I detta kapitel diskuterar jag resultatet utifrån mina frågeställningar med hjälp av mitt teoretiska ramverk och tidigare refererad litteratur.
- Hur beskriver skolbibliotekarier sin roll?
Skolbibliotekarierna i undersökningen beskriver sin roll utifrån de arbetsuppgifter de har och sin arbetssituation, vad gäller anställning och organisationen kring skolbiblioteksverksamheten. Den roll som framträder enligt empirin är i första hand en kulturförmedlande roll, men också
ämnesspecialistrollen och informationsförmedlarrollen kommer fram genom
användar-undervisningen. Skolbibliotekarierna har fokus på läsfrämjande, informationssökning och källkritik i kombination med de olika tema som elever arbetar med. Den roll som syns minst är
dokumentalisten, vilket kanske inte är så konstigt. Skolbibliotekarier arbetar med elever och lärare.
Fokus är innehållet. Socialarbetarrollen kommer fram när det gäller att förebygga svårigheter beroende på socioekonomisk och kulturell bakgrund. Verksamheten ser olika ut i olika områden och på olika skolor utifrån de behov som finns. Den upplevelseförmedlande rollen kommer fram när skolbibliotekarier genom olika aktiviteter i första hand vill marknadsföra biblioteket och i
undersökningen kopplas denna roll till den kulturförmedlande rollen. Alla bibliotekarierollerna går dock in i varandra och kan sägas finnas i olika hög grad.
Det som återkommer i intervjuerna är den pedagogiska rollen. Om detta är en roll eller en egenskap som Wagman (2008) diskuterar är intressant. Jag menar att i de olika bibliotekarieroller som
skolbibliotekarier har krävs också en pedagogisk kompetens eller en pedagogisk roll i olika hög grad. Limberg (2002) menar att en skolbibliotekaries arbetstid till största del består av undervisning och handledning och rollen är pedagogisk. Streatfield & Markless (Streatfield & Markless 1994, se Limberg 2002) menar också att rollen kan variera beroende på vilka undervisningsmetoder och vilken kunskapsyn som finns på skolan. Wagman (2008) diskuterar bibliotekariers kärnkompetens och menar att förmedla kultur, ha kännedom om litteratur, väcka läslust och vara serviceminded är delar som ingår. Andra delar som ingår i kärnkompetensen, enligt Wagman (2008), är
informationskompetens och kunskapsorganisation.
Ducander (1999) menar också att den pedagogiska rollen är den som kommer fram. Hans undersökning gällde bibliotekarier och gjordes visserligen då fokus var på utbildning, precis när datorer och internet började användas på bibliotek och är ett dokument av sin tid. Jag menar att den pedagogiska rollen i skolbibliotek finns eftersom skolbibliotekarier arbetar med kunskap och lärande. Skolans verksamhet bestämmer vad som ska vara utgångspunkt för verksamheten. Min undersökning visar att skolbibliotekarierna beskriver olika pedagogiska roller, när de beskriver sin delaktighet i olika aktiviteter.
I de olika dokumenten beskrivs också skolbiblioteks pedagogiska roll och jag håller med Limberg (2002) som menar att dokument på nationell nivå har störst betydelse för att legitimera
skolbibliotekens pedagogiska roll, medan kommuners och skolors dokument är viktiga för att tydliggöra bibliotekens funktion och roll i skolans verksamhet. Det är genom dessa olika dokument som skolbibliotekariers olika roller också måste synas, menar jag.
De uppdrag eller arbetsuppgifter som bibliotekarierna uppfattar att de har fått från rektorer rör utveckling av skolbiblioteksverksamheten det vill säga fler och andra arbetsuppgifter för att nå mål i skolan. Ytterligare en roll, menar jag, skulle kunna tillskrivas skolbibliotekarier, i alla fall just när skolbiblioteksverksamheten ska utvecklas, nämligen den projektledande rollen. Det räcker inte med att vara pedagog eller bibliotekarie. Om inte bibliotekarierna gör detta så förändras inte
verksamheten på skolbiblioteken utan blir en traditionell biblioteksverksamhet placerad på ett skola.
Jag menar att utveckla skolbiblioteket, det vill säga utifrån bibliotekariers olika roller arbeta pedagogiskt för att nå de mål elever ska uppnå, är en uppgift för alla i skolans värld om vi vill nå det som Loertscher (2008) kallar ”Learning Commons”.
