Kan man säga att detoxdieter vilar på en vetenskaplig grund, bara för att det existerar födoämnen med så kallat detoxifierande egenskaper? Givetvis inte. Även företrädare för en evidensbaserad detox erkänner att det idag snarare handlar om försäljningsargument, för att citera Cohen, professor i komplementär/integrativ medicin [9]: ”While a modern
science of ”detoxicology” seems to be emerging, evidence based detoxicology still seems quite far off, and at present ”detox” is certainly more of a sales pitch than a science”. Har Cohen rätt i att en modern ”detoxologi” håller på att växa fram? Det var
åtta år sedan han skrev sin krönika och inte mycket tyder på att vi är närmare idag än då. Förvisso har det gjorts mycket intressant forskning på temat ”ämnen med detoxifierande egenskaper”, men steget därifrån till kommersiella detoxpreparat är stort. Det
förekommer intressant nog en viss diskrepans mellan populära ämnen i detoxpreparat och ämnen intressanta ur forskningssynpunkt; det blev tidigt i arbetet klart att
kopplingen mellan aktuell forskning och detoxprodukter på många håll är obefintlig, om produktreferenser tvunget skulle skrivas ut skulle det snarare bli till Bondepraktikan än till artiklar hittade i PubMed. Frågor som har börjat ställas, men tyvärr inte på
tillräckligt bred front, är: vilka toxiner åsyftas? Vilka bevis finns på att de skadar vår hälsa? Hur går det att kvantifiera? Hur diagnostiserar vi en patient som är i behov av detox? Vilka behandlingar är effektiva för eliminering av vilka toxiner? Det är frågor som Dixon tar upp i ett försök att problematisera detoxboomens totala avsaknad av evidens [39]. Ernst ställde sig samma frågor i sin översiktsartikel 2012 [3] och menar att än så länge finns det inte evidens nog att kunna besvara en enda av punkterna.
En annan del av argumentationen kring detox baserar sig på att reningskurer som företeelse har funnits i tusentals år, därför måste det ligga något i det. Behovet av rening har blivit en alternativ dogm, det vill säga en fastslagen sanning som inte ifrågasätts, lika lite som vi ifrågasätter att jorden är rund. Jag tänker att det är en intressant aspekt av detoxboomen – varför känner vi behovet av att rena oss så pass starkt att vi betalar mycket pengar för något många av oss inte ens tror på fullt ut? Vad är det vi vill rena oss från? Stress, ångest, överflödiga kilon, köpa oss lite extra livslängd eller är det snarare en motivationshöjare i stil med att köpa nya träningskläder samtidigt som vi köper gymkort i januari? Det här är ett område värt att undersöka i sig. Mycket tyder på att vi mår sämre, sett i sjukskrivningstal, psykisk ohälsa och psykosomatiska åkommor [93-95]. De självskattningstester som finns rörande behov av detox är formulerade så att lejonparten av oss rekommenderas en kur. Givetvis finns det många som tycker att detoxdieter fungerar, oavsett evidens. Placebo är en konstaterad faktor att räkna med, både inom konventionell och alternativ medicin. Vi är även genetiskt olika och en framtid där medicinering skräddarsys för just din genuppsättning låter kanske som science fiction men är teknologiskt sett möjligt [96]. Givetvis är det möjligt att just du skulle bli hjälpt av ett preparat som inte visar signifikant effekt i större studier, men det är mer troligt att det rör sig om placebo. Kan det inte få vara så då? är ytterligare en högst relevant fråga. Tror jag på det och det hjälper mig att må bättre, oavsett orsak, har
det då inte fyllt sin funktion? Nja. För det första handlar det om oärlighet. Det är enorma belopp i omsättning, det finns en uppsjö bedragare som ser en chans att tjäna pengar inom en lukrativ marknad. Det finns alltid en risk att köpt preparat innehåller något helt annat än vad som står på förpackningen. Det är svårt att som konsument avgöra vilka påståenden det finns uppbackning för och vad som är rena falsarierna, därav lagstiftningen som dessvärre inte helt följs. Att försöka döva symtom med placebo kan även leda till underlåtelse att ta itu med grundproblemet, oavsett om det är av psykisk eller fysisk orsak; det vill säga det kan vara rent skadligt. Interaktioner med läkemedel eller riskerna med undernäring har redan nämnts.
