Bärlagergrus utgör en kompromiss mellan sinsemellan motstridiga egenskaper som stabilitet, vattenkänslig het, hanterbarhet m.m. Material, som har låg finmate- rialhalt och hög permeabilitet samt därmed god
stabilitet i tjällossningen har istället dåliga utläggningsegenskaper samt låg stabilitet vid ringa vattenkvot.
E-modulvärdet hos bärlagergrus varierar i hög
grad beroende på dels försöksmetodik, (bl a storle ken av sidospänning) dels materialegenskaper. Bär lagergrus kan ha högt modulvärde vid hög finmate- rialhalt förutsatt att vattenmättnadsgraden ej är hög. Låg finmaterialhalt innebär däremot lägre
E-modul, men ringa vattenkänslighet. Den permanenta deformationen hos bärlagergrus ökar med finmaterial- halten.
Den i vägen uppmätta E-modulen skiljer sig ofta
från den i laboratoriet uppmätta och kan vara lägre, speciellt på svagt underlag. Modulvärdet beror ock så på lagertjockleken och är minst vid ringa lager tjocklek som ger liten sidospänning.
Eftersom vägskador i ett tjälaktivt klimat huvudsak ligen uppkommer under tjällossningen, bör funktionen under denna kritiska period vara av avgörande bety delse vid val av bärlagergrus. Detta gäller sär skilt i kritiska terrängpartier som skärningar eller också i lägen, där faran för smältvattenin- trängning är särskilt stor.
Risker för skador som beror på smältvatten är särskilt stor i norra Sverige. Detta innebär, att finmaterialhalten i bärlagergrus bör minskas på
bekostnad av utläggningsegenskaper och stabilitet vid låg vattenkvot.
Vid en jämförelse med utländska anvisningar fram står de svenska kraven på bärlagergrus som låga, särskilt i fråga om maximal tolererbar finmaterial- halt. Detta gäller i ännu högre grad för förstärk- ningsmaterial, i varje fall material som används i lagrets övre del.
Ofta tillämpas utomlands Casagrandes tjälfarlighets- kriterium (högst 3% <0.02 mm), som i överbyggnads- sammanhang snarare får ses som ett vattenkänslig- hetskriterium. Man ställer också lika höga krav på vatten- och tjälkänslighet hos bärlagergrus som hos förstärkningsmaterial, även om stabiliteten
inte behöver vara lika hög i det senare fallet.
Särskild försiktighet måste iakttagas, om finmate rialet har plastiska egenskaper och därmed ökad vattenkänslighet (mom 4.3). Ganska höga lerhalter tillåts i Sverige både i bär- och förstärknings- lagermaterial (3 resp 5 vikt-%).
Vid bärlagergrus av dålig kvalitet uppkommer ofta problem redan vid byggnadsstadiet. Bärlagergrus, exempelvis innehållande sedimentära bergarter som lerskiffer, kan vara särskilt svåra att hantera vid fuktig väderlek, eftersom finmaterialet har plastiska egenskaper.
Vattenkvoten i bärlagergrus är även viktig - problem med dålig bärighet kan uppstå vid hög finmaterial- halt. Vattenmättnadsgraden i materialet är avgöran de snarare än vattenkvoten. Hög vattenmättnads
fiknedbrytning kan även reducera hålrummet och där med öka vattenmättnadsgraden i bärlagret. En annan konsekvens av kombinationen hög finmaterialhalt och vattenkvot är, att ett slamskikt kan pumpas upp i bärlagerytan och t o m bilda ett glidlager under asfaltbeläggningen. Borstning av bärlagerytan och uttorkning är i så fall lämpliga åtgärder.
Risken för vägskador är stor, om bärlagergruset bli vit vattenmättat, innan asfaltbeläggning påförs. Särskilt oförmånligt är det, om bärlagret ligger på ett finmaterialrikt förstärkningslager, som förhind rar dräneringen nedåt. Skadorna kan komma på senhösten eller också under tjällossningen. Försiktighet måste därför iakttagas vid vägbygge under ogynnsamma väder leksförhållanden, särskilt på senhösten.