Sammantaget kan konstateras att specificerade arbetsuppgifter eller uppdrag från rektor eller chef saknas. Skolbibliotekarierna bestämmer själv sin agenda. Det var inte alla som var säkra på om det fanns en biblioteksplan eller vad som angavs om skolbibliotek i den, men de har givetvis ändå en uppfattning om vad deras uppdrag innebär och vilken roll de har. Arbetsuppgifterna de ger sig själva är i princip desamma. Det är kvantiteten och kvaliteten som skiljer verksamheterna på de olika skolorna åt och svårt för mig att avgöra bara genom intervjuer. Frågan är hur likvärdiga skolor och skolbibliotek vi får?
- Hur upplever skolbibliotekarier sin arbetssituation?
Jag tolkar det som att skolbibliotekarierna upplever sin arbetssituation ganska lika trots att den är organiserad på olika sätt i de fem kommunerna. De hade olika anställningsförhållande och alla hade inte rektor som chef. I tre av kommunerna är rektorn på skolorna chef för skolbibliotekarierna och ansvaret för skolbiblioteksverksamheten ligger under bildningsnämnd, utbildningsnämnd och barn- och utbildningsnämnd. I de olika styrdokumenten och policydokumenten beskrivs vilken nämnd som ska ansvara för verksamheten, men någon mer exakt organisations- eller
verksamhetsplan finns inte. En skolbibliotekarie har chefen för barn- och utbildningsnämnden som närmsta chef och en skolbibliotekarie har bibliotekschefen som chef och är då anställd av kultur- och fritidsnämnden. Enligt skollag ska rektor vara ansvarig för biblioteksverksamhet på skolor.
Skolbibliotekssamordnaren Moa är anställd i en verksamhet vid sidan om bibliotek och skolor, ett resurscentrum. Hennes chef är förvaltningschefen för barn- och utbildning. Rektorerna verkade inte insatta i skolbiblioteksverksamheten utan litar på att skolbibliotekarierna vet vad och hur saker ska göras. Alla informanterna uttryckte att de var ensamma i sin roll på skolorna och jag funderar över hur man som bibliotekarie kan formas utan tydligt uppdrag, kollegor eller kunskap om den
skolverksamhet man befinner sig i.
Att anställningsförhållanden spelar roll tycker de alla. De uttrycker en vilja om att vara anställda av och i skolan för att få större möjlighet att påverka verksamheten. De tycker också att det är att föredra att bara vara på en skola. De menade att, om inte riktlinjer för hur arbetet ska se ut finns, behövs mer tid för spontan dialog så att kontakter kan knytas och samarbete byggas. Det tar tid. Det handlar också om att känna en tillhörighet och delaktighet. Precis som Thomas (2013) resonerar är det viktigt att skolbiblioteket legitimeras med hjälp av olika dokument.
Informanterna nämnde inte UNESCOs skolbibliotekmanifest vid något tillfälle, men alla biblioteksplaner hänvisar till detta. Manifestet är visionärt och inte något som kommuner måste följa, men så klart helst eftersträva. Här nämns fackutbildad bibliotekarie som ska ansvara för ledning, planering och bland annat ge stöd till elever och lärare vid informationssökning. Det verkar som om det i biblioteksplanerna refereras till detta dokument bara för att det ska göras, inte för att
det läggs någon vikt vid det. I detta manifest finns möjlighet att tolka in olika
skolbibliotekarieroller, både olika pedagogiska roller och olika bibliotekarieroller och också att tolka att det i skolbiblioteket ska finnas både skolbibliotekarier och annan personal. Fackutbildade skolbibliotekarier får främst en roll som ledare som ”ska ansvara för ledning och
planering” (Biblioteksföreningen 2006) medan annan personal får andra bibliotekarieroller.
Skolbibliotek kan utvecklas, tycker informanterna, genom att de inspirerar lärare och elever mer, både vad gäller läsning, informationssökning och källkritik. De ska arbeta med att ge tips till lärare.