Vi ser nu en samhällsutveckling som går bort från evidens, en utveckling som jämställer mediaprofilers tyckande med rådande forskningsläge och gärna ställer dem mot
varandra i morgonsoffor och debattprogram. Givetvis måste hela tiden rön ifrågasättas och utmanas för att vi skall komma vidare, men det måste ske på en evidensbaserad grund för att trovärdighet och på sikt patientsäkerhet inte skall urholkas.
Referenser
1. Egenvårdsnyheter [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård AB; 2015 [uppdaterad 21 april 2015;
citerad 25 maj 2015] Hämtad från: http://www.svenskegenvard.se/
2. Klein AV, Kiat H. Detox diets for toxin elimination and weight management: a critical review of
the evidence. J Hum Nutr Diet. 2014. doi: 10.1111/jhn.12286.
3. Ernst E. Alternative detox. Br Med Bull. 2012;101(1):33-8.
4. Lüning S. Hyllad trenddiet kritiseras av forskare [Internet]. Stockholm: SVT; 2014 [uppdaterad 22
januari 2014; citerad 24 mars 2015] Hämtad från: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/hyllad-
trenddiet-kritiseras-av-forskare.
5. Frey RJ. Detoxification Diets [Elektronisk resurs]. Vol 1. Detroit: The Gale Group; 2008.
6. VoYS. Debunking Detox. London: Sense about Science; 2009 [uppdaterad 2009; citerad 24 mars
2015] Hämtad från: http://www.senseaboutscience.org/pages/debunking-detox.html.
7. Nationalencyklopedin [Elektronisk resurs]. Malmö: NE; 2015.
8. Rang HP, Dale MM. Rang and Dale's pharmacology. 7 ed. Edinburgh: Churchill Livingstone;
2012.
9. Cohen M. 'Detox': science or sales pitch? Aust Fam Physician. 2007;36(12):1009-10.
10. Sears ME, Genuis SJ. Environmental Determinants of Chronic Disease and Medical Approaches:
Recognition, Avoidance, Supportive Therapy, and Detoxification. J Environ Public Health. 2012;2012:1-15. doi: 10.1155/2012/356798.
11. Genuis SJ. Elimination of persistent toxicants from the human body. Hum Exp Toxicol.
2011;30(1):3-18. doi: 10.1177/0960327110368417.
12. Bland JS, Barrager E, Reedy RG, Bland K. A medical food-supplemented detoxification program
in the management of chronic health problems. Altern Ther Health Med. 1995;1(5):62-71.
13. MacIntosh A, Ball K. The effects of a short program of detoxification in disease-free individuals.
Altern Ther Health Med. 2000;6(4):70.
14. Cecchini MA, Root DE, Rachunow JR, Gelb PM. Chemical exposures at the World Trade Center:
use of the Hubbard sauna detoxification regimen to remove toxins and restore health. Townsend
Letter. 2006;(273):58-65.
15. Kilburn KH, Warsaw RH, Shields MG. Neurobehavioral dysfunction in firemen exposed to
polycholorinated biphenyls (PCBs): possible improvement after detoxification. Arch
Environ Health. 1989;44(6):345-50.
16. Schnare DW, Denk G, Shields M, Brunton S. Evaluation of a detoxification regimen for fat stored
17. Crinnion WJ. Components of practical clinical detox programs - Sauna as a therapeutic tool. Altern
Ther Health Med. 2007;13(2):154-6.
18. Domingo JL, Gomez M, Llobet JM. Citric, malic and succinic acids as possible alternatives to
deferoxamine in aluminium toxicity. J Toxicol Clin Toxicol. 1988;26(1-2):67-79.
19. Ren HF, Jia HJ, Kim S, Maita M, Sato S, Yasui M, et al. Effect of Chinese parsley Coriandrum
sativum and chitosan on inhibiting the accumulation of cadmium in cultured rainbow trout Oncorhynchus mykiss. Fish Sci. 2006;72(2):263-9. doi: 10.1111/j.1444-2906.2006.01147.x.
20. Aga M, Iwaki K, Ueda Y, Ushio S, Masaki N, Fukuda S, et al. Preventive effect of Coriandrum
sativum (Chinese parsley) on localized lead deposition in ICR mice. J Ethnopharmacol. 2001;77(2-3):203-8. doi: 10.1016/s0378-8741(01)00299-9.
