Resultatet i studien visar att den socioekonomiska positionen hos fadern och modern hade en påverkan på barnets(ns) överlevnadschanser. Den påverkan som förälderns socioekonomiska position hade varierar däremot beroende på vilken tidsperiod som barnen föddes inom. Det styrker till viss del Brändströms resonemang i sin avhandling att barndödlighet bör studeras som en social process över tid eftersom ekonomiska och sociala strukturer i samhället förändras ständigt.78
Resultatet i den här studien visar väldigt tydligt att faderns socioekonomiska position knappt påverkar barnens överlevnadschanser i slutet av 1800-talet. För att därefter vid sekelskiftet så får det en betydande skillnad för barnets överlevnadschanser om fadern tillhörde eliten i samhället. Under 1900–1920 i Umeå och Skellefteå har det alltså skett ekonomiska och sociala förändringar som skapar en ojämlikhet i barndödlighet mellan eliten och de resterande socioekonomiska grupperna i samhället. Att ojämlikheten i barndödlighet växer fram vid sekelskiftet styrker även Edvinssons, Brändströms och Bernhardts resonemang om att utbyggnaden av den sanitära infrastrukturen under senare delen av 1800-talet kantades av dylika problem med exempelvis kvalitén av de nya vattenledningssystemen som inte kom att gagna större delen av samhället förrän vid sekelskiftet.79 Barnens överlevnadschanser ökar däremot generellt mellan födelsekohorterna födda 1880–1900 och 1900–1920 med några procent. Ökningen av barnens överlevnadschanser beror förmodligen på den sanitära
infrastrukturens utbyggnad enligt vad Edvinssons, Brändströms och Bernhardts forskning har visat på. Varför eliten i samhället har högre överlevnadschanser än de resterande
socioekonomiska grupperna beror förmodligen på att de hade förutsättningarna och möjlighet till att kunna påverka så att de sanitära satsningarna gynnade dem själva i första hand. Vilket undersökningen i studien även visar på att eliten har ca 94% överlevnadschanser att överleva till fem års ålder samtidigt som de resterande socioekonomiska klasserna endast har lägre än 86% överlevnadschanser.
Skillnaden i barnens överlevnadschanser 1900–1920 i Umeå och Skellefteå kan förklaras utifrån Edvinssons, Burström och Bernhardts tidigare forskning där de specifikt visar hur eliten i samhället först får till tillgång till de medicinska framstegen i samhället likväl
78 Brändström (1984). 123–125.
kunskapen om hälsofaktorer som påverkar barnens överlevnadschanser. Vilket förklarar den socioekonomiska skillnaden som börjar växa fram från och med 1900-talet. Resultatet i den här studien styrker och bekräftar alltså även Burströms och Bernhardts slutsatser om
socioekonomisk påverkan vid sekelskiftet. Samt Edvinssons resultat om problem med förvaringen av livsmedel samt dålig hygien vilket i kombination med urbaniseringen ökar infektionsrisken i mag- och tarmkanaler som Burström och Bernhardts studie visat.80
Vid 1920–1950 hade barnens överlevnadschanser generellt ökat för samtliga
socioekonomiska grupper på pappans sida. Samtliga barn hade överlevnadschanser om 90% att leva till sin fem års dag. Den generella ökningen av överlevnadschanser kan förklaras utifrån Sundin och Willners översiktsverk att den sanitära infrastrukturens utbyggnad och införandet av upplysningskampanjer i första hand gynnade eliten under 1900–1920 för att därefter gagna samtliga socioekonomiska grupper 1920–1950. Sundin och Willner beskrev även hur de socioekonomiska skillnaderna även skapar olika förutsättningar för att kunna ta till sig av kunskap som är relaterad till barndödlighet. Som kombinerat med Brändströms avhandling kan det vara faktorer så som kulturella skillnader i traditioner, föreställningar, kapital och viljan till att överhuvudtaget ta till sig av de råd som gavs av barnmorskor som skapar de socioekonomiska skillnaderna i studien.81 Resultatet i studien visar att även om de allmänna överlevnadschanserna har ökat påtagligt mellan 1880–1950 i Umeå och Skellefteå så har även den socioekonomiska påverkan från pappan ökat skillnaden i barnens
överlevnadschanser över tid. Det behövs dock ytterligare forskning för att följa upp resultatet och undersöka det närmare vad de socioekonomiska skillnaderna verkligen beror på i Umeå och Skellefteå för undersökningsperioden. De socioekonomiska skillnaderna kan enligt tidigare forskning bero på väldigt många olika faktorer. Brändström visar exempelvis i sin avhandling att artificiell amning resulterade i en betydligt högre spädbarnsdödlighet.82 Det skulle i den här studien kunna förklara varför barnens överlevnadschanser var lägst från och med 1900–1950 om papporna var jordbrukare.
