Även om det är omöjligt att dra några generella slutsatser om vad som skiljer kommunikationen på bildlektionerna från den kommunikation som äger rum på en
engelsklektion hoppas jag att den här studien i alla fall har gett en vag insikt i hur
kommunikationen kan skiljer sig åt ämnena emellan, bland annat när det kommer till frågan om att skapa dialoger och olika medieringsformer. Det är dock viktigt att betona att den här studien har sin grund i vad lärarna anser och tror om sig själva, något som potentiellt sätt hade kunnat testas genom att göra observationer av lärarna då de är i sin rätta miljö och undervisar. Potentiellt sett, för att befästa legitimiteten i den här studien, hade vidare studier kunnat göras genom att inkludera ett större antal respondenter. Studien hade kunnat vidgas ytterligare genom att antingen inkludera eleverna, för att få deras perspektiv och synpunkter, eller genom att göra analysera de läromedel och egenproducerade material som lärarna använder sig av. Det finns med andra ord ett flertal potentiella uppföljningar av den här studien, varav några jag personligen hade kunnat tänkas göra.
Referenser
Tryckta källorAlexanderson, Kristina. 2011. ”Twitter, Tjechov och klassrummet”. I Sociala? Medier?
En antologi om en ny tid, red. Michael Nilsson, Malmö: Manifesto.
Ammert, Niklas, red. 2011. Att spegla världen – Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Barnes, Rob. 1994. Lära barn skapa – Kreativt arbete med barn. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith. 2000. Introduktion till forskningsmetodik (tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder (andra upplagan). Malmö: Liber. Dysthe, Olga. 1996. Det flerstämmiga klassrummet – Att skriva och samtala för att
lära. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel. 2011. ”Vad gör läroboken?” I Att spegla världen – Läromedelsstudier i
teori och praktik, red. Niklas Ammert, Lund: Studentlitteratur AB.
Hundeude, Karsten. 2003. ”Det intersubjektiva rummet: klassrummets dolda
styrmekanismer för inkludering och exkludering av elever”. I Dialog, samspel och
lärande, Olga Dysthe. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, Mikael. 2012. Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Krippendorf, K. 1980. Content Analysis. London: Sage.
Lindgren, Monika. 2006. Att skapa ordning för det estetiska i skolan – Diskursiva
positioneringar i samtal med lärare och skolledare.Göteborg: Länstryckeriet. Lundgren, Ulf P. 1983. Att organisera omvärlden – En introduktion till läroplansteori.
Stockholm: Liber.
Marner, Anders. 2005. Möten & medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett
semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet.
Olsson Jers, Cecilia. 2010. Klassrummet som muntlig arena – att bygga och etablera
ethos. Malmö: Holmbergs.
Rostvall, Anna-Lena, & Staffan Selander. 2008. Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sundström, Malin. 2011. ”Unga konsumenters motiv till att använda Facebook”. I
Sociala? Medier? En antologi om en ny tid, red. Michael Nilsson, Malmö:
Svensson, Ann-Christine. 2011. ”Hur används läroboken?” I Att spegla världen –
Läromedelsstudier i teori och praktik, red. Niklas Ammert, Lund:
Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prima.
Internet
Marner, Anders. (2006). Professionalisering av estetiska ämnen – några problem och
förslag. Umeå: Umeå universitet.
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:154550(Hämtad 2012-10-29)
Marner, Anders & Örtegren, Hans. (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Forskning i fokus,
nr. 16. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1825 (Hämtad 2012-10-13) Skolverket. (2006). ”Läromedlens roll i undervisningen – Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap” Rapport 284. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640 (Hämtad: 2012-10-29)
Skolverket. (2012a). Ämnesplaner för bild. http://www.skolverket.se/forskola-och-
skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=BIL (Hämtad 2012-11-03)
Skolverket. (2012b). Ämnesplaner för engelska.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/eng?subjectCode=ENG (Hämtad
2012-11-03)
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (Hämtad 2012-12-31)
Eget material
Fem inspelade intervjuer med bildlärare på gymnasial nivå. (2012). Växjö Tre inspelade intervjuer med engelsklärare på gymnasial nivå. (2012). Växjö
HT 2012 Examensarbete – Bilddidaktik, 30HP Avancerad nivå GO2394
ABSTRACT
Jessika StrandbergKommunikationens roll i undervisningen
Hur kommunikationen i ämnena bild och engelska går till och skiljer sig åt sinsemellan på gymnasierna i Växjö.
The Role of Communication in Teaching
How communication in the subjects of Art and English proceeds and distinguish itself between the different subjects at local upper secondary schools in Växjö.
Antal sidor: 40
Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska – hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna. Resultatet visar även på att bildlärare har större benägenhet och förmåga att hålla en jämställd dialog med sina elever, samt att de använder det horisontella medieringsbegreppet och multimodalitet till en större
utsträckning. Engelsklärarna har däremot en större benägenhet att använda sig av dialogicitet vilket i sin tur gav engelsklärarna ett större tolkningsföreträde samtidigt som de använde det vertikalt/hierarkiska medieringsbegreppet. Med den här studien är det omöjligt att dra några generella slutsatser av konkreta skillnader i hur bildlärare och engelsklärare använder olika kommunikationsformer, dock kan studien erbjuda läsaren en vag inblick i hur kommunikationen kan ta form och äga rum i ämnena bild och engelska på gymnasial nivå.
Sökord: kommunikation, bild, bildämnet, bildlärare, engelska, engelskämnet, engelsklärare, läroplansteori, läromedelsteori, formell lärsekvens, sociokulturell teori, mediering, dialogicitet, multimodalitet, professionalisering av bildämnet.