Under början av 1800-talet när cellfängelsetanken började slå rot i Sverige och senare även beslutas år 1840-41, så fick arkitekten Carl Fredrik Hjelm uppdraget att resa runt i Europa för att få inspiration till designen och byggandet av Sveriges nya cellfängelser, som vi tidigare nämnt. Arkitekt Carl Fredrik Hjelm reste därför runt i Europa och måste ha fått se ett Panopticon med egna ögon, då förmodligen i Millbank, England, förmodar vi. Arkitekt Hjelm ritade väldigt många fängelsebyggnader i Sverige under denna tid, och eftersom Hjelm ritat så många andra fängelser, som alla fått formen av antingen ett T eller ett I, men bidraget till Luleå blev niokantig, vilket skiljer sig från alla andra fängelser. Det finns ett stort antal personer genom tiden som ifrågasatt varför ”Vita Duvan” i Luleå byggdes som den gjorde. Flera andra författare till både utgivna böcker och författare till andra uppsatser i ämnet eller angränsande ämne har försökt undersöka varför Hjelm valde att rita Duvan enligt denna form. Vår eget antagande till varför Duvan byggdes som det gjorde var antagligen för att spara personal. Denna konstruktion var ett bra sätt att hålla nere personalkostnaderna, även om det inte fanns ett vakttorn, så kunde en vakt enkelt övervaka fångarna genom gluggen i celldörren. För att fången inte skulle märka av vakten, så hade vakterna filtsulor under skorna och även mattor som låg som ljuddämpande material utanför cellen. Just denna bit påminner om Panopticon, se men inte synas. Just därför hade förmodligen Hjelm tittat på Panopticon i Millbank, och försökte till det yttre efterlikna originalet. Men å andra sidan är
”Vita Duvans” yttre det enda som stämmer direkt överens med Panopticon.
Eftersom inget fängelse byggts helt i enlighet med Panopticon så kan det innebära att det helt enkelt inte är genomförbart, anser vi. Det blir troligen för avancerat, eftersom vakttornet krävde så många jalusier och andra mellanväggar, som skulle kunna flyttas fram och tillbaka, för att fången inte skulle kunna se in i vakttornet och själv kunna avgöra om de var övervakade eller inte. Angående riksdagen 1840-41 så var det förmodligen så att detta beslut drevs igenom tackvare att det var den blivande kungen som skrivit ”Gula boken”. Hovet hade större inflytande i politiken under 1800-talet, även vad de har idag. Skillnaden är att om till exempel en bonde skulle ha skrivit ”Gula boken” så hade det förmodligen inte fått detta genomslag, det handlar förmodligen om rang i samhället då monarken hade en väldigt stark position i det svenska samhället.
7. Referenser
Litteratur
Bentham, J. (2002) Panopticon - En ny princip för inrättningar där personer övervakas. Falun:
Nya Doxa förlag. ISBN: 9157804133
Foucault, M. (1993) Moderna klassiker. Övervakning och straff – Fängelsets födelse. Lund:
Arkiv förlag. ISBN: 9179240208
Inger, G. (1997) Svensk rättshistoria. Malmö: Liber ekonomi. Upplaga 4. ISBN: 9147040262 Lundgren, F. (2003). Den isolerade medborgaren. Liberalt styre och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt. Hedemora: Gidlunds förlag. ISBN: 9178446260
Montefiore, Sebag S. (2005) Potemkin och Katarina den stora – en kejserlig förbindelse.
Stockholm: Prisma förlag. ISBN: 9151844974
Nilsson, R. (1999) En välbyggd maskin, en mardröm för själen, det svenska fängelsesystemet under 1800-talet. Lund: Lund University Press. ISBN: 9179665837
Rehn, S. (2005) Vita Duvan, det gamla cellfängelset i Luleå. Stockholm: Probus förlag.
ISBN: 918718477X
Sjöberg Taussi M. (1981) Brott och straff i Västernorrland 1861-1890. Umeå: Acta Universitatis Umensis. ISBN: 91-7174-0678
Sjöberg Taussi M. (1986) Dufvans fångar, brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige. Lund: Författarförlaget. ISBN: 917054509X
Steckzén, B. (1921) Minnesskrift till Piteå stads 300års jubileum. Uppsala: Almqvist &
Wiksells.
Svenska akademiens ordlista över det svenska språket. (1998) Stockholm: Norstedts. Upplaga 12. ISBN: 9172270322
Otryckt litteratur
Markström, M. ”Vita Duvan” - ett länsfängelse i norr. (2003) Uppsats. Hägnan Luleå.
Söderberg, P. ”Vita Duvan” - ett länsfängelse i 1800-talets reformiver i Sverige. (1983) C-uppsats i idéhistoria vid Umeå Universitet.
Arkivmaterial
Riksdagstryck Protokoll Riddarskapet och Adelsståndet, år 1840. Del 2.
Riksdagstryck Protokoll Riddarskapet och Adelsståndet, år 1840. Del 4.
Riksdagstryck Protokoll Riddarskapet och Adelsståndet, år 1841. Del 19.
Riksdagstryck Protokoll Prästerståndet, år 1841. Del 15.
Riksdagstryck Protokoll Borgarståndet, år 1840. Del 5.
Riksdagstryck Protokoll Borgarståndet, år 1843. Del 6.
Riksdagstryck Protokoll Borgarståndet, år 1841. Del 15.
Riksdagstryck Protokoll Bondeståndet, år 1840. Del 9.
Riksdagstryck Protokoll Bondeståndet, år 1841. Del 12.