Det den här studien visar är däremot att faderns socioekonomiska position de facto har en påverkan på barnens överlevnadschanser från och med 1900-talet i samband med
industrialiseringen, urbaniseringen och välfärdsstatens utbyggnad av den sanitära
80 Brändström & Bernhardt (2001). 29–34. Samt Edvinsson (1992). 19, 164–170.
81 Sundin & Wilner (2007). Även Brändström (1984).
infrastrukturen och medicinska institutioner. Därmed vederlägger resultatet den tidigare forskning som säger att socioekonomiska position inte har någon påverkan på barnens överlevnadschanser. Den socioekonomiska positionen har dock inte lika stor påverkan på barnens överlevnadschanser så som strukturella normer i samhället kan ha om vi jämför resultatet med tidigare forskning. Så som i Edvinssons avhandling hade oäkta barn 80% högre spädbarnsdödlighet än äkta barn.83 Eller i förhållande till hur korta eller långa intervaller som mödrarna föder barn som Lynch och Greenhouse visade kunde stå för hela 40% av
spädbarnsdödligheten i Medelpad under andra halvan av 1800-talet.84 Det behövs dock mer forskning på detta området för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om samtliga variablers påverkan på barnens överlevnadschanser och hur de samvarierar med varandra.
Resultatet i studien visar tendenser till att moderns socioekonomiska position hade en
påverkan på barnens överlevnadschanser 1880–1900 i Umeå och Skellefteå. Mot sekelskiftet förekommer det inga signifikanta skillnader i barnens överlevnadschanser beroende på socioekonomisk position hos mamman. Det som snarare har inträffat mellan
födelsekohorterna 1880–1900 och 1900–1920 är en generell ökning av överlevnadschanserna och att de socioekonomiska skillnaderna i barnens överlevnadschanser generellt har minskat. I förhållande till tidigare forskning så nyanserar det bilden av den socioekonomiska påverkan som föräldern har på barnens överlevnadschanser 1880–1920. Det innebär alltså att moderns socioekonomiska påverkan snarare styrker den tidigare forskning som menar att den
socioekonomiska påverkan inte har så stor påverkan på barnens överlevnadschanser. Samt att resultatet nyanserar även bilden av hur de sanitära satsningarna i förhållande till moderns socioekonomiska påverkan i sin helhet gynnade de flesta samhällsklasserna. Dock går det inte att generalisera eftersom det var väldigt få mödrar som tillhörde gruppen elit i Umeå och Skellefteå under undersökningsperioden. Å andra sidan så visar resultatet tydligt på att det inte förekom några större skillnader mellan de socioekonomiska grupperna oavsett den sanitära infrastrukturen som byggs ut eller i förhållande till de andra satsningar som görs i samhället för att främja hälsan hos människorna. Moderns socioekonomiska påverkan motsäger därmed delvis tesen om att välfärdsstatens utbyggnad i första hand gynnar vissa människor. Detta bör dock följas upp innan några säkra slutsatser kan dras. Exempelvis så behövs det vidare forskning som genomför Coxs regressionsanalyser som undersöker samvariationen av föräldrarnas gemensamma socioekonomiska påverkan på barnens
83 Edvinsson (1992).
överlevnadschanser. Det kan även undersökas tillsammans med variabler såsom
legitima/illegitima barns överlevnadschanser och med vilka intervaller som de föddes inom.
Mellan födelsekohorterna 1900–1920 och 1920–1950 på mammans socioekonomiska
påverkan så har överlevnadschanserna generellt ökat med ca 5%. Med utgångspunkt i Sundin och Willners översiktsverk så beror ökningen av överlevnadschanserna förmodligen på välfärdsstatens utbyggnad och 8-timmars arbetsdagens införande.85 Kombinationen med bättre sjukvård, utbildning och att 8-timmars arbetsdagen infördes bidrog förmodligen gemensamt till att föräldrar oavsett socioekonomisk position hade framförallt mer kunskaper om hur barn ska skötas om. Samt att det fanns mer tid till att faktiskt ta hand om barnen. Resultatet i undersökningen visar även på att de socioekonomiska skillnaderna i barnens överlevnadschanser ökar mellan födelsekohorterna 1900–1920 och 1920–1950. Framförallt mellan medelklassen och jordbrukare. Det kan förklaras utifrån Sundin och Willner
översiktsverk samt Brändströms avhandling att det förmodligen beror på att medelklassen var mer villiga till att lyssna på de råd som gavs från sjukvården och barnmorskorna. Till skillnad från jordbrukare som Brändström visade vara mer villiga till att hålla kvar vid traditioner och den tidigare kulturen som kunde få ödesdigra konsekvenser för spädbarnsdödligheten.86 Det kan även vara kopplat till att jordbrukare har en enklare tillgång till komjölk som föda till barnen. Det behövs dock vidare studier som följer upp och undersöker vidare vad de socioekonomiska skillnaderna beror på. Denna studie visar dock de facto att moderns socioekonomiska position hade en påverkan på barnets(ns) överlevnadschanser 1920–1950 men att det endast fanns tendenser till socioekonomisk påverkan 1880–1920.