Bärlagergrus med skarpkantiga partiklar och särskilt god stabilitet erhålls vid krossning av berg. Enligt utländska erfarenheter kan t o m relativt mjuka berg arter (kalksten) eller konstmaterial (hyttsten) ge mycket goda resultat. En viss nedkrossning vid vält
ning kan vara fördelaktig ur stabilitetssynpunkt, så länge finmaterialbildningen är ringa. Särskilt oför månligt från deformationssynpunkt är grusmaterial med sandöverskott ("sandpuckelkurvor"). Betydelsen av partikelform avtar med djupet under vägytan. Hål- rumslika lager av makadamtyp eller dränerande grade- ringar ställer dock större krav på stenmaterial
kvalitet .
Bärlagergrus av bästa kvalitet kan framställas genom krossning av berg, särskilt om en väldefinierad korn kurva sammansätts av uppsiktade fraktioner, samtidigt som vatten tillsätts vid leverans för att motverka separation och underlätta packning. Vattenkvoten får dock inte bli för hög, annars finns risk för dålig
bärighet. I England har asfaltbeläggningen ibland glidit på "wet mix" med för hög vattenkvot.Tillsätt ning av ett bindemedel i låg halt vid direkt leverans är också en effektiv, både separationshämmande och bärighetshöjande åtgärd, som ibland används utomlands. En sådan kostsam beredning är dock möjlig endast i större anläggningar som finns i tätortsregioner, där goda avsättningsmöjligheter finns.
Lagring av bärlagergrus i konformade, höga upplag innebär en allvarlig risk för separation och därmed en försämrad produkt. Materialet bör istället spridas ut lagervis med lastare, varvid dock större utrymmen krävs. Silos kan även förses med separationshämmande anordningar som ger omblandning av materialet (figur 1).
En fullgod funktion av bärlagret kan inte erhållas om förstärkningslagret är av dålig kvalitet, särskilt
i dess övre del. Fördelaktigt är om vattengenomsläpp- ligheten ökar för det undre väglagret så att bärlager gruset kan dräneras. Enligt svensk anvisning kan
både A-material med hög finmaterialhalt, och hög
vatten- och tjälkänslighet, samt B-material med dålig stabilitet, användas i förstärkningslager. Det kan vara fördelaktigare att öka undergrundens bärighet
genom stabilisering än att öka tjockleken hos förstärk- ningslager.
Överytan hos utlagt bärlagergrus ska i möjligaste mån skyddas mot nedbrytning och nedsmutsning av bygg- nadstrafik, men även mot vatteninfiltration. Utom lands utförs ofta någon form av provisorisk förseg ling eller ytbehandling direkt efter utläggningen. På så sätt kan också en gynnsam efterpackning erhål las utan att materialet samtidigt blir försämrat beroende på finmaterialbildning eller också vatten- mättat vid regnväger. Det är dock svårt att försegla
en bärlagergrusyta, speciellt om finmaterialhalten är hög. Ytbehandling av typ Y1G kan vara lämpligt. Inblandning av ett hydrauliskt bindemedel ger en tåliga bärlageryta, men kostsam verkblandning erford ras .
Dränerande lager, lagda antingen över eller under bärlagergruset, provas utomlands. Ev. kan något asfaltbindemedel erfordras för ökad stabilitet. Förstärkningslagret kan utföras av bergkross med
låg finmaterialhalt men materialskiljande lager måste användas vid leriga undergrunder.
Bärlagergrus kan också ersättas med makadamöverbygg nad typ B B Ö . Nya problem kan dock härigenom uppstå; ju större hålrum desto större risk för omlagringar och nedkrossning av stenmaterialet.
LITTERATURLISTA
An Foras Forbartha. Teoranta RC 261. The interim guidelines on use of wet-mix macadam, 1983.