Jag uppfattar det som att de känner sig som rådgivare eller konsulter det vill säga vill ha
pedagogiska roller som visar vägen till nya arbetssätt. Om de blir mer delaktiga i planering, är med på arbetslagsmöten och personalmöten så är chansen större att deras kompetens syns. Samtidigt får de då också själva mer inspiration genom samarbete med lärare, det blir ett givande och tagande. De tror att om arbetet de gör syns mer så sprids det som ringar på vattnet och lärarna kanske inser att bibliotekarier inte bara ska sitta i biblioteket och låna ut böcker - att de har en annan roll. Mia som är samordnare berättar om hur deras arbete med olika planer och strategier har påverkat utveckling i kommunen och hon säger ”det som behövs är lyhörda rektorer och drivande bibliotekarier.” De flesta efterlyser, även om det också är frihet att bestämma själv, en plan med mer tydliga riktlinjer så att det blir en likvärdig skola. De tror att arbetet kan bli mer effektivt på det sättet.
För att få igång skolbiblioteksutveckling och för att få någon form av likvärdighet tror jag att det hade varit bra med någon form av arbetsbeskrivning, med minimikrav som skolinspektionen också hade möjlighet att inspektera att det efterföljs. Nu är det lätt att falla tillbaka på att börja med att sköta samlingar, finnas i biblioteket för elever och sedan ta små steg ut från biblioteket när och om det finns tid och möjlighet ges. Ingen av mina informanter gjorde så, de försökte men det fanns en viss missmodighet när de pratade om samarbete med lärare. Samarbete var så svårt att få till och också svårt att få tiden att räcka till. De ville mer än vad de kunde genomföra. Utveckling av skolbibliotek hänger både på rektor, skolbibliotekarier och övrig personal i skolan anser jag och måste börja med någon form av bestämda arbetsuppgifter förutom de ordinarie
bibliotekarieuppgifterna. Det var också tre av bibliotekarierna som uttryckte det.
Resultatet har jag tolkat utifrån de svar om arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som
informanterna har lämnat. Semistrukturerade intervjuer fungerade bra. När svaren var otydliga fanns möjlighet till fler frågor. Frågorna i guiden (Bilaga 1) var indelade efter teman för att få en helhetsbild av arbetssituationen och organisationen kring skolbiblioteksverksamheten. Jag tänkte från början att yrkesrollen skulle påverkas mer av hur det var organiserat än vad undersökningen senare visade. Arbetsuppgifter och uppdrag kunde varit mer i fokus vid intervjuerna. Informanterna menade dock att just rektors roll och samarbete med lärare har betydelse för hur verksamheten kan se ut och vilka arbetsuppgifterna de har. Vid analysen av svaren var det svårt att hitta en idealtypisk yrkesroll för skolbibliotekarierna. De beskriver sina arbetsuppgifter som ”traditionella
skolbibliotekariuppgifter”. De pratar om läsfrämjande eller lässtimulerande arbete med bokprat, bokattacker och bokcirklar, användarundervisning med informationssökning och källkritik och olika åtgärder och upplevelser. Arbetsuppgifterna som de beskriver kan egentligen alla tolkas till en kulturförmedlande roll tillsammans med en pedagogisk roll i olika hög grad. Eftersom målet är att barnen ska lära mer, det vill säga få mer kunskap genom bland annat god litteratur och kultur är detta resultat inte oväntat. Andra roller framträder givetvis också, men inte i lika stor utsträckning.
En undersökning som börjat med observationer av skolbibliotekariers vardag och sedan följts av semistrukturerade intervjuer för att följa upp och vidareutveckla resultatet av dessa hade
förmodligen gett ett tydligare resultat. Jag hade också velat höra vilken roll de själva, med utgångspunkt från mitt teoretiska ramverk, uppfattade att de hade.
Det teoretiska ramverket utgår dels från idealtypiska bibliotekarierroller (Ørom 1993; Schreiber 2006), vilka delvis passar in i skolans värld idag, och dels från en pedagogisk roll (Kuhlthau 1993).
I skolan styrs verksamheten av kunskapsmål som ska uppnås hos elever. Fokus är på utbildning, kunskap, bildning och kultur. Både den kulturförmedlande och ämnesspecialistrollen som Ørom beskriver har växt fram ur folkbildningstraditionen, vilket jag menar är anledningen till att dessa roller också är de som i första hand kommer fram i undersökningen. Informationsförmedlarrollen är en roll som växte fram då informationsteknologin utvecklades och implementerades. Idag är denna roll mer en del av kulturförmedlar- och ämnesspecialistrollen, anser jag. Bibliotekarier såväl som skolbibliotekarier måste ha kunskap om både vetenskap, kultur, kommunikation och själva tekniken som behövs för att söka och hämta information. Jag menar också att Kuhlthaus pedagogiska roller finns i alla de olika bibliotekarierollerna. Den eller de pedagogiska rollerna är ett engagemang och deltagande av den pedagogiska verksamheten som delvis avgörs av hur skolbibliotekariers roll uppfattas av lärare, rektorer och politiker. De olika policydokumenten är viktiga för att tydliggöra de olika roller som skolbibliotekarier har.
