått förändra sitt liv för att behålla balansen och hur har livet förändrats i övrigt?
Vad som kan ses utifrån intervjupersonernas beskrivningar är att man inte ska låta sig styras av andra alltför mycket utan sätta sina egna gränser efter sin förmåga vad man klarar av och vill. Detta är viktigt för att bibehålla sin hälsa, skapa stabilitet och balans i sitt liv. Det kan vara svårt att sätta sina egna gränser och ta kontroll över sina val i vårt pressade samhälle idag. Enligt Maslach (2001) kan utmattningssyndrom uppstå vid för stor arbetsbelastning och med ett tvång att göra alltför mycket med för få resurser på alldeles för lite tid. Själv anser jag att det är betydelsefullt att man måste inse att det är viktigt att man inte behöver bidra med mer än det man klarar av att presterar. Detta leder till att det är viktigt att alla individer sätter sina egna gränser för vad de kan klara av. De har också fått lära sig att sätta upp egna gränser i av professionella i stresshanteringskurser. Efter en fysisk skada så finns möjlighet att återgå till ett vanligt liv igen, men efter ett utmattningssyndrom så måste man tänka på hur man lever för att inte åter insjukna. Antonovsky (1991) menar att vi klarar påfrestningar olika beroende på hur vi tillämpar oss copingstrategier, problemlösning med självinstruktioner som bidrar till ökad förståelse för stress. Hur pass bra ens förmåga är att hantera den stress vi utsätts för är avgörande för graden av sjukdom eller hälsa (Antonovsky 1991:86f,160f). Utifrån deras berättelser tolkar jag att copingstrategierna kan vara en tillgång till ökade resurser och en del av empowerment-processen, där det sociala stödet ger en möjlighet för att komma vidare och skapa en känsla av vardagsmakt där man kan sätta upp egna gränser för vad man klarar av privat och på arbetsplatsen. Detta diskuterar Larsson (2007) om i sin forskning och kan i sin studie se att det inte bara är de inre faktorerna som har betydelse utan samspelet med omgivningen är viktig för vägen tillbaka till arbetslivet. (Larsson 2007:110f). Kunskaper om copingstrategier har ökat kontrollen över deras situation och har därmed haft inflytande i deras återhämtningsprocess (Larsson 2007:40f). Detta bidrar till att de idag har lättare att hantera stress och bibehålla balans i sina liv.
Croona (2003) styrker också vikten av kunskap, bemötande och förståelse för fenomen som utmattningssyndrom där det sociala samspelet har betydelse för återhämtning. Här kan man se hur viktigt bemötande är i återhämtningsprocessen, med de viktiga delarna att finna sig själv med egenvärde och att vara någon inför andra. Man kan se att det även stärker ens självkänsla, vilket också bidrar till ökad hanterbarhet och meningsfullhet i återhämtningsprocessen. Ett stärkt självförtroende med egen förmåga att ta kontroll över sina egna val är bra förutsättningar för hanterbarhet över sitt liv. Detta har framkommit att vara betydelsefullt i intervjupersonernas egen förändring för att behålla balansen och meningsfullhet i sina liv.
Djuren har en betydelse för återhämtning som intervjupersonerna så varmt talat om och som styrks av Topor (2001:299f, 331). Min reflektion kring detta är ens egen betydelse av att vara behövd och älskad av något levande och där ömsesidig kärlek kan stärka vikten av ens egen mening av att vara viktig och finnas till. Deras naturliga närvaro i nuet är också förstärkande som jag kan se i deras återhämtningsprocess.
9.4 Slutord
Möjligheten till att göra detta arbete har gett mig en ökad förståelse för vad gäller det sociala nätverkets betydelse för människors tänkbarhet att återhämta sig från utmattningssyndrom. Något jag under arbetets gång har reflekterat över är att vännernas betydelse har varit så pass mycket större än familjens. Anledningen till detta tror jag kan vara att dagens familjekonstellationer ser väldigt olika ut då många lever ensamma, tillsammans med sina barn medan andra lever i parförhållanden och den genuina kärnfamiljen blir allt mer sällsynt. Tidigare då kärnfamiljen var vanligare upplever jag att man ställde upp för varandra i med och motgångar. Eftersom detta är allt mer sällsynt idag så tror jag att vännernas betydelse har blivit allt mer framträdande. Anledningen till familjens minskade betydelse är något jag gärna ser att man skulle kunna undersöka vidare. Ytterligare något jag noterat är att intervjupersonerna själva inte lagt någon vikt vid sjukskrivning utan enbart påtalat vikten av att få komma tillbaka i arbete i egen takt. Detta tror jag kan bero på mina frågeställningar då jag valt att fokusera på återhämtningen istället för sjukdomsbilden. Min uppfattning i innebörden av att vara någon inför andra är stärkande för ens självkänsla. Respekt från andra är viktigt för återhämtningen. Personer med utmattningssyndrom har större möjlighet att
återhämta sig om de blir sedda och accepterade av sin omgivning. Motsatsen, att inte bli sedd och accepterad, leder till stigmatisering och bromsar tillfrisknandet.
