Finansinspektionen (2013b) ser positivt på ökad transparens på bolånemarknaden och fö-reslår att bankerna ska vara skyldiga att redovisa vad som påverkar den enskilda kundrän-tan. Vår slutgiltiga modell visar på att det finns en signifikant skillnad i kundränta mellan olika banker och mellan kunder inom samma bank även när lånebelopp, belåningsgrad etc. används som kontrollvariabler. Detta återspeglas inte i listräntorna. Sådana prisskillnader tyder på att sökkostnaderna fortfarande är höga; med en mer transparent prissättning borde räntan mellan bankerna inte variera i den utsträckning som vår modell visar. En annan förklaring kan dock vara att vissa banker upplevs ha en högre servicenivå och ett bättre utbud av andra tjänster vilket deras kunder anser vara värt ett prispåslag. Inlås-ningseffekter och därmed förknippade byteskostnader kan också bidra till att vissa kunder stannar kvar hos en aktör som enligt vår modell har högre räntor än konkurrenterna.
Modellen visar vidare att kundspecifika faktorer utöver lånebelopp och belåningsgrad bidrar lite eller inte alls till att förklara kundräntan. I allmänhet skiljer sig bolåneräntor mycket från kund till kund utan att vår modell på ett tillfredställande sätt lyckas förklara detta (R2 = 18.03). Faktorer som ingår i feltermen diskuteras i avsnitt 5.1 och 5.2. En rimlig förklaring till dess stora variationer torde vara att kundens förhandlingsförmåga har en avgörande betydelse för den slutgiltiga räntan.
På bolånemarknaden kan bankkontoren ses som mellanhänder i och med att de för-medlar krediter till slutkunden. Att vissa banker idag använder en affärsmodell helt utan bankkontor som mellanhänder torde innebära att de kan erbjuda billigare bolån vilket övriga aktörer på sikt också kan tvingas anpassa sig efter. Tryggheten i att ha en person-lig banktjänsteman som rådgivare vid ett bostadsköp talar däremot för de traditionella bankkontoren och att bankerna kan fortsätta att ta ut ett prispåslag för detta.
Det går idag att urskilja vissa tendenser till de omvandlingar på bolånemarknaden som förutsågs runt millennieskiftet. Prisjämförelser och ökad medvetenhet hos kunden har lett
till krav på bankerna om ökad transparens. Banker som har som affärsmodell att inte ha ett traditionellt kontorsnät har etablerat sig i Sverige. Även tjänster som hjälper till vid förhandling av bolån har utvecklats i likhet med exempelvis sakförsäkringsbranschen.
7 Slutsats
De regressionsmodeller som presenterats i detta arbete förklarar inte kundernas indivi-duella räntor på ett tillfredställande sätt. Resultaten från regressionerna kan emellertid användas för att dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar räntan. Vi noterar att faktorer som bank, lånebelopp och belåningsgrad har störst inverkan på kundens bolåne-ränta. Stora lån ger lägre ränta medan en hög belåningsgrad resulterar i en högre bolåne-ränta. Vissa faktorer som inkomst, andra skulder och om man är medlem i en a-kassa utesluts i samtliga modeller och bidrar inte till att förklara den slutliga räntan. Att faktorn bank verkar påverka vilken ränta kunden får tyder på att svenska bolånekunder fortfarande har höga sökkostnader.
Många banktjänster har revolutionerats genom användning av internet samtidigt som bolånen till stor del fortfarande förmedlas på traditionellt vis, genom lokala bankkontor. I denna rapport har vi visat att sökkostnaderna minskar till följd av lättare prisjämfö-relser och mer transparens och att det utgör ett omvandlingstryck på hela branschen. Vissa banker erbjuder idag sina bolån enbart via telefon och internet. Detta kan leda till en framtida utveckling där fler banker minskar möjligheten till personliga möten och förhandling, eller en utveckling där bankerna differentierar sig ytterligare i bemötandet av sina kunder. Enklare prisjämförelser och kundernas ökade rörlighet kan göra att det lokala bankkontoret utsätts för hårdare konkurrens.
8 Referenser
Referenser
Andal-Ancion, Angela, Cartwright, Philip A., och Yip, George S. The digital transforma-tion of traditransforma-tional business. MIT Sloan Management Review, 44(4), 2003.
Brown, Jeffrey R och Goolsbee, Austan. Does the internet make markets more competi-tive? Teknisk rapport, National Bureau of Economic Research, 2000.
Clemons, Eric K och Hitt, Lorin Moultrie. The internet and the future of financial services: Transparency, differential pricing and disintermediation. Teknisk rapport, Wharton School Center for Financial Institutions, University of Pennsylvania, 2000.
Eliasson, Gunnar. Den nya och omedelbara ekonomin: ett Internet-perspektiv. VINNOVA, 2002.
Finansinspektionen. Den svenska bolånemarknaden 2013. 2013a. Finansinspektionen. Ökad öppenhet om bolåneräntan. 2013b. Finansinspektionen. Den svenska bolånemarknaden 2014. 2014.
Hill, R Carter, Griffiths, William E, och Lim, Guay C. Principles of econometrics, band 5. Wiley Hoboken, NJ, 2008.
Hult, Henrik, Lindskog, Filip, Hammarlid, Ola, och Rehn, Carl Johan. Risk and Portfolio
Analysis: Principles and Methods. Springer, 2012.
Kennedy, Peter. A Guide to Econometrics. Blackwell Publishing, 6th utgåvan, 2008. Lang, Harald. Topics on applied mathematical statistics. KTH, November 2013.
Lilja, P. Strukturella förändringar i banksektorn œ drivkrafter och konsekvenser.
Penning-och valutapolitik, 4, 1999.
Riksbanken. Rapporterade stibor-räntor. URL http://www.riksbank.se/sv/ Rantor-och-valutakurser/. senast besökt: 22.04.2014.
Salop, Steven och Stiglitz, Joseph. Bargains and ripoffs: A model of monopolistically competitive price dispersion. The Review of Economic Studies, ss 493–510, 1977. SBAB. Kostnad för bolån. URL www.sbab.se. senast besökt: 22.04.2014.
Swedbank. Redovisade bolånemarginaler. URL www.swedbank.se. senast besökt: 22.04.2014.
Umit Kucuk, S och Krishnamurthy, Sandeep. An analysis of consumer power on the internet. Technovation, 27(1):47–56, 2007.
TRITA -MAT-K 2014:03 ISRN -KTH/MAT/K--14/03-SE