21. Ralston NVC, Raymond LJ. Dietary selenium's protective effects against methylmercury toxicity.
Toxicology. 2010;278(1):112-23. doi: 10.1016/j.tox.2010.06.004.
22. Li Y-F, Dong Z, Chen C, Li B, Gao Y, Qu L, et al. Organic Selenium Supplementation Increases
Mercury Excretion and Decreases Oxidative Damage in Long-Term Mercury-Exposed Residents from Wanshan, China. Environ Sci Technol. 2012;46(20):11313-8. doi: 10.1021/es302241v.
23. Seppanen K, Kantola M, Laatikainen R, Nyyssonen K, Valkonen VP, Kaarlopp V, et al. Effect of
supplementation with organic selenium on mercury status as measured by mercury in pubic hair.
J Trace Elem Med Bio. 2000;14(2):84-7. doi: 10.1016/s0946-672x(00)80035-8.
24. Uchikawa T, Maruyama I, Kumamoto S, Ando Y, Yasutake A. Chlorella suppresses
methylmercury transfer to the fetus in pregnant mice. J Toxicol Sci. 2011;36(5):675-80.
25. Uchikawa T, Ueno T, Hasegawa T, Maruyama I, Kumamoto S, Ando Y. Parachlorella beyerinckii
accelerates lead excretion in mice. Toxicol Ind Health. 2009;25(8):551-6. doi: 10.1177/0748233709346759.
26. Uchikawa T, Yasutake A, Kumamoto Y, Maruyama I, Kumamoto S, Ando Y. The influence of
Parachlorella beyerinckii CK-5 on the absorption and excretion of methylmercury (MeHg) in mice. J Toxicol Sci. 2010;35(1):101-5.
27. Huang Z, Li L, Huang G, Yan Q, Shi B, Xu X. Growth-inhibitory and metal-binding proteins in
Chlorella vulgaris exposed to cadmium or zinc. Aquat Toxicol. 2009;91(1):54-61. doi: 10.1016/j.aquatox.2008.10.003.
28. Yoshida N, Ishii K, Okuno T, Tanaka K. Purification and characterization of cadmium-binding
protein from unicelluar alga Chlorella sorokinian. Curr Microbiol. 2006;52(6):460-3. doi: 10.1007/s00284-005-0328-z.
29. Takekoshi H, Suzuki G, Chubachi H, Nakano M. Effect of Chlorella pyrenoidosa on fecal
excretion and liver accumulation of polychlorinated dibenzo-p-dioxin in mice. Chemosphere. 2005;59(2):297-304. doi: 10.1016/j.chemosphere.2004.11.026.
30. Morita K, Matsueda T, Iida T, Hasegawa T. Chlorella accelerates dioxin excretion in rats. J Nutr.
1999;129(9):1731-6.
31. Morita K, Ogata M, Hasegawa T. Chlorophyll derived from Chlorella inhibits dioxin absorption
from the gastrointestinal tract and accelerates dioxin excretion in rats. Environ Health Perspect. 2001;109(3):289-94. doi: 10.2307/3434698.
32. Zhao ZY, Liang L, Fan X, Yu Z, Hotchkiss AT, Wilk BJ, et al. The role of modified citrus pectin
as an effective chelator of lead in children hospitalized with toxic lead levels. Altern
Ther Health Med. 2008;14(4):34-8.
33. Crinnion WJ. Is modified citrus pectin an effective mobilizer of heavy metals in humans? Altern
Med Rev. 2008;13(4):283-6.
34. Ulbricht C, Basch E, Bryan JK, Conquer J, Giese N, Molchanova Y, et al. Modified citrus pectin:
A systematic review by the Natural Standard Research Collaboration. In: Merrick J, editor.
Alternative medicine yearbook, 2010. Health and human development. Hauppauge, NY, US: Nova Biomedical Books; 2012. p. 181-9.
35. Morita K, Tobiishi K. Increasing effect of nori on the fecal excretion of dioxin by rats. Biosci
Biotechnol Biochem. 2002;66(11):2306-13.
36. Jandacek RJ, Anderson N, Liu M, Zheng SQ, Yang Q, Tso P. Effects of yo-yo diet, caloric
restriction, and olestra on tissue distribution of hexachlorobenzene. Am J Physiol
Gastrointest Liver Physiol. 2005;288(2):292-9. doi: 10.1152/ajpgi.00285.2004.
