Genom litteraturstudier och genomförda intervjuer har syftet med arbetet uppnåtts och frågeställningarna besvarats. Denna undersökningsstudie går tillbaka till 1950-talet då Sverige efter andra världskriget satsade mycket pengar på att bygga upp sitt skolväsende. Många lärare utbildades och det infördes nioårig obligatorisk grundskola, grunden lades då till dagens skola. Vissa saker har förändrats under tidens gång, framför allt beroende på samhällets förändring, ekonomi och nya forskningsrön men många traditioner och idéer lever kvar.55
5.1 Lärarutbildningens förändring
Intervjuerna med de fyra lärarna visade att lärarutbildningen förändrats minst fyra gånger de senaste sextio åren, då de alla är utbildade lärare men med olika yrkestitlar. Jag uppfattade att de två äldre lärarna som utbildade sig på 1950- och 1970-talet var mest nöjda med sina utbildningar. De hade mycket läsinlärningsmetodik i utbildningen och fick många idéer och förslag på hur de skulle undervisa i läsning, medan de två yngre lärarna med nyare utbildningar inte upplevde det som att de fått lära sig så mycket om hur man skulle undervisa i läsning. Under deras utbildningar låg fokus på vilka läsinlärningsmetoder som finns, inte hur man använde sig utav dem. Kanske har förändringen i utbildningen skett genom att nya metoder uppkommit? Under 1950-talet och början på 1970-talet hade ännu inte den revolutionerande perioden inom läs- och skrivundervisning börjat, då fanns enbart en läsinlärningsmetod som användes - ljudmetoden och den ansågs vara den enda rätta, därför kunde man på dessa tidiga utbildningar praktisera och undervisa enbart kring denna metod. Idag och från och med slutet på 1970-talet komplicerades undervisningen kring läsinlärning på lärarutbildningarna, då nya metoder som LTG-metoden, Wittingmetoden och till viss del även Whole Language-metoden gjorde intåg i de svenska skolorna. Då kunde lärarna på lärarutbildningen inte längre fokusera på enbart en metod och lära ut den och kanske var det då som förändringen skedde? Åsikterna om dessa nya inlärningsmetoder var många, vissa tyckte att de var bra medan andra tyckte att de nya läsinlärningsmetoderna var rent förkastliga. Kanske var det så att man då valde att undervisa ytligt kring alla metoder, för att studenterna sedan själva skulle kunna få välja vilken metod de ville arbeta med? Ett bra sätt kan tyckas men jag har genom mina intervjuer fått uppfattningen om att de yngre lärarna inte
55
kände sig särskilt väl förberedda inför läsundervisningen när de kom ut i skolorna och skulle arbeta. De har istället fått söka sig kunskap genom litteratur och kollegor och på så sätt skapat sin egen metod. Detta tycker jag visar att starka direktiv och mycket läsinlärningsmetodik under utbildningen ger starkare, mer självsäkra, nyutbildade lärare.
Personligen kan jag känna igen mig i de två yngre lärarnas beskrivning av lärarutbildningen och skulle därmed önska en mer praktiskt inriktad utbildning. Man kan lära sig det mesta genom enbart praktik men man kan inte lära sig det mesta genom bara teori, båda delar krävs men jag tror att praktisk tillämpning vid läsinlärningsmetodikstudier krävs för att nyutbildade lärare idag ska våga tro på sig själva och sin kunskap. Det är viktigt att tillämpa teorin i praktiken. Den svenska lärarutbildningen har blivit allt mer akademiskt inriktad och självklart ska man ha en utbildning om man ska arbeta som lärare men jag tycker att lärarutbildningen idag är alltför teoretisk. Hur ska detta då kunna förändras, hur ska de nyutbildade lärarna få tid till både teori och praktik? Kanske kan studenterna, genom hela utbildningen följa en klass en gång per vecka och på så sätt aktivt delta i elevernas läsprocess och utveckling.