Avslutande reflektioner och förslag till framtida forskning
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur skolbibliotekarier uppfattar sin yrkesroll i den organisation de arbetar i.
Organisationen kring skolbiblioteken i de kommuner jag har undersökt ser olika ut. Kommuner prioriterar olika. Skolbiblioteksverksamhetens organisation menar jag påverkar skolbibliotekariens uppfattning av sin yrkesroll. Alla informanter ansåg att anställningsförhållanden spelar roll. De vill vara anställda av skolan. De vill ha samarbete och goda relationer med dem som de arbetar närmast.
Samarbete mellan skolbibliotekarier och bibliotek kommer ske ändå, menar de. Det kan vara något för kommuner att ta ställning till när samarbetsavtal mellan skola och bibliotek ska arbetas fram och när nämndsorganisation och resursfördelning ska göras.
Rektor har ansvar enligt skollag. Resultatet jag fått fram är att rektor har ansvar i fyra av fem kommuner, men de tar inte fullt ansvar för skolbiblioteksverksamheten. Alla informanter säger att rektor är viktig för utvecklingen, men de har inte fått något uppdrag eller specificerade
arbetsuppgifter att utföra. Det är istället skolbibliotekarierna som försöker planera och driva skolbiblioteksutvecklingen, samtidigt som de arbetar som bibliotekarier i verksamheten. Någon utvärdering att tala om görs inte och det är frågan hur kommunens måluppfyllelse vad gäller skolbibliotek kan kommuniceras till politiker. Skolbibliotekarier har inte det uppdraget och det är säkert en av anledningarna till att de tycker att rektorn har stor betydelse. Det är hans ansvar att kommunicera med ansvarig nämnd i kommunen, som är huvudman och ansvarar för verksamheten.
Den roll som framträder i dokument och i intervjuer är den kulturförmedlande rollen, men
informanterna beskriver också olika pedagogiska roller. Bibliotekarierna i undersökningen värnar om läsfrämjande. Den aktuella debatten om barns läsning spelar säkert roll. Kunskap, kultur och god litteratur är viktigt och ska förmedlas och arbetas med på ett pedagogiskt sätt.
För att få mer kunskap menar jag att vidare forskning om rektors syn på skolbibliotekariers yrkesroll skulle vara intressant att göra samt hur de menar att utveckling av skolbibliotek ska ske.
Hur ska skolbiblioteket bli en del av skolan? Ett annat intressant område att undersöka är också kommuners tankar och arbete kring skolbiblioteksutveckling och likvärdig skola.
Källförteckning
Opublicerade källor
Intervjuer med fem skolbibliotekarier varav en arbetade som bibliotekssamordnare, genomförda i december 2014. Utskrifter av delar från inspelningar finns i författarens ägo.
Publicerade källor
Almerud, Peter (2000). Biblioteken, bibliotekarien och professionen: en rapport från fyra nordiska länder. Nacka: DIK-förbundet.
Biblioteksföreningen (2006). Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest [Elektronisk resurs]. [Stockholm]: Svenska unescorådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/05/Unesco.pdf Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Bergvall, Patrik & Edenholm, Sofia (2000). Skolbibliotekets vara eller icke vara i undervisningen:
en litteraturstudie i syfte att identifiera olika lärar-, bibliotekarie- och skolledarrelaterade faktorer som påverkar skolbibliotekens integrering i undervisningen. Magisteruppsats, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan
Ducander, Jesper (1999). Quo vadis bibliotekarie?: bibliotekarierollen utifrån en analys av de fyra utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige. Borås:
Publiceringsföreningen Valfrid (Småtryck från Valfrid). Även utgiven som magisteruppsats vid Bibliotekshögskolan i Borås.
Folkbildningsutredning (1946). Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. D. 1, Allmänt folkbildningsarbete. (SOU 1946:68). Stockholm:
Ecklesiastikdepartementet
Hell, Maud (2011). Skolbiblioteksutveckling - skolutveckling. Lund: BTJ förlag
Kappelin Rääf, Anne & Lundgren, Martina (2004) Folkbibliotekariens yrkesidentitet: vad den består av och hur den formas. Magisteruppsats, Lunds universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap. Lund: Univ.