37. Jandacek RJ, Heubi JE, Buckley DD, Khoury JC, Turner WE, Sjoedin A, et al. Reduction of the
body burden of PCBs and DDE by dietary intervention in a randomized trial. J Nutr Biochem. 2014;25(4):483-8. doi: 10.1016/j.jnutbio.2014.01.002.
38. Ernst E. 'Detox'. Focus Altern Complement Ther. 2009;14(3):163.
39. Dixon B. "Detox", a mass delusion. Lancet Infect Dis. 2005;5(5):261.
40. Bergman Å, Heindel JJ, Jobling S, Kidd KA, Zoeller TR (red). State of the science of endocrine
disrupting chemicals - 2012 [Internet]. WHO/UNEP; 2013. [citerad 1 juni 2015] Hämtad från: http://www.who.int/ceh/publications/endocrine/en/
41. Bryant SM, Kolodchak J. Serotonin syndrome resulting from an herbal detox cocktail. Am J
Emerg Med. 2004;22(7):625-6.
42. McKay CA. Use and misuse of metal chelation therapy. J Med Toxicol. 2013;9(4):301-2. doi:
10.1007/s13181-013-0349-0.
43. Kontoghiorghes GJ. The Proceedings of the 20th International Conference on Chelation held in the
USA: advances on new and old chelation therapies. Toxicol Mech Methods. 2013;23(1):1-4. doi: 10.3109/15376516.2012.720305.
44. Atwood KC, Woeckner E, Baratz RS, Sampson WI. Why the NIH Trial to Assess Chelation
Therapy (TACT) Should Be Abandoned. Medscape J Med. 2008;10(5):115.
45. Ulbricht C, Chao W, Costa D, Rusie-Seamon E, Weissner W, Woods J. Clinical Evidence of Herb-
Drug Interactions: A Systematic Review by the Natural Standard Research Collaboration.
Curr Drug Metab. 2008;9(10):1063-120.
46. Price DD, Finniss DG, Benedetti F. A comprehensive review of the placebo effect: recent
advances and current thought. Annu Rev Psychol. 2008;59:565-90. doi: 10.1146/annurev.psych.59.113006.095941.
47. EU-förordning 1169/2011 [Internet]. Stockholm: Livsmedelsverket; 2015. [uppdaterad 13 februari
2015; citerad 1 juni 2015] Hämtad från: http://www.livsmedelsverket.se/om-
oss/lagstiftning1/gallande-lagstiftning/eu-forordning-11692011/.
48. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 [Internet] Europaparlamentet:
Europeiska unionens råd. EUT L 304, 22.11.2011, s18. [citerad 1 juni 2015] Hämtad från:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:304:0018:0063:SV:PDF
49. Märkning [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård AB; 2015 [uppdaterad 28 oktober 2013; citerad
25 maj 2015] Hämtad från:
http://www.svenskegenvard.se/http://www.svenskegenvard.se/index.php/kosttillskott/maerkning.
50. Bergstedt T. EU kommer att rensa upp i hälsokostbranschen [Internet]. Stockholm: SR; 2012
[uppdaterad 23 april 2012; citerad 25 maj 2015] Hämtad från:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5076515
51. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006. Om näringspåståenden och
hälsopåståenden om livsmedel [Internet]. EUT L 404, 30.12.2006, s.9 [citerad 1 juni 2015]
Hämtad från: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006R1924-
20121129&qid=1396353460257&from=SV.
52. EU Register of nutrition and health claims made on foods [Internet]. Brussels: European
Commission. [citerad 1 juni 2015] Hämtad från: http://ec.europa.eu/nuhclaims/.
53. Weleda Björklövsextrakt 200 ml [Internet]. Stockholm: Apotea AB; 2015 [citerad 23 maj 2015]
Hämtad från: http://www.apotea.se/weleda-björklövsextrakt-200-ml
54. Chlorellapulver [Internet]. Årsta: Renée Voltaire AB [citerad 23 maj 2015] Hämtad från:
http://shop.reneevoltaire.se/specialkategorier-vegan-chlorellapulver-p-356.
55. Raw Nässelpulver 250g [Internet]. Malmö: Reco Organic Market Sweden AB [citerad 23 maj
2015] Hämtad från: http://www.rawfoodshop.se/ekologiskt-nasselpulver-p-458.html.
56. Vad är detox? [Internet]. Motala: Holistic Sverige AB; 2014 [uppdaterad 14 februari 2014; citerad
24 mars 2015] Hämtad från: http://www.holistic.se/produkter/index.php?kat=detox.
