Diskussion beträffande mellanstatliga väpnade konflikter

Det enda som med säkerhet går att konstatera är att den oenighet som råder kring placeringen av våldströskeln minst sagt är problematisk. Eftersom samtliga inblandade parter är skyldiga att börja tillämpa den humanitära rätten i samma ögonblick en mellanstatlig väpnad konflikt uppstår är det av yttersta vikt att faktiskt ha en, åtminstone någorlunda tydlig, definition av när en sådan ska anses ha uppkommit.

Det ska också poängteras att skyldigheten att faktiskt tillämpa den humanitära rätten inte är beroende av huruvida statsledningen förklarat att landet är i krig eller inte.159 I Sveriges fall innebär det att Försvarsmakten enligt internationell rätt, är skyldiga att tillämpa den humanitära rätten även om regeringen inte skulle ha förklarat att Sverige är i krig enligt RF 15 kap. 14 §. Det här ställer som synes höga krav på de militära chefer som befinner sig i händelsernas cent- rum som alltså i förlängningen själva ska kunna avgöra om den händelse de är inblandade i faktiskt är en mellanstatlig väpnad konflikt eller inte, något som försvåras av att det inte finns en bred internationell, knappt nationell, samsyn i frågan.160

155 _{Report of the Commission of Inquiry on Lebanon pursuant to Human Rights Council resolution S-2/1, UN Doc.}

A/HRC/3/2, 23 Nov 2006, p. 12 s. 5 och p. 51 s. 21 f.

156 _{SOU 2010:72, s. 87.}

157 _{Författarens kommentar: En gissning är dock att man valt att koppla samman förekomsten av en mellanstatlig}

väpnad konflikt med våldsförbudet i FN-stadgan. Det skulle innebära att en mellanstatlig väpnad konflikt förelig- ger när det våld som utövas når upp till den nivå som krävs för att det skulle kunna omfattas av våldsförbudet i FN-stadgans art. 2(4), oavsett om det är undantaget förbudet eller inte.

158 _{Bring & Körlof-Askholt, s. 46 f.} 159 _{Bring & Körlof-Askholt, s. 64.}

160 _{Det här har Försvarsmakten dock reglerat genom att deras egna instruktioner anger att när faktiska stridshand-}

lingar inletts vid händelser där utländska militära enheter som uppvisar fientliga avsikter överskridit svensk terri- torialgräns ska krigets lagar börja tillämpas, oavsett om en krigsförklaring kommit från regeringen eller inte

25

Dock finns det skäl att betrakta teorin om att det krävs en viss intensitet för att det ska föreligga en mellanstatlig väpnad konflikt som den teori som, åtminstone i Sverige, tycks vara mest ve- dertagen. Främst eftersom en statlig utredning har anslutit sig till den teorin, men också för att IKFN-förordningen, som reglerar hur Försvarsmakten ska hantera gränskränkningar, är en pro- dukt av att stater anses ha rätt att tillgripa ett visst våld för att avvärja intrång utan att det våldet varken skulle utgöra ett väpnat angrepp eller vara förbjudet enligt FN-stadgan. Det torde där- med inte heller vara en mellanstatlig väpnad konflikt.

Det går också att argumentera för att first shot-teorin, om den tillämpas med den lägst ställda våldströskeln så som ICRC förespråkar, faller på sin egen orimlighet. Om varje händelse där militära enheter från två olika stater är inblandade på ett sätt som inte är av vänlig art skulle innebära att det föreligger en mellanstatlig väpnad konflikt, skulle t ex. varje avvisande som svenskt stridsflyg genomför av utländska statsluftfartyg med stöd av IKFN-förordningen vara att anse som en mellanstatlig väpnad konflikt.

IKFN-förordningen anger dessutom att verkanseld ska öppnas utan föregående varning i vissa fall (9, 13–14 & 22 §§) och att förordningen upphör att gälla om Sverige kommer i krig (1 §). Försvarsmakten har i sina egna instruktioner kopplade till IKFN-förordningen angett att vid ingripanden med vapenmakt mot utländska militära enheter med förmodad fientlig avsikt ska krigets lagar börja tillämpas när faktiska stridshandlingar inletts, inte innan.161 Det bör kunna betraktas som ett ställningstagande för att det krävs en viss intensitet för det ska föreligga en mellanstatlig väpnad konflikt.162 Intensitetskravet i fråga skulle då vara uppfyllt när första skot- tet avlossats, vilket får ses som en mer eller mindre ordagrann tillämpning av first shot-teorin om den tolkas efter sitt namn. Till skillnad från ICRC:s tolkning av teorin innebär det att det faktiskt skulle krävas stridshandlingar.

Sett till det ovan anförda tycks den rimligaste lösningen vara att sälla sig till att det bör krävas åtminstone en viss intensitet för att det ska föreligga en mellanstatlig väpnad konflikt. Det in- nebär dock inte att våldet behöver nå upp till samma intensitet som ett väpnat angrepp eller våldsförbudet i FN-stadgan, utan våldströskeln kan vara satt lägre än så. Första skottet är en inte helt orimlig lösning på frågan vilket också innebär något av en kompromiss mellan ICRC:s

(Handbok IKFN 2016, p. 60.2, p. 133, p. 136.1 och p. 176.4); Författarens kommentar: Det kan tyckas som något av en hängslen och livrem-lösning men troligtvis skadar det inte att tillämpa krigets lagar även när det inte behövs. Det skulle också gå att resonera kring vad som utgör faktiska stridshandlingar och om det då finns stridshandlingar som inte är faktiska? Var går gränsen för att de faktiska stridshandlingarna ska anses ha inletts? Är det t ex. vid intagande av attackformation eller vid eldöppnandet? I den här uppsatsen antas att de faktiska stridshandlingarna inleds vid första eldöppnandet.

161 _{Handbok IKFN 2016, p. 60.2, p. 133, p. 136.1 och p. 176.4; Författarens kommentar: Formuleringarna i Hand-}

bok IKFN 2016 anger visserligen inte om det är svensk militär eller utländsk militär som ska inleda stridshand- lingarna, men de antyder mycket tydligt att det främst handlar om situationer där svensk militär skjuter först. Med största sannolikhet torde förhållandet gälla även omvänt, dvs. krigets lagar ska börja tillämpas i samma ögonblick utländsk militär begår stridshandlingar mot svensk militär. Något annat vore direkt orimligt.

162 _{Det ska dock tilläggas att Försvarsmakten samtidigt menar att IKFN-förordningen fortsatt gäller fram tills re-}

geringen säger annat, dvs. förklarar att Sverige befinner sig i krig (Handbok IKFN 2016 p. 60.2, p. 133, p. 136.1 och p. 176.4).

26 tolkning av first shot-teorin med deras mycket lågt ställda våldströskel och teorin om en förhål- landevis högt placerad våldströskel.