Diskussion av relationen mellan resultat och metod

För att undersöka hur social klass och kön påverkar individers känsla av tidsbrist bedömdes en kvantitativ metod som mest lämplig, då det är mest passande att använda kvantitativa metoder då påverkan mellan olika variabler ska mätas, samtidigt som det går att generalisera resultaten från kvantitativa studier till en större population (givet att urvalet är representativt). Det är tänkbart att det hade gått att studera tidsbrist och livstempot med hjälp av kvalitativa metoder, men det hade inneburit ett annat fokus: t.ex. ett fokus på människors erfarenheter av tidsbrist, eller kanske vilken mening människor lägger i sin fritidsanvändning – och alltså inte fokus på vad som orsakar känslan av tidsbrist, vilket är vad detta arbete har fokuserat på. Forskningsfrågan hade därmed inte kunnat vara formulerad på samma sätt om en kvalitativ metod hade använts.

Till sist vill jag återigen påminna läsaren om är att det analyserade materialet är från 2007, vilket måste tas med i beräkningen då läsaren bedömer resultatet. För att säkert kunna säga något om

förhållandena idag – dvs. tio år senare – så skulle såklart färskt material behövas samlas in. Det är förvisso alltid möjligt att spekulera om dagens förhållanden; jag tror t.ex. inte det vore orimligt att tro att liknande könsmönster är gällande idag: det är allmänt känt att etablerade könsnormer tar lång tid att förändra. För att säga någonting säkert skulle dock nya datainsamlingar på svenskar behöva göras, vilket är något som jag hoppas kommer att genomföras.

6.4. Avslutning

Resultatet för detta arbete har visat på stora skillnader mellan män och kvinnor – inte bara som enskild oberoende variabel i sig, utan också för resultaten gällande de andra oberoende variablerna. Detta pekar på vikten av att hålla kön separat i kommande analyser av tidsbrist. Fortsatt forskning behövs för att förklara resultatet som har uppvisats; bland annat anser jag att det vore viktigt med kvalitativ forskning som försöker ge ett komplement till den bild som har visats här, i synnerhet hur det kommer sig att

klasstillhörighet påverkar kvinnors upplevelse av tidsbrist medan det inte påverkar männens, något som kan bidra till en ökad förståelse gällande köns- såväl som klasskillnader. Precis som Roxburgh (2002, s. 141) menar är svaret på frågan om vilka som är tidspressade av stor vikt för att förstå relationen mellan sociala upplevelser och hur aktiviteter upplevs genom tiden. I det komplicerade arbetet att försöka förstå tidsbrist som ett socialt fenomen är alltså ett av de första stegen att kartlägga vilka individer det är som upplever tidsbrist – vilket är vad som varit syftet i detta arbete. Det bör dock understrykas att detta är just ett första steg: för att öka förståelsen krävs vidare forskning med andra, fördjupande frågeställningar. Detta är något jag blickar fram mot.

33

Litteratur

Agresti, A. (2007). An introduction to categorical data analysis (2. ed.). Hoboken, N. J.: Wiley. Augustinus. (2005). Ur Bekännelser. I K. Marc-Wogau (Red.), Filosofin genom tiderna - Antiken

Medeltiden Renässansen (4:e uppl., s. 322–338). Stockholm: Thales.

Barmark, M. (2015). Statistisk verktygslåda 0 : att förstå och förändra världen med siffror (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bourdieu, P. (1984). Distinction : a social critique of the judgement of taste ([New ed.]). London: Routledge.

Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter (4. uppl.). Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft : bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.

Bourdieu, P. (2011). The forms of capital.(1986). Cultural theory: An anthology, 1, 81–93.

Djurfeldt, G. (2010). Statistisk verktygslåda 1 : samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys (1. uppl.). Stockholm: Studentlitteratur.

Edlund, J., & Svallfors, S. (2008). ISSP 2007 - Leisure time and Sports I: Sweden. Swedish National Data Service. https://doi.org/10.5878/002394

Elias, N. (1989). Civilisationsteori. D. 1, Sedernas historia. Stockholm: Atlantis.