57. Marknadsföring av egenvårdsprodukter [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård AB; 2015
[uppdaterad 9 januari 2015; citerad 25 maj 2015]. Hämtad från:
http://www.svenskegenvard.se/index.php/marknadsoevervakning.
58. Vägledning för gränsdragning mellan hälsopåståenden för livsmedel och medicinska påståenden
[Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2011 [uppdaterad 17 februari 2011; citerad 24 mars 2015]
Hämtad från: https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Vagledning-for-
gransdragning-mellan-halsopastaenden-for-livsmedel-och-medicinska-pastaenden-/.
59. Hälsopåståenden [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård AB; 2014 [uppdaterad 2 januari 2014;
citerad 25 maj 2015]. Hämtad från:
http://www.svenskegenvard.se/index.php/haelsopastaenden/haelsopastaenden.
60. Ickegodkända hälsopåståenden [Internet]. Helsingfors: Livsmedelssäkerhetsverket Evira; 2013
[uppdaterad 27 juni 2013; citerad 23 maj 2015] Hämtad från:
http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackningar/
narings-+och+halsopastaenden/halsopastaenden/icke+godkanda+halsopastaenden.
61. Reklam för mat och kosttillskott [Internet]. Karlstad: Konsumentverket/KO; 2015 [uppdaterad 4
mars 2015; citerad 25 maj 2015] Hämtad från: http://www.konsumentverket.se/vart-arbete/lagar-
och-regler/marknadsforing-och-reklam/reklam--halsa/reklam-for-mat-och-kosttillskott/.
62. Eliaz I, Hotchkiss AT, Fishman ML, Rode D. The effect of modified citrus pectin on urinary
63. Eliaz I, Weil E, Wilk B. Integrative Medicine and the Role of Modified Citrus Pectin/Alginates in Heavy MetIntegrative Medicine and the Role of Modified Citrus Pectin/Alginates in Heavy Metal Chelation and Detoxification - Five Case Reports. Forsch Komplementmed. 2007;14(6):353.
64. Spirulina Pulver Eko [Internet]. Oslo: Life Europe/Norvestor [citerad 27 maj 2015] Hämtad från:
http://www.lifebutiken.se/produkter/supermat/alger-gront/spirulina-pulver-eko-200-g
65. Ajit Kiran K. Milk Thistle (Silybium Marianum) : a review. IJPRD. 2011;3(2):1.
66. Rambaldi A, Jacobs BP, Iaquinto G, Gluud C. Milk thistle for alcoholic and/or hepatitis B or C
liver diseases - a systematic cochrane hepato-biliary group review with meta-analyses of randomized clinical trials. Am J Gastroenterol. 2005;100(11):2583-91.
67. Mulrow C, Lawrence V, Jacobs B, Dennehy C, Sapp J, Ramirez G, et al. Milk thistle: effects on
liver disease and cirrhosis and clinical adverse effects. Evid Rep Technol Assess (Summ). 2000;(21):1-3.
68. Pradhan SC, Girish C. Hepatoprotective herbal drug, silymarin from experimental pharmacology
to clinical medicine. Indian J Med Res. 2006;124(5):491-504.
69. Venkataramanan R, Ramachandran V, Komoroski BJ, Zhang S, Schiff PL, Strom SC. Milk thistle,
a herbal supplement, decreases the activity of CYP3A4 and uridine diphosphoglucuronosyl transferase in human hepatocyte cultures. Drug Metab Dispos. 2000;28(11):1270-3.
70. Lucena MI, Andrade RJ, de la Cruz JP, Rodriguez-Mendizabal M, Blanco E, Sanchez de la Cuesta
F. Effects of silymarin MZ-80 on oxidative stress in patients with alcoholic cirrhosis. Results of a randomized, double-blind, placebo-controlled clinical study. Int J Clin Pharmacol Ther.
2002;40(1):2-8.
71. Nencini C, Giorgi G, Micheli L. Protective effect of silymarin on oxidative stress in rat brain.
Phytomedicine. 2007;14(2-3):129-35. doi: 10.1016/j.phymed.2006.02.005.
72. Malekinejad H, Rezabakhsh A, Rahmani F, Hobbenaghi R. Silymarin regulates the cytochrome
P450 3A2 and glutathione peroxides in the liver of streptozotocin-induced diabetic rats.