Även tidsålder, kunskapssyn och olika teorier har påverkat lärarutbildningen och på så sätt även lärarna och undervisningen. Vid 1950-talet var Piagets teori dominerande och kärnan var att barn behövde uppnå biologisk mognad för att kunna lära sig att läsa, skriva och räkna.56 Vid denna tid utbildade sig Ingrid och hon är än idag helt övertygad om att läsning enbart har med biologisk mognad att göra. De tre andra lärarna är däremot mer vacklande i sin teori och kunskapssyn, alla tre tror att det till viss del beror på mognadsnivå men påpekar också att det även finns andra delar som ska stämma för att ett barn ska kunna lära sig att läsa, exempelvis att läsintresset finns och att eleven ifråga känner sig trygg både i skolan och i hemmet samt att läsning anses vara viktigt och lustfyllt. De anser också att många elever utvecklas mycket när de kommer till skolan, i samspelet med läraren och de andra eleverna, då de stimuleras med nya varierande uppgifter. Dessa tre lärare är alltså inte överens med Ingrid om att det enbart handlar om en mognadsfråga, istället har de tagit till sig mycket av Vygotskijs tankar om att barn utvecklas i samspel med andra. Vygotskijs teori är idag ett vanligt perspektiv i svenska skolor och många arbetar med det sociala samspelet som utgångspunkt.57
56
Bengtsson, K. Kau, 070411
57
5.2 Läsinlärningsmetoder
Studien har också visat att alla fyra lärare, oavsett utbildning och ålder arbetar/har arbetat med ljudmetoden som grund, då de anser att det är den metod som fungerar bäst och som flest elever lär sig att läsa genom. Dessa åsikter grundar sig på erfarenhet och lärarnas eget undersökande arbetssätt. Trots att de alla har samma metod som grund ser ändå undervisningen olika ut, alla har genom erfarenhet och nya idéer skapat sin egen läsinlärningsmetod med inslag även av andra metoder. De tre lärare som har arbetat några år har genom sin erfarenhet provat olika metoder och på så sätt vidareutvecklat sin egen läsundervisning för att den ska passa de elever som de möter, lässtarka som lässvaga, så kallad individanpassad undervisning. Den nyutbildade läraren använde sig av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel för att eleverna skulle ha chans att ”skriva sig till läsning”, då detta passar vissa elever bättre. Ett arbetssätt som hon var ensam om i denna respondentgrupp. Kan detta bero på att hon utbildar sig i en tid då tekniken, i form av mobiltelefoni, tv och datorer, har tagit över barns och även vuxnas, fritid och intresse allt mer? Jag tror det och kanske är det ett sätt att fånga de barn som inte har funnit sitt läsintresse men som är intresserade av teknikens värld. Kan man på detta sätt hjälpa elever att lära sig läsa, tycker jag att det är bra, alla idéer som kan underlätta lästräningen för barn anser jag är till nytta. Det är dock inte sagt att de enbart ska träna sin läsförmåga på detta sätt.
Alla fyra intervjuade lärare använder sig som sagt av ljudmetoden och anser att den är bäst, men betyder det att den metoden är bäst, för alla barn? Personligen tror jag, precis som Sofia, att de flesta barn lär sig att läsa oavsett metod men att alla människor är olika och lär sig på olika sätt. Vissa barn har säkert lättare att lära sig då man går från del till helhet genom ljudmetoden medan andra barn behöver se helheten först för att sedan bryta ned meningar till ord och bokstäver. Det är där ansvaret som lärare kommer in, att underlätta läsinlärningen för alla barn. Jag anser att man då, precis som de fyra lärarna gör, kan använda sig utav det bästa från de olika läsinlärningsmetoderna trots att man exempelvis har ljudmetoden som grund. Enligt Caroline Libergs studie har även forskning visat att en variation i läsundervisningen fångar flest elever och gör dem till läsande individer.58
58
5.3 Hur påverkar skolväsendets försämrade status läsinlärningen?
Det är dock inte enbart lärarutbildningen och läsundervisningen som genomgått förändringar under dessa decennier, även det svenska samhället har förändrats. Detta har påverkat skolväsendet både ekonomiskt och socialt. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och stora förändringar i familjeförhållandena har skett. Vid intervjun med Ingrid berättade hon att man som lärare på 1950-talet alltid hade föräldrarnas stöd, läraren var en auktoritet som alla såg upp till och de flesta föräldrarna var villiga att hjälpa sina barn med skolarbetet. Så verkar tyvärr inte vara fallet idag, föräldrarna ifrågasätter många gånger skolornas arbete med eleverna och idag kan man som lärare inte se det som en självklarhet att alla föräldrar tycker att skolan är viktig. Då frågar jag mig, vad kommer detta sig, när och varför förlorade skolan sin status och hur påverkar denna negativa utveckling vårt land? Ska Sverige bli ett land med outbildade, okunniga människor i en tid då specifik kunskap och den tekniska utvecklingen kräver att vi blir ännu bättre på de saker vi gör? Det har till och med gått så långt att några av Sveriges företagsledare skrivit debattartiklar i ämnet. De ser med fasa hur unga människor idag kommer ut i arbetslivet utan tillräckliga kunskaper och de anser att Sverige måste satsa stora pengar på sitt utbildningsväsen för att komma till bukt med detta. Dessa företagsledare anser att problemet skulle kunna avhjälpas om lärarens lön och status skulle öka, då många välutbildade, duktiga lärare idag söker sig bort från skolans värld framför allt på grund av den dåliga lönen. Deras budskap med denna artikel blir tydligt genom detta citat: ”Ska man ha välutbildade behöriga lärare så kostar det. Vi måste få de bästa som lärare. Satsa på våra barn och ungdomar genom att satsa på skolan. Sverige har inte råd att avstå!”59 Jag tycker att det är bra att även näringslivet fått upp ögonen för detta stora samhällsproblem, i många år har lärarna kämpat för att det ska satsas pengar på skolan, nu kanske gensvaret blir bättre.