Avslutningsvis så gick det alltså inte fastställa med statistisk signifikans om socioekonomisk position hos föräldrarna hade någon påverkan på barnets(ns) överlevnadschanser 1880–1900 i Umeå och Skellefteå. Likväl gick det inte fastställa med statistisk signifikans om
socioekonomisk position hos modern hade någon påverkan på barnets(ns) överlevnadschanser 1900–1920. Det gick endast urskilja tendenser till eventuell påverkan på barnets(ns)
överlevnadschanser. Snarare så styrker detta resultat den forskning som inte finner något samband mellan socioekonomisk position och barnens överlevnadschanser. Å andra sidan gick det fastställa med statistisk signifikans att faderns socioekonomiska position 1900–1920 de facto hade en påverkan på barnens överlevnadschanser i Umeå och Skellefteå. Likväl gick
85 Sundin & Willner (2007).
det fastställa med statistisk signifikans att båda föräldrarnas socioekonomiska position 1920– 1950 i Umeå och Skellefteå de facto hade en påverkan på barnens överlevnadschanser. Det i sin tur styrker därmed den tidigare forskning som har hittat eller argumenterar för samband mellan socioekonomisk position och barnens överlevnadschanser. Detta tillsammans styrker framförallt Brändströms slutsatser i sin avhandling om att spädbarnsdödlighet måste studeras som en social process över tid på grund av att ekonomiska och sociala strukturer i samhället ständigt förändras.87 Jag drar liknande slutsatser men tillägger att socioekonomiska skillnader i barndödlighet bör studeras som en social process över tid på grund av liknande orsaker som Brändström nämner. Framförallt på grund av att det hälsosystem som existerar vid en tidpunkt i samhället kan definitivt förändras för att därefter skapa ojämlikhet likväl jämlikhet i
barndödlighet. Vilket den här studien visar på.
Källförteckning
Bergström, Staffan, Lindstrand, Ann, Rosling, Hans, Rubenson, Birgitta, Stenson, Bo, & Tilleskär, Thorkild. Global Health: An introductory textbook. Lund, Studentlitteratur AB, 2006
Brändström, Anders. ”De kärlekslösa mödrarna” Spädbarnsdödligheten i Sverige under
1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå. Diss., Umeå universitet, 1984.
Brändström, Anders, Edvinsson, Sören and Rogers, John. Illegitimacy, Infant Feeding
Practices and Infant Survival in Sweden 1750–1950 A regional Analysis. Hygiea
Internationalis. Vol. 3 no. 1 (2002): 13–52.
Bernhardt, Eva & Burström Bo. Social differentials in the decline of child mortality in
nineteenth century Stockholm. European Journal of Public Health. Vol. 11 no. 1 (2001): 29–
34.
CEDAR. Enheten för demografi och åldrandeforskning. 2018.
http://www.cedar.umu.se/english/ddb/databases/poplink/ (hämtad 2018-10-21) Demografiska databasen, CEDAR, Umeå Universitet
Duvander, Ann-Zofie & Turunen, Jani (red.). Demografi: befolkningsperspektiv på samhället. Lund: Studentlitteratur, 2017.
Edvinsson, Sören. Den osunda staden: sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall. Diss., Umeå universitet, 1992.
Edvinsson, Sören, Gardarsdottir, Olöf & Thorvaldsen, Gunnar. Infant mortality in the Nordic
countries, 1780–1930. Continuity and Change. Vol. 23 no. 3 (2008): 457–485.
Lynch, Katherine A & Greenhouse, Joel B. Risk Factors for Infant Mortality in
Nineteenth-Century Sweden. Population Studies. Vol. 48. No. 1 (1994): 117–133.
Jeliffe, D B and Williams, D, Mother and child health. Oxford, 1972.
Miles, Andrew & Van de Putte, Bart. A Social Classification Scheme for Historical
Occupational Data. Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary
History. Vol. 38 no. 2 (2005): 61–94.
Schön, Lennart. En modern svensk ekonomisk historia: tillväxt och omvandling under två
sekel. 3:e upplagan; Stockholm, SNS Förlag, 2012.
Solar, Orielle and Irwin, Alec. A conceptual framework for action on the social determinants
of health. Social Determinants of Health Discussion Paper 2 (Policy and Practice). Geneva:
WHO Document Production Services, 2010.
Statistics Sweden. Från Folkbrist till En Åldrande Befolkning: Glimtar Ur En Unik
Befolkningsstatistik under 250 år: Fakta Inför 2000-talet. Stockholm: Statistiska centralbyrån
Sundin, Jan, Willner, Sam and Statens folkhälsoinstitut. Social Change and Health in Sweden
: 250 Years of Politics and Practice. Statens Folkhälsoinstitut; 2007:21. Stockholm: Swedish
National Institute of Public Health, 2007.
Van Leeuwen, Marcho H.D., Maas, Ineke & Miles, Andrew. Creating a Historical
International Standard Classification of Occupations An Exercise in Multinational Interdisciplinary Cooperation. Historical Methods: A Journal of Quantitative and
Interdisciplinary History. Vol. 34 no. 4 (2010): 186–197.
Westberg et al. A Unique Source for Innovative Longitudinal Research: The POPLINK