Riksantikvarieämbetet, sektionen för byggnadsdokumentation. [2006-11-23] Kopia från Norrbottens Museums arkiv.
Tidningar
Norrbottens-Kuriren (arkivmaterial från Luleå kommuns arkiv) Ansvarig utgivare 1992: Peo Wärring
Norrländska Socialdemokraten (arkivmaterial från Luleå kommuns arkiv)
Intervju
Rehn, Siv. Intervju via mail. [2006-12-04] Intervjufråga se bilaga.
Elektroniska källor
Internet 1. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337098&i_word=utilitarism
[2007-01-15] Ansvarig för sidan: NE Nationalencyklopedin AB, Malmö.
Internet 2. http://www.netpub.se/hotel/pub/Kriminalvaarden_i_Sverige/html/chapter11.htm
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Kriminalvården, Norrköping.
Internet 3. http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?t_word=palissad [2006-11-07] Ansvarig för sidan:
NE Nationalencyklopedin AB, Malmö.
Internet 4. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6560732.asp [2006-10-30] Ansvarig för sidan:
Chefredaktör och ansvarig utgivare Lena K Samuelsson.
Internet 5. http://www.netpub.se/hotel/pub/Kriminalvaarden_i_Sverige/html/chapter11.htm
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Kriminalvården, Norrköping.
Internet 6. http://runeberg.org/nfbi/0147.html [2006-10-30] Ansvarig för sidan: Project Runeberg, Aronsson
Internet 7. http://www.netpub.se/hotel/pub/Kriminalvaarden_i_Sverige/html/chapter11.htm
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Kriminalvården, Norrköping.
Internet 8. http://www.bd.lst.se/kultur_bebygg/default.aspx?propID=10003955
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå.
Internet 9. http://www.netpub.se/hotel/pub/Kriminalvaarden_i_Sverige/html/chapter11.htm
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Kriminalvården, Norrköping.
Internet 10. http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/68303.html?1126719094
[2006-10-30] Ansvarig för sidan: Rötter, Sveriges släktforskarförbund ISSN 1402-9596 Internet11.http://www.lulea.se/forinvanare/stadsarkiv/handelserilulea.4.6ebed23a109d954a359800045439.htm l [2006-11-23] Ansvarig för sidan: Luleå kommun, Kerstin Öqvist.
Internet 12. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273151&i_word=Nyklassicism [2006-12-07]
Ansvarig för sidan: NE Nationalencyklopedin AB, Malmö.
Internet bild nr 1, Panopticon, Islas de Pinos / Isla de la Juventud, 2005 på en av Cubas öar:
http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.cbc.ca/arts/images/pics/Inconsolable2.jpg&imgrefurl=http://
www.cbc.ca/arts/artdesign/douglas.html&h=199&w=396&sz=110&hl=sv&start=253&tbnid=NTrvC_d63b7z9M :&tbnh=62&tbnw=124&prev=/images%3Fq%3DPanopticon%26start%3D252%26ndsp%3D18%26svnum%3D1 0%26hl%3Dsv%26lr%3D%26sa%3DN [2006-11-14]
Internet bild nr 2, över Jeremy Benthams skiss över Panopticon:
http://www.biologydaily.com/biology/upload/thumb/5/56/150px-Panopticon.jpg [2006-11-14]
Internet bild nr 3, över Jeremy Benthams skiss över Panopticon: http://kai.iks-jena.de/livejournal/bilder/08-04-05-panopticon1.jpg [2006-11-14]
Bilaga 1.
Ovan : Islas de Pinos / Isla de la Juventud, 2005 på Cuba
Ovan: Jeremy Benthams skiss över Panopticon
Bilaga 2.
Ovan: Jeremy Benthams skiss över Panopticon
Bilaga 3.
Ovan: Arkitekt Carl Fredrik Hjelms skiss över cellfängelset i Luleå.
Bilaga 4. Foto: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: ”Vita Duvan” i Luleå. Torndelen till vänster. Nyare delen till höger. Här syns tydligt att grundfundamentet är högre på den nyare delen. Stora fönstret till vänster på tornbyggnaden är en ersättning till passagen i trä som gick över till ekonomibyggnaden.
Ovan: ”Vita Duvan” till höger. Personalbostaden till vänster.
Bilaga 5. Fotot: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: Vita Duvan. Här syns tydligt lanterninen uppe på tornbyggnaden. Det är här ljuset skulle komma in och lysa upp hela tornets centrum. Cellernas fönster är som synligt för små för att kunna motsvara det Panopticon krävde.
Ovan: Personalbostaden.
Bilaga 6. Foto: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: Inne i lanterninen. Det är de fönster som syns som skulle lysa upp innandömet.
Ovan: Övre våningen i tornbyggnaden. På bilden syns de ursprungliga dörrarna.
Bilaga 7. Foto: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: Spiraltrappan inne i tornbyggnaden. Detta är trappan som ”ersatte” vakttornet.
Ovan: Spiraltrappan sett från bottenvåningen. Lanterninen syns.
Bilaga 8. Foto: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: Celldörren sett inne i cellen. Observera titthålet på dörren.
Ovan: Cellen sett utifrån.
Bilaga 9. Foto: Fredrik Carlsson. 30/11-2006
Ovan: Den nyare delen av ”Vita Duvan”. Den så kallade cellängan. Tornbyggnaden syns längst bort i bild. Tidigare fanns ett hönsnät i mellanrummet mellan våningarna.
Ovan: Cellängan sett från övervåningen.