Men precis som Elbro nämner är ekonomin inte det enda som har betydelse för elevers resultat i skolan, framför allt är det hemmet och dess inställning som spelar stor roll.60 Skolans och lärarens status har som sagt minskat de senaste decennierna, vad kan det bero på? Anser föräldrar idag att läsning och övriga färdigheter som barn tillägnar sig via skolans undervisning, inte är viktiga? Eller kan det vara så att många föräldrar idag inte orkar vara vuxna, de kanske i all stress och press har tappat bort sin föräldraroll och inte orkar eller vill
59
www.aftonbladet.se, 070921
60
ta en konflikt? Är det då enklare att låta barnet slippa läxorna än att bråka med dem? Hur ska man då som lärare få föräldrarna att inse hur viktig skolan är och hur betydelsefullt det är att de hjälper sina barn? Precis som Längsjö och Nilsson skriver, informeras föräldrarna redan på BB om hur viktig den språkliga miljön är för barnen och att de behöver uppmuntras och stimuleras.61 Bör skolan bygga vidare på denna information och undervisa föräldrarna i läs- och skrivinlärning, precis som man gjorde vid Ingrids första tid i skolan, eller hur ska man göra för att få föräldrarna att förstå vikten av att kunna läsa och skriva? Kanske har barn, föräldrar och lärare idag olika föreställningar om vad god läsförmåga är och skulle ett tidigt föräldramöte med ett tydligt budskap om vad det är som krävs för att klara sig i skolan och vilka mål eleverna ska uppnå, kunna göra att alla hade samma utgångspunkt? Idag känns det som att skolan många gånger kämpar i motvind, både med föräldrars inställning och i konkurrens med teknikens utveckling. Filmer, dataspel och Cd-skivor tar över barns tid allt mer och i den konkurrensen försvinner böckerna. Är det så att barn idag är lata och genom film och olika ljudböcker vill slappna av och luta sig tillbaka utan att anstränga sig själva? Kanske beror det inte på lathet, anledningen är kanske den att de inte behövt träna sin läsning så mycket att de kommit över den första spärren och därför inte funnit läsglädjen och den avkoppling som böcker skänker? Kan det vara därför allt färre elever läser böcker frivilligt? Men hur ska man då göra för att få barn idag att vilja läsa? Ska man tvinga dem med metoden ”en kvart om dagen” som går ut på att alla barn ska läsa minst femton minuter varje dag, eller hur bör man göra?
När jag gick i skolan var de enskilda lässtunderna något som man längtade efter och såg fram emot, idag är min uppfattning att dessa stunder ses som ett tvång, en stund då många elever gör allt för att förhala tiden och syssla med något annat. Hur har det kunnat bli såhär, var har läsglädjen tagit vägen? De elever som jag har pratat med säger att det bara finns tråkiga böcker och att de hellre vill läsa serietidningar, och då kommer vi till ytterligare en konflikt i skolans värld. Är det okej att eleverna läser serietidningar istället för böcker, bara de läser? I den frågan är jag väldigt kluven, självklart tycker jag att det är bra att eleverna läser, men jag frågar mig samtidigt, vad blir det för läsning i en serietidning, då det enbart är korta repliker och sidor fulla med bilder? Missar man inte genom serietidningsläsningen en viss lästräning då man inte får den vanliga litteraturens textmönster och beskrivande handling? Jag vet inte riktigt hur jag i framtiden kommer att ställa mig i denna fråga och kommer när tillfälle ges att
61
diskutera det med kollegor och föräldrar för att få en mer nyanserad bild, innan jag fattar ett beslut. Men spontant känner jag nu att jag hellre skulle ägna många timmar i biblioteket tillsammans med eleverna för att de skulle finna ”riktiga” böcker att läsa.
5.4 Slutsats
Genom dessa studier kan olika slutsatser dras, bland annat att Sveriges skola under de senaste fem till sex decennierna genomgått en rad förändringar. Kanske framför allt på grund av samhällets förändring genom levnadsförhållande och ekonomi men också på grund av olika fokus i lärarutbildningen och nya läsinlärningsmetoder.