Avslutningsvis vill jag visa på att när intervjupersonerna ger uttryck för att deras känsla av sammanhang ökar (meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet) ger det möjlighet till en start för deras återhämtningsprocess. De tre teoretiska begreppen i KASAM tolkar jag som förutsättning för återhämtningsprocessen. Familjerelationen och vänner gav stöd i hanterbarhet och meningsfullhet. Stresshanteringskursen gav stöd också i begriplighet. De professionella relationerna gav stöd i hanterbarhet och ökade deras förståelse för sin livssituation.
Referenslista
Litteratur och Elektroniska källor
Allwood, M & Erikson, G.M. (1999) Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Studentlitteratur: Lund
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur: Lund
Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm
Croona, G. (2003) Etik och Utmaning, Om lärande och bemötande i professionsutbildning: Lindköpings Universitet (Doktorsavhandling) (100319)
Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, U B, Starrin, B, Janson, S. (2003) Utbränd och emotionellt utmärglad. Studentlitteratur: Lund
Eriksson, M, Thorzèn, D, Oliverstam, C, E, Thorsén, H. (2004) Att läkas i livet och arbetslivet. Studentlitteratur: Lund
Ericsson, Lidman., E. ( 2008) The complicated struggle to be a support: meaning of being a co-worker, supervisor and closely connected to a person developing burnout, Umeå University, (100402) ISSN 0346-6612;1193
Glise, K (2007) Stressrelaterad psykisk ohälsa – hur ser problemen ut? Socialmedicinsk tidskrift, årgång 84, häfte 2 (100412) http://www.Socialmedicinsktidskrift.se
Hallerstedt, G (2006) Diagnosens makt, om kunskap, pengar och lidande. Daidalos AB Göteborg
Johannisson, K (2004) Svensk neuropsykologi, Tema: Stress 16 2004:1
Johannisson, K (2006) Hur skapas en diagnos?kap,2:Hallerstedt, G (red.) Diagnosens makt, Om kunskap, pengar och lidande. Daidalos AB: Göteborg
Larsson, A-C (2007) Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser, Linköping, (100404) ISBN 978-91-85831-02-9, ISSN 1654-2009
Merriam Sharan, B (1994) Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur: Lund
Maslach, C (1999) Sanningen om utbrändhet, Natur och Kultur: Stockholm
Maslach, C. (2003) Burn out: the cost of caring/Christina Maslach progue by Philip G Zimbardo. (100408) ISBN 1-883536-35-9
Maslach, C. (2008) Burnout: 35 years of research and practik. (100414)
www.emeraldinsight.com/1362-0436.htm
Patel & Davidsson (2003) Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur
Robson, C. (2002) Real world research, (Second ed.). Oxford: Blackwell
Schön, U-K (2009) Kvinnor och mäns återhämtning, Natur och kultur: Stockholm
Selander, J (2001) i Croona, G. (2003) Etik och Utmaning, Om lärande och bemötande i professionsutbildning: Lindköpings Universitet (Doktorsavhandling) (100319)
Topor A (2001) Återhämtning från svåra psykiska störningar. Natur och kultur: Stockholm
Topor, A (2001) Manging the contradiction recovery from severe mental discorders, Stockholms univeritet. (100412) ISBN 91- 7265 –184 –9.
Topor, A (2002) Manging the contradiction recovery from severe mental discorders, Stockholm, (100406) ISBN: 91-7265.189-4, ISSN:0281-2851
Topor A (2004) Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Natur och kultur: Stockholm
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning
Wedin, S. Sandell, R (2004) Psykologiska undersökningsmetoder-en introduktion. Studentlitteratur: Lund
Warner R. (1994) i Schön, U-K (2009) Kvinnor och mäns återhämtning. Natur och Kultur: Stockholm
Bilaga
Intervjuguide Familj:
1. Något utmärkande som din familj uttryckt positivt i din återhämtningsprocess? 2. Vad har din familj bidragit med för att göra återhämtningen möjlig?
Vänner:
3. Är det något speciellt i bemötandet hos medmänniskor som har underlättat till ditt tillfrisknande?
4. Hur har det sociala nätverket i omgivningen bidragit till tillfrisknandet? 5. Vad i de sociala relationerna är idag viktigt för att bibehålla hälsan? 6. Hur har de nära vännerna bidragit till din självkänsla?
7. Vad har dina vänner bidragit med för att göra återhämtningen möjlig? Professionella och arbetsmiljö
8. År det något extra de professionella kontakterna bidragit med för återhämtningen? 9. Något de sagt eller gjort för dig som du vill bidra med?
Egen
10. Återhämtning är ofta följden av ett arbete som individen själv gör. Hur har återhämtningen ökat kontroll av ditt liv?