Armstrong, M.D. och Sparks, G.H. The use of different types of crushed rock and industrial by-products in flexible road bases. Roads and Road Construction, June 1958.
ASTM D-1241. Standard specification for soil-aggregate subbase, base, and surface courses.
ASTM D 2940. Graded aggregate material for bases or subbases for highways or airports.
Angenbach, N . B . , Johnson, R.B., Yoder, E.J: Degrada tion of aggregate. A report of a questionaire. School of Engineering. Purdue University, 1960 (opubl. rapport).
Autret, P. Laterites et graveleux lateritiques. ISTED- LC PC, 1983.
Baklgfkk, L., Slyngstad, T. , D0rum, S. Bestemmelse av materialparametre for vegbyggningsmateriale. SINTEF- Veglaboratoriet, Internrapport C 1134, 1983.
Barber, E.S., Steffens, G.P. Pore pressures in base courses. Proc. Highway Research Board, 1958.
Barenberg, E.J. Behaviour and performance of aggregate- soil systems under repeated loads. Univ. Illinois,
Civ. Engrs. Series, No 49, 1971.
Barksdale, R.D. Performance of asphalt concrete pave ments. Transportation Engineering Journal of ASCE, Jan. 1977.
Bartley, F.G. A review of aggregate research in New Zealand. Road Research Unit Bullentin 50, 1980.
von Becker, P. Einfluss der Materialeigenschaften
auf die Steifigkeitsentwicklung und hydraulisch gebunde- ner Tragschichten. Forschungsgesellschaft von Strassen- wesen. Arbeitsgruppe "Mineralstoffe im Strassenbau". Heft 1, 1976.
von Becker, P. Zur Annahne wirklichkeitsnäherer E- moduli als Kennwerte fur das elastische Verformungs-
verhalten flexibler Strassenbefestigungen bei elastizi- tätsteoretischen Beanspruchungsrechnungen. Forschung Strassenbau und Strassenverkehrstechnik, Heft 204, 1976.
Biczysko, S.J. Permeable sub-bases in highway pavement construction. Proc 2nd Symp. Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Bond, J.P. The Department of Transport Specification.
Proc 2nd Symp. on Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Bonnot, J. Les assises de chaussée en grave non-
traitée. Revue Générale des Routes et des Aerodromes. RecycLage Formation Continue-Fascicule 2, 1972.
Borgselius, S., Bejder, J. , Birck, C., LeksjzS, S. Stabilt grus. Komprimeringskontrol. Fors^g. Statens Vejlaboratorium. Interne Notater 144, 1983.
Brand, W. Anregungen zur Beurteilung und Beeinflussung der Eigenschaften von korngestuften Mineralgemischen aus gebrochenen Natursten. Die Natursteinindustrie nr 6, 1976.
Brandi, H. Grossversuche der Frostgefährdung von Kiesen. Strasse und Autobahn nr 3, 1970.
Brandi, H. Die Kornverfeinerung von Kiesen beim Einbau als Tragschichtmaterial. Strassen- und Tiefbau, nr 7, 1970.
Brandi, H. Frostkriterien von Korngemischen. Forschungs- gesellschaft fur das Strassenwesen in österreichischen Ingenieur - und Architekten-Verein 70, 1978.
Brown, S.F. The structural role of granular materials in flexible pavements. Proc. Symp. Unbound Aggregates in Road Pavements, Nottinghamn, 1981.
Brown, S.F. Structural role of the granular layer. Proc. 2nd Symp. on Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Bruzelius, N.G. Undersökning av vägars bärighet, del 1, Statens Vaginstitut, 1951.
Burns, J. The effect of water-table on the frost susceptibility of a road-making material. Transport and Road Research Laboratory, TRRL Supplementary Report 305, 1977.
Castan, M. Les graves non traitées. Quelques refle xions suggérées par l'experience du Laboratoire de Lyon, Bull, liaison Laboratoires Ponts et Chaus- sées 103, sept-oct, 1979.
