I detta avsnitt syftas det till att diskutera delar av min analys som jag finner intressanta. Kapitlet delas upp i en mer allmän diskussion om analysen för att sedan övergå till en mer specifik diskussion kring om hur böckerna kan användas i undervisning i de yngre
årskurserna i grundskolan.
6.1 Diskussion av analysen
En tanke som hela tiden var närvarande i läsningen av mitt valda material var att jag under alla tre böckerna såg respektive films karaktärer i huvudet. Detta skulle kunna ha betydelse för analysens resultat och jag har under hela arbetets gång funderat på hur stor betydelse det kan ha. Det blev extra tydligt i analysen av mammornas egenskaper. I sekvenser då
exempelvis Lovis visade sig ha ett hett temperament underbyggdes till viss del av min medvetenhet om hur Lena Nyman porträtterat henne i filmatiseringen. Att filmen till stor del är lik boken gör således också att skådespelarnas tolkning hamnar nära texten och detta gör att min analys kan ha påverkats av det. Men jag vill hävda att det inte skedde på ett negativt sätt.
Kåreland skriver om skiftningen i barnlitteratur under 1900-talet, och menar att de vuxna karaktärerna gick från att vara auktoritära och uppfostrande till att bli mer jämbördiga med barnen. Detta ledde till att barnen i böckerna fick ta mer ansvar än tidigare (Kåreland 1994, s. 98f). Ronja rövardotter (1981) är ett bra exempel på detta då hon visar sitt missnöje med att de vuxna karaktärerna rövar, alltså beter sig dumt mot sin omgivning och personerna i den. Denna aspekt går också att se i Madicken (1960), om än inte lika tydligt. Mamma Kajsa beskrivs med ett tydligt förakt mot den fattigare grannfamiljen Nilsson och det är Madicken som visar på en nytänkande och mer medmänsklig sida gentemot dem, och då främst Abbe. I
Emil i Lönneberga (1963) blir detta perspektiv inte lika tydligt som i de andra två böckerna.
Vad detta beror på kan min analys inte svara på, men ämnet skulle onekligen vara intressant att undersöka.
Att undersöka i vilken mån mammorna påverkade handlingen och genom det ge dem en klassificering visade sig vara komplext. Efter inläsning av litteratur till kapitlet ”Teori och metod” blev det tydligt att Lovis är den mamma i Astrid Lindgrens verk som ses som mest betydelsefull, vilket Edström poängterar (Edström 1996, s. 32). Det intressanta med detta är att jag efter min läsning av mitt valda material fick en känsla av att Alma var mer närvarande
än Lovis genom berättelsen. Mest närvarande blir ju då inte synonym med mest betydelsefull, vilket analysen visar. Denna analys kan då ses som en näranalys som genom djupgående analyser visade andra resultat än de som först blev tydliga vid genomläsning av det valda materialet. Detta går återigen att koppla till Edström (1996) och hennes talade titel på artikeln som tidigare refererats till: ”Mamman hos Astrid Lindgren: betydelsefull även när hon inte syns”. Mammor i barnlitteratur är närvarande på en mängd olika sätt, och mest närvarande betyder inte nödvändigtvis mest viktig, vare sig för karaktärerna eller för berättelsen i sig.
6.2 Astrids mammor i klassrummet?
Edström skriver om olika mammor i Astrid Lindgrens verk, och att alla modergestalter inte är de biologiska (Edström 1996, s. 33). I Madicken finns det dels mamma Kajsa som innehar en modersroll, men det finns också pigan Alva som till och från i berättelsen också innehar rollen som en modergestalt. Det som är intressant med det och värt att lyfta till diskussion är just den aspekten i relation till ”regnbågsfamiljer” eller andra liknande begrepp. När boken skrevs 1960 fanns det säkerligen inga intentioner på att spegla just ett sådant förhållande, detta eftersom det dröjer nästan tjugo år till innan homosexualitet avskaffas som sjukdom i Sverige. Alva och hennes modersroll kan dock spegla just den aspekten att alla mammor inte är den biologiska mamman utan kan vara en helt annan, och detta är en vanlig företeelse i
barnlitteratur, exempelvis Elsa Beskow och hennes bok Tant Grön, tant Brun och tant
Gredelin (1918). I en undervisningssituation skulle elever med enkelhet kunna reflektera
kring att Alva som karaktär kan bytas ut till andra personer som innehar en föräldraroll, så som: två pappor, två mammor eller mor- och farföräldrar som nämndes under kapitlet ”Teori och metod”. Detta gör att boken med enkelhet kan användas i undervisningen kring
värdegrund. Även de tydliga klasskillnaderna i Madicken kan syfta till att belysa det faktum att vårt samhälle idag också har tydliga klassindelningar mellan olika samhällsgrupper.
Eklund skriver i sin uppsats att analysen visade på att karaktärerna har en vilja att göra rätt för sig i olika situationer (Eklund 2018, s. 25), och detta går också i linje med vad min analys har visat, då mammorna ofta vill göra gott mot sin omgivning. Men, det finns också exempel på när mammorna agerar tvivelaktigt, ett exempel på det är när Madickens mamma Kajsa visar en misstro mot den fattiga grannfamiljen Nilsson. Detta skulle också kunna lyftas som en diskussion i värdegrundsundervisning i de yngre åldrarna i grundskolan. Just denna aspekt skriver Göransson om och menar att en diskussion kring klasskillnader blir möjligt i klassrummet för de yngre åldrarna (Göransson 2010, s. 34).
Det valda materialet rymmer karaktärer som både vuxna och barn kan känna igen sig i. Böckerna bjuder också in till situationer som uppvisar både eftersträvansvärda handlingar och mindre eftersträvansvärda handlingar. Exempel på sådana handlingar är när Mattis vid
helvetesgapet säger att han inte längre har något barn. Elever i skolan skulle med största sannolikhet kunna sätta sig in hur det skulle kännas om en pappa yttrade dessa ord till sitt barn. En annan sekvens som kan användas är den när Lovis tar hand om Birk trots att Mattis och rövarna visar sitt missnöje, Lovis gör det som är rätt oavsett vad omgivningen tycker. Även i denna sekvens skulle elever kunna identifiera sig med karaktärerna, dels Birk, men också Ronja. Dessa sekvenser skulle kunna användas som en del av boksamtal i klassrummet för att undervisa elever i värdegrunden. Detta skriver också Nilsson och Pettersson om och poängterar i sin undersökning vikten av att ha en gedigen planering för användning av böcker i klassrummet. De menar att en högläsning av böckerna inte är tillräckligt för en
undervisningssituation utan bör kompletteras med en planering (Nilsson och Pettersson 2010, s. 34), och ett förslag skulle kunna vara boksamtal tillsammans med eleverna.