Kungliga biblioteket, (2012). Skolbibliotek 2012.
Tillgänglig på Internet:
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/statistik/Skolbibliotek2012/
Skolbibliotek2012_web20120821.pdf
Kungliga biblioteket, (2013). En rörig tillvaro som berör. dnr:237-KB 717-2013 Tillgänglig på Internet:
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referensgrupper/Skolbibliotek/En%20rörig
%20tillvaro%20som%20berör.pdf
Kuhlthau, Carol Collier (1993). Seeking meaning: a process approach to library and information services. Norwood, N.J.: Ablex Corporation
Kåring Wagman, Anna (2008). Bibliotekarien och professionen [Elektronisk resurs] : en forskningsöversikt.
Tillgänglig på Internet:
http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/08/Professionen2.pdf Limberg, Louise (2002). Skolbibliotekets pedagogiska roll : en kunskapsöversikt. Stockholm,
Skolverket.
Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap . Lund: BTJ Förlag.
Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur. (SOU 2012:65). Stockholm: Kulturdepartementet Loertscher, David (2008). Flip This Library: School Libraries Need a Revolution. School Library
Journal. Tillgänglig på Internet: http://www.slj.com/2008/11/technology/flip-this-library-school-libraries-need-a-revolution/
Läroplan för grundskolan: Lgr 69. (1969) Skolöverstyrelsen. Stockholm: Utbildningsförlaget Läroplan för grundskolan: Lgr 80 (1980) Skolöverstyrelsen. Stockholm: Liber Läromedel /Utbildningsförlag
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges politiska system. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur PIRLS. (2011) Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pirls/
svenska-fjardeklassares-lasformaga-har-forsamrats-1.86064 PISA. (2012) Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/
kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616
Prensky, Marc (2001). Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon, MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001
Tillgänglig
http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital
%20Immigrants%20-%20Part1.pdf
Schreiber, Trine (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960´erne. I Schreiber, Trine & Elbeshausen, Hans (red.) (2006). Bibliotekarerne: en profession i et felt af viden, kommunikation og teknologi. 1 udg. Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur, ss. 15 - 46.
Schreiber, Trine & Elbeshausen, Hans (red.) (2006). Bibliotekarerne: en profession i et felt af viden, kommunikation og teknologi. 1 udg. Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur
SFS 1980:64. Förordning om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet
Skolkommissionsutredning (1948). 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. (SOU 1948:27). Stockholm:
Ecklesiastikdepartementet
Thomas, Barbro (2013) Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek - en skolbibliotekspolitisk översikt. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Utbildningsdepartementet (2010). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Regeringens proposition 2009/10:165). Stockholm: Regeringskansliet
Wildemuth, Barbara M. (2009). Applications of social research methods to questions in information and library science. Westport, Conn.: Libraries Unlimited
Ørom, Anders. (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og arbejdsorganisering.
Biblioteksarbejde, 1993:39, s. 37-43.
Bilaga 1 Intervjuguide
Organisationen kring skolbibliotek - Hur ser biblioteksplan ut? (lag 2005)
- Hur ser plan för skolbiblioteket ut? (lag 2011)
- Hur är skolbibliotek organiserat vad gäller förvaltning/nämnd?
- Vilken förvaltning är du anställd i?
- Vilken roll spelar anställningsvillkor?
Uppdrag och arbetsuppgifter
- Hur sker planering och genomförande av skolbiblioteksverksamheten?
- Hur är biblioteket tillgängligt vad gäller öppettider?
- Hur är biblioteket bemannat? När? Av vem?
- Hur ser ditt uppdrag ut? Vilka arbetsuppgifter specificeras från rektor/bibliotek?
- Beskriv dina arbetsuppgifter.
Samarbete, utvärdering och utveckling
- Hur sker samarbete/samverkan? Mellan andra bibliotek/på skola?
- Hur utvärderas verksamheten?
- Rektors roll för utvecklingen av verksamheten är stor enligt litteraturen. Hur uppfattar du att rektorns roll är ? Vad gör hen för utvecklingen?
- Vad påverkar bibliotekariers arbetsuppgifter i skolbibliotek?
Personlig info - Ålder
- Yrkeserfarenhet