Cedergren, H.R ., Godfrey, K.A. Water: Key cause to pavement failure? Civil Engineering-ASCE, Sept. 1974.
Croney, D., Jacobs, J.C. The frost susceptibility of soils and road materials. Road Research Laboratory,
Report No LR 90, 1967.
Dawson, A.R. Water movement in road pavement. 2nd Symp. Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Dempsey, B.J. Laboratory and field studies of channeling and pumping. Transportation Research Record 849,
1982.
Dencaussee, P. Influence des fines sur les qualités routiéres des graves. Revue General Routes et Aero dromes, 448, 1969.
Department of Transport, Specification for road and bridge works, Clause 810, 1976, London, H.M.SO.
Doyen, A. Die Entwässerung von der Strassen in Belgien. Mitteilung des Lehrstuhls Strassenwesen, Erd- und
Tunnelbau, Rheinich-Westfälischen Technischen Hoch- schule Aachen, Heft 3, 1964.
Drake, E.B. New subbase design uses commencially
available aggregates. Highway and Heavy Construction, Oct. 1979.
Dunlop, R.J. Some aspects of pavement design and performance of low volume roads in New Zealand. Tran sportation Research Record, 702, 1979.
Dunn, C.S. The stability of aggregates used in road sub-bases. Roads and Road Construction, March 1966.
Dunn, K.H. In-service degradation of base course aggregates. Highway Research Record 290, 1969.
Dunn, C.S., Bora, P.K. Shear strength of untreated road base aggregates measured by variable pressure
triaxial cell. Journal of Materials, vol 7, No 2, 1972 .
Eerola, M . , Ylisjoki, M. Proc. 1st Int. Cong. Int. Soc. Assoc. Engn. Geol. Paris, 1970, vol 1.
Emery, J. Characterization of flexible pavement com ponents. Paving in Cold Areas. Mini-Symposium Canada- Japan, Vancouver 1982.
Esch, P.E., McHattie, R. Prediction of roadway strength from soil properties. Int. Symp. on Bearing Capacity of Roads and Airfields. Trondheim 1982.
Forssblad, L. Packningskontroll med packningsmätare. Undersökningar på Arlanda. Dynapac Report nr 11,
1985.
Foster, Ch.R. Strength of bases and subbases. Int. Conf. Struct. Design. Flexible Pavements 1972.
Fry, J.W. Acceptance testing for granular materials. A suppliers viewpoint, Symp. Unbound Aggregates in Roads. Nottinghamn 1981.
Gaskin, P. Water susceptibility of gravel. Opubl. rapport, Veglaboratoriet i Oslo, 1981.
Gerlach, A. Bindemittelfrei Tragschichten in standar- disierten Fahrbahnbefestigungen. Forschungsgesell- schaft fur das Strassenwesen. Schriftenzeihe der Arbeitsgruppe "Mineralstoffe im Strassenbau" Heft 2,
1979.
Grace, H. The subsurface drainage of road pavements. Proc. Symp. Unbound Aggregates in Road Pavements Nottingham, 1981.
Grainger, G.D. The performance of granular base mate rials under traffic, Roads and Road Construction, Augusti 1965.
Gray, J.E. Characteristics of base course aggragetes determined by triaxial tests. National Crushed Stone Association, Engineering Bullentin No 12, 1962.
Groth, P.J. The use of high density layers in road pavements. Proc. 2nd Symp. on Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Haas, A study of the mechanism whereby the strength
of bases and subbases is affected by frost and moisture. P r o j . 4-5, National Cooperative Highway Research
Program, Summary of Progress, 1968.
McHattie, R . , Connor.B, Esch, D. Pavement structure evaluation of Alaskan Highways. Alaska Department of Transportation and Public Facilities. Division of Planning and Programming. Research Section. Report FHWA-AK-RD-80-1.
Heynes, J.H., Yoder, E.J. Effects of repeated loading on gravel and crushed stone materials used in the AASHO Road Test, Highway Research Record 39, 1963.
Hicks, L.D. Design and construction of base courses. Highway Research Bord, Bull 129, 1956.