Elias, N. (1991). Civilisationsteori. D. 2, Från svärdet till plikten : samhällets förvandlingar. Stockholm: Atlantis.

Elias, N. (1992). Time : an essay. Oxford: Blackwell.

Enokson, U. (2005). Tid, pengar och sociala nätverk. En studie av arbetsvillkor och vardagsliv i Sävsjö (No. 2). Växsjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.

Enokson, U. (2006). Tiden i ett senmodernt vardags liv. En rollteoretisk analys av hushållens livsformer (socialt arbete No. 3). Växsjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.

34

Eriksson, L., Rice, J. M., & Goodin, R. E. (2007). Temporal Aspects of Life Satisfaction. Social Indicators Research, 80(3), 511–533. https://doi.org/10.1007/s11205-006-0005-z

Fuehrer, P. (2010). Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar. Stockholms universitet.

Garhammer, M. (2007). Time pressure and quality of life. I T. van der Lippe & P. Peters (Red.), Competing Claims in Work and Family Life (Vol. 2007). Cheltenham, UK ; Northampton, MA: Edward Elgar.

Haller, M., Hadler, M., & Kaup, G. (2013). Leisure Time in Modern Societies: A New Source of Boredom and Stress? Social Indicators Research; Dordrecht, 111(2), 403–434.

http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s11205-012-0023-y

Hamermesh, D. S., & Lee, J. (2007). Stressed out on four continents: Time crunch or yuppie kvetch? The review of Economics and Statistics, 89(2), 374–383.

Harvey, A. S. (1990). Time use studies for leisure analysis. Social Indicators Research, 23(4), 309–336. Hochschild, A. R. (1997a). The second shift. New York, N.Y.: Avon books.

Hochschild, A. R. (1997b). The time bind : when work becomes home and home becomes work. New York: Metropolitan Books.

Larsson, J. (2004). Vad är Tidsbrist? En forskningsöversikt och en modell för studier av barnfamiljers tidsmässiga välfärd.

Larsson, J. (2007). Om föräldrars tidspress: orsaker och förändringsmöjligheter. Hämtad från http://130.241.16.4/handle/2077/7367

Lois, J. (2010). The temporal emotion work of motherhood: Homeschoolers’ Strategies for Managing Time Shortage. Gender and Society, 24(4), 421–446.

Mattingly, M. J., & Blanchi, S. M. (2003). Gender Differences in the Quantity and Quality of Free Time: The U.S. Experience. Social Forces, 81(3), 999–1030. https://doi.org/10.1353/sof.2003.0036 Mattingly, M. J., & Sayer, L. C. (2006). Under Pressure: Gender Differences in the Relationship between

35

Menard, S. W. (2002). Applied logistic regression analysis (2. ed.). London: SAGE.

O’Connell, A. A. (2006). Logistic regression models for ordinal response variables. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Paulle, B., van Heerikhuizen, B., & Emirbayer, M. (2012). Elias and Bourdieu. Journal of Classical Sociology, 12(1), 69–93. https://doi.org/10.1177/1468795X11433708

Robinson, J. P., & Godbey, G. (1997). Time for life : the surprising ways Americans use their time. University Park: Pennsylvania State Univ. Press.

Rosa, H. (2013). Social acceleration a new theory of modernity. New York: Columbia University Press. Roxburgh, S. (2002). Racing through life: The distribution of time pressures by roles and role resources

among full-time workers. Journal of Family and Economic Issues, 23(2), 121–145.

Roxburgh, S. (2004). ”There Just Aren’t Enough Hours in the Day”: The Mental Health Consequences of Time Pressure. Journal of Health and Social Behavior; Washington, 45(2), 115–31.

SCB. (2003). Tid för vardagsliv: kvinnor och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

SCB. (2012). Nu för tiden : en undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11 = [Swedish time use survey 2010/11] (Levnadsförhållanden No. 123). Stockholm: Statistiska centralbyrån. Simmel, G. (2012). The Metropolis and the Mental Life. I Classical and Contemporary Sociological