Lärarutbildningen har under dessa decennier reformerats minst fyra gånger, i takt med att nya forskningsrön och läsinlärningsmetoder tillkommit. Vid 1900-talets mitt dominerade ljudme-toden som läsinlärningsmetod och mycket tid lades på läsinlärningsmetodik under lärarutbildningen. Därefter kom 1970-talet med många nya läsinlärningsmetoder och gjorde lärarutbildningen mer komplex, undervisningen kom då att handla om alla läsinlärningsmeto-der, utan praktisk tillämpning. Denna förändring anses av respondentgruppen vara negativ, då nyutbildade lärare idag inte litar på sin läsundervisningsförmåga.
Trots dessa förändringar i både samhälle och lärarutbildning använder sig fortfarande många lärare, inberäknat de fyra intervjuade lärarna, ljudmetoden som grund vid läsinlärning. Den anses av respondentgruppen vara den bästa metoden, då de upplever att flest elever ”knäcker läskoden” genom tillämpning av ljudmetoden.
Jag tror att det är viktigt att fundera kring samtiden, vilka traditioner som vi bär med oss och vad vi kan lära oss utav dem, många tänker att ”det var bättre förr” och det kanske det var till viss del, men samtidigt måste man som lärare fokusera på det samhälle och den skola som man lever och arbetar i och göra det bästa av situationen. Samtidigt finns det mycket funderingar kring framtiden och vad som kommer att ske. Hur kommer exempelvis skolan att se ut år 2050? Kommer det ha skett lika stora förändringar som under dessa år som passerat sedan 1950 eller kommer utvecklingen ha avstannat? Kanske kommer det ytterligare några läsinlärningsmetoder? Förhoppningsvis återfår skola och utbildning sin status, med engagerade föräldrar och kunskapstörstande barn som resultat, det kan dock bara framtiden utvisa.
5.5 Vidare forskning
Detta examensarbete har väckt många nya tankar och funderingar hos mig och för att vidareutveckla det resultat som framkommit och de frågor som väckts under processens gång skulle jag vid vidare forskning vilja fokusera på lärarutbildningens förändring. Angående lärarutbildningen skulle jag vilja forska kring varför förändringen har skett i utbildningen och hur man som lärarutbildare idag tycker att man ska komma till bukt med det problem som råder, att nyutexaminerade lärare inte känner sig säkra på sin undervisningsförmåga i läsning. Går det att på ett konkret sätt undervisa kring olika metoder och hur ska man binda samman teori och praktik?
Vidare frågor som väckts är hur hem och skola ska samarbeta för att gynna eleverna på bästa sätt? Det skulle också vara intressant att undersöka hur olika föräldrar, barn och lärare ser på läsning, vikten av god läsförmåga och vikten av vad som läses, serietidningar eller böcker.
Källförteckning
Tryckta källor
Björk, Maj & Liberg, Caroline, 2001:Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur. Elbro, Carsten, 2004: Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
Kungliga skolöverstyrelsen, 1962: Lgr62. Stockholm
Levander, Martin, 1998: Psykologi. Stockholm: Natur och kultur
Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd, 2005: Att möta och erövra skriftspråket. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2003: Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Richardsson, Gunnar, 2004: Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Skolöverstyrelsen, 1969: Lgr69, supplement del 2. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber AB.
Skolöverstyrelsen, 1980: Lgr80. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Utbildningsdepartementet, 1994: Lpo94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Internet
Aftonbladet, 070921: Rädda Sverige. hämtdatum: 070923: http://www.aftonbladet.se/debatt/article830180.ab
Göransson, Bengt, 2001: Historieämnets legitimitet: skola, akademisk disciplin, offentlighet. hämtdatum: 070819: www.vxu.se/hum/publ/humanetten/nummer9/art0115.html
Liberg, Caroline, 2003: Läs- och skrivinlärning i Uppsala kommun. hämtdatum: 070919: www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Skola_o_forskola/Utv%C3%A4r deringl%C3%A4sochskriv.pdf
Skolverket, 2000: Kursplan i ämnet svenska. hämtdatum: 070922:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087
Muntliga källor
Föreläsning av Eva Andersson, Karlstads universitet, 070412, Specialpedagogik 20p Föreläsning av Karin Bengtsson, Karlstads universitet, 070411, Specialpedagogik 20p
Bilaga
Intervjufrågor
- När är du född?
- Vad gick du för utbildning?
- Hur många år har du arbetat som lärare? - Hur tror du att barn lär sig läsa?
- Hur arbetar du med den tidiga läsinlärningen? Varför?
- Vilken/vilka metod/er praktiserades under din lärarutbildning?
- Hur har du upplevt att din läsinlärningsmetod fungerat för dina elever? - Om den inte fungerar, vad gör du då?
- Går din metod att variera efter alla enskilda elevers olika behov? Hur? - Får du regelbunden fortbildning inom detta område?