Hill, J. Acceptance testing for granular materials. A materials engineers viewpoint. Symp. Unbound Aggre gates in Roads. Nottingham 1981.
Hill, J. Relevance and interpretation of laboratory tests. Proc. 2nd Symp. on Unbound Aggregates in Roads, Nottingham 1985.
Hingley, C.H. Waterbound macadam. Journal of the Institution of Highway Engineers, 1958, s 136-151.
Hoffmann, F. Qualitätssteigerung von mechanisch
stabilisierten oberen Tragschichten, Forschungsgesell- schaft fur das Verkehrs- und Strassenwesen im öster- reichischen Ingenieurs- und Architekten-Verein, 78, 1982.
Houlubec, I. Cylic creep of granular materials, Ontario Joint Highway Research Progamme RR 147, 1970.
Höbeda, P., Bunsow, L. Bärlagergrus egenskaper - en sammanfattning av påbörjade försök. VTI Intern rapport 83, 1972.
Höbeda, P. Nedbrytningen av bärlagergrus genom
byggnadstrafik - undersökningar på provbana år 1974, VTI Internrapport 260, 1076.
Höbeda, P., Bunsow, L. Nedbrytningsbenägenhet hos bärlagergrus -resultat från laboratorieförsök. VTI Rapport 140, 1977.
Höbeda, P. Vattenkänsligheten hos bärlagergrus. VTI Meddelande 121, 1978.
Höbeda, P., Bunsow, L . , Runeborg, Å. Skiffermaterial i olje- och bärlagergrus, VTI Meddelande 126, 1978.
Höbeda, P., Viman, L. metoder för bestämning av finmaterialaktivitet i vägöverbyggnadsmaterial. A. Litteraturstudie. B. Analys av "blåvärde". VTI Med delande 253, 1981.
Mclnnes, D.B. Strength criteria for pavement (base) materials. Australian Road Research Board, Proc. vol
5, Part 4, 1970.
Johnson, T.C. Is graded aggregate base the solution in frost areas? Proc. Conf. Utilization of Graded Aggregate Base Materials in Flexible Pavements, Oak Brook, 1975.
Jones, R.H., Hunt, G. The prediction of the frost- suscetibility of sub-base materials. The Highway Engineer, Jan. 1980.
Jones, R.H. Preventation of frost heave damage. Proc. 2nd Symp. on Unbound Aggregates in Roads, Nottingham, 1985.
Kalcheff, I .V. Characteristics of graded aggregates as related to their behaviour under varying loads and environments. Proc. Conf. Utilization of Graded Aggregates Base Material in Flexible Pavements, Oak Brook, 1974.
Kennedy, C.K. An experimental investigation of the behavoiur of wet mix road base material. Thesis, D.Ph. Univ. of Birmingham, 1974.
Kennedy, C.K., Lister, N.W. Experimental studies of slippage. Proc. Conf. The performance of rolled asphalt road surfacings, London 1979.
Kennedy, C.K. In-situ testing of unbound aggregates. Proc. 2nd Symp. on Unbound Aggregates, Nottingham, 1985.
Keyser, J.H. et al. Marginal aggregates for highway pavements. Bull. Int. Assoc. Eng. Geol. No 30, 1984.
rials from the viewpoint of a general contractor. Proc. Symp. Unbound Aggregates in Road Pavements, Nottingham, 1981.
Knoll, E . , Griebe, A. Mechanisch verfestiger Mineral beton mit Ausfallskörnung. Der Naturstein im Strassen bau 41, 1965/3.
Lake, J.R. Acceptance testing for granular materials. Proc. Symp. on Unbound Aggregates in Roads. Nottingham 1981.
Liicke, H. , Gerlach, A. Untersuchungen iiber die Standfestigkeit von Kornverbänden aus gebrochenem Gestein. Die Naturstein-Industrie Nr 11, 1972.
Liicke, H. , Hunger, N. , Gerlach, A. Einbau von Schotter- Splitt-Brechsandgemischen mit Strassenfertigern. Die Natursteinindustrie nr 6, 1980.
Makdisi-Ilyas, F. The effect of plasticity and quality of fines on stability of soil-gravel mixtures. Eng. Exp. Station, Purdue University, Joint Highway Project No C-36-45K, 1972.
Marek, R.Ch., Jones, T.R. Compaction - an essential ingredient for good base performance. Proc. Conf. Utilization of Graded Aggregates Base Materials in Flexible Pavements, Oak Brook, 1974.
McCullough, L.M., Snamh, M.S., Bell, A.L. The stability of road subbases. Proc. 8th Regional Conf. for Africa on Soil Mechanics and Toundation Engineering, Harare 1984.
McMaster, J.B., Wrong, G.A, Phang, W.A Pavement drainage in seasonal frost area, Ontario. Transportation and
Research Record 849, 1982.
Medina, J . , Preussler, E.S. Soil deformability in pavement design. PAN AM 83, vol I.
Milde, Schottertragschichten-Möglichkeiten, Heft 4, 1967.
Ministére des Transports. Complement å la recommen dation pour réalisation des assises de chaussées en graves non traitées. Paris, 1980.
Nakkel, E. Erfahrungen mit ungebundenen und gebundenen Tragschichten-Auswertung neuer Forschungsergebnisse. Die Naturstein-Industrie nr 3 och 4, 1977.
NCSA, National Crushed Stone Association, Statement of policy with respect to the AASHO road test, 1966.
Nikkanen, K. Effect of pavement layers on crazing in the Keski-Pohjamaa District of the National Board of Public Roads and Waterways (på finska med eng. summary). Oulun Yliopisto, Tie-ja Maarakennustekniikan Laitos, Julkaiso 34, 1980.
NVF. Nordisk Vejteknisk Forbund. Utvalg 30, Baerelags- grus, Rapport nr 9:1977.
Odemark, N . , Rengmark, F. Bearing capacity, Quest II 10th Congress PIARC, Istambul 1955.
Parrock, A.L. The use of crushed rock as a structural pavement layer in road construction, National Institute for Transport and Road Research, CSIR, South Africa. Technical Report RC/3/77.
Tragschichten aus gebrochenen Naturgestein. Der Natur- stein im Strassenbau 43, 1966/1.
Petrarca, R.W., Galdiero, V.A. Summary of testing of recycled crushed concrete. Tranportation Research Record 989, 1984.
Phang, W.A. The effects of seasonal strength variations on the performance of selected base materials. Depart ment of Highways Ontario Canada, Report IR 39, 1971.
Phang, W.A., Chong, G.A. Performance study on thin asphalt pavements. Proc. 19th ann. Conf. Canadian Techn. Asphalt Assoc. 1974.
Pike, D.C. Shear tests on graded aggregates. Tranport and Road Research Laboratory, Laboratory Report LR584, 1973.
Powell, W.D., Potter, J.F., Mayhew, H.C., Nunn, M.E. The structural design of bituminous roads. TRRL Labo
ratory Report 1132, 1984.
Readshaw, E.E. Some notes on base course stability. Canadian Good Roads Assoc, Proc. 1967.
Refsdal, G. Vegens nedbrytning. Nordiska Vägtekniska Förbundets kongress, Stockholm 1984.
Rentz, K. Qualitäts- und Mengenanspr iiche bei der Herstellung und Lieferung der Mineralstoffe fur das Deckenlos 81V1 der BAB 81 Stuttgart-Singen. Forschungs- gesellschaft von Strassenwesen. Schriftreibe der
Arbeitsgruppe "Mineralstoffe im Strassenbau", Heft 2, 1979.
Roads, sept. 1974.
Schwab, E. Erfahrungen mit dem Compactometer bei der Verdichtungskontrolle. Forschungsgesellschaft fur das Verkehrs- und Strassenwesen im österreichischen Ingenieur- und Architektverein, nr 78, 1982.
Scheiblauer, J. Mineralbeton - Tragschichten aus mechanisch verfestigten (korngestuften) Schotter. Der Naturstein im Strassenbau 41, 1965/3.
Scheiblauer, J., Bottiger. Mineralbeton mit Zusatz von Mö r telbinder. Die Naturstein-Industrie, nr 4, 1970.
Schellenberg, K. Substitution von Natursand durch Kalkbrechsand in Mineralbemischen aus Kalkstein. Die Naturstein-Industri Nr 4/1984.
Siedek, P. Erfahrungssamlung iiber das Verhalten neu- zeitlicher-Strassendecken unter den Verkehrsein- fliissen. Strasse unf Autobahn, Heft 6 och 8, 1969.
Simonsen, P., Hjalmarsson, S-O. Grundvattenytans inverkan på bärigheten. Ett fullskaleförsök. VTI Rapport 131, 1977.
Smith, R.B. A laboratory and field study on mechanical breakdown of gravel during construction. Austr. Road Research Board, Proc, vol 10, Part 3, 1980.
Strohm, W.E., Nettles, E .H., Calhoum, C.C. Study of drainage characteristics of base course materials. Highway Research Record, Nr 203, 1967.
Stubstad, R.N., Connor, B. Use of the falling weight deflectometer to predict damage potential on Alaskan
Highways during spring thaw. Transportation Research Record 930, 1984.
Sulten, P. Untersuchungen von Strassenbefestigungen mit Tragschichten aus Mineralbeton. Strasse und Auto bahn nr 5, 1972.
Sulten, P, Schulte, W. Erfahrungssamlung iiber das Verhalten von Strassenbefestigungen mit Schottertrag
schichten. Strasse und Autobahn, Heft 2, 1978.
Thagesen, B. m fl. Leveransbetingelser for materialet till mekanisk stabile grusbaerelag. Dansk Vejtidskrift nr 12, 1970.
Thagesen, B. Bärlagergrus (Alternativa material till vägbyggnad) NVF 12:e kongress, 1977.
Townsend, D.L., Mahill, J.W. The effect of crushed particles on the strength of base course materials. Queens University. The Ontario Joint Highway Research Programme, Project Q-19, Report, No 31, 1964.
Turnbull, W.J., Ahlvin, R.G., Brown, D.N. Evaluation of applicability of AASHO Road Test results to Corps of Eng. Flexible Pavement Design Criteria. Proc. 2nd Int. Conf. Structural Design of Asphalt Pavements
(1967), s. 1975-189, Univ. Michigan, 1968.
TVT. Technische Vorschriften und Richtlinien fur die Ausfiihrung von Tragschichten im Strassenbau, 1972.
Veglaboratoriet-Teknisk spalte (ingen förf.). 0kning av vegens baereevne med bruk av drenerende baerelag. Vegen och Vi, nr 1, 1985.
Ruttelschotterundterbaues. Strasse und Autobahn, Heft 4, 1958.
Waibel, P. Der Einfluss des Mineralbestandes auf die Frostsicherheit von Kiestraschichten Inst. Bodenmecha- nik und Grundbau T.H. Wien, Mitteilung H13, 1973.
Weingart, W. Erfahrungen bei der Rezeptierung von Mineralbeton fur den Strassenbau. Die Strasse nr 12, 1983.
White, O.A. Resiliency of base rock, Int. Conf. Struc tural Design of Asphalt Pavements. Univ. Michigan, Ann. Arbor 1962.
Wylde, L.J. Degradation of road aggregates. Australian Road Research Board, vol 6, nr 1, 1976.
Yoder, E.J. Principles of Pavement Design, Wiley, 1959.
Yoder, E.J. Fundamental properties relative to the behaviour under load. Proc. Conf. on Utilization of graded aggregates base materials in flexible pavements, Oak Brook, 1974.
Youdale, G.P. The role of crushed rock in pavements in a wet environment. Australian Road Research, No 98, 1978.