Phytomedicine. 2012;19(7):583-90. doi: 10.1016/j.phymed.2012.02.009.
73. Yes [Internet]. Spånga: Pharma Nord [citerad 21 maj 2015] Hämtad från:
http://www.pharmanord.se/products/details/yes.
74. Balk EM, Tatsioni A, Lichtenstein AH, Lau J, Pittas AG. Effect of chromium supplementation on
glucose metabolism and lipids: a systematic review of randomized controlled trials. Diabetes Care. 2007;30(8):2154-63. doi: 10.2337/dc06-0996.
75. Bailey CH. Improved meta-analytic methods show no effect of chromium supplements on fasting
glucose. Biol Trace Elem Res. 2014;157(1):1-8. doi: 10.1007/s12011-013-9863-9.
76. Suksomboon N, Poolsup N, Yuwanakorn A. Systematic review and meta-analysis of the efficacy
and safety of chromium supplementation in diabetes. J Clin Pharm Ther. 2014;39(3):292-306. doi: 10.1111/jcpt.12147.
77. Golubnitschaja O, Yeghiazaryan K. Opinion controversy to chromium picolinate therapy's safety
and efficacy: ignoring 'anecdotes' of case reports or recognising individual risks and new
guidelines urgency to introduce innovation by predictive diagnostics? EPMA J. 2012;3(1):11. doi: 10.1186/1878-5085-3-11.
78. Vincent JB. The potential value and toxicity of chromium picolinate as a nutritional supplement,
weight loss agent and muscle development agent. Sports Med. 2003;33(3):213-30.
79. Abrahamsson L, Nilsson G, Andersson A, (red.) Näringslära för högskolan. 5 ed. Stockholm:
Liber; 2006.
80. Launches of coconut water quintuple over the past five years [Internet]. Mintel Group Ltd; 2013
[uppdaterad 31 maj 2013; citerad 21 maj 2015] Hämtad från: http://www.mintel.com/press-
centre/food-and-drink/launches-of-coconut-water-quintuple-over-the-past-five-years.
81. Eriksson I, Öquist A. Kokosvatten och återhämtning/ vätskebalans efter fysisk träning - En
systematisk översiktsartikel [kandidatuppsats]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2014 [citerad 22 maj 2015] Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36292
82. Ismail I, Singh R, Sirisinghe RG. Rehydration with sodium-enriched coconut water after exercise-
induced dehydration. Southeast Asian J Trop Med Public Health. 2007;38(4):769-85.
83. Saat M, Singh R, Sirisinghe RG, Nawawi M. Rehydration after exercise with fresh young coconut
water, carbohydrate-electrolyte beverage and plain water. J Physiol Anthropol Appl Human Sci. 2002;21(2):93-104.
84. Kalman DS, Feldman S, Krieger DR, Bloomer RJ. Comparison of coconut water and a
carbohydrate-electrolyte sport drink on measures of hydration and physical performance in exercise-trained men. J Int Soc Sports Nutr. 2012;9(1):1. doi: 10.1186/1550-2783-9-1.
85. Backman M. Växande trend: basisk-alkalisk kost. Göteborgs Posten. [Internet] 4 maj 2014 [citerad
27 maj 2015] Hämtad från: http://www.gp.se/matdryck/1.2358843-vaxande-trend-basisk-alkalisk- kost
86. Thuresson C, Langborger R. Hälsopåverkan av syra- och basbildande livsmedel [kandidatuppsats]. Uppsala: SLU Dept. of Food Science; 2013 [citerad 25 maj 2015] Hämtad från:
http://stud.epsilon.slu.se/6330/
87. Kwak JH, Baek SH, Woo Y, Han JK, Kim BG, Kim OY, et al. Beneficial immunostimulatory
effect of short-term Chlorella supplementation: enhancement of Natural Killer cell activity and early inflammatory response (Randomized, double-blinded, placebo-controlled trial). Nutr J. 2012;11:8. doi: 10.1186/1475-2891-11-53.
88. Azocar J, Diaz A. Efficacy and safety of Chlorella supplementation in adults with chronic hepatitis
C virus infection. World J Gastroenterol. 2013;19(7):1085-90. doi: 10.3748/wjg.v19.i7.1085.
89. Miyazawa Y, Murayama T, Ooya N, Wang LF, Tung YC, Yamaguchi N. Immunomodulation by a
unicellular green-algae (Chlorella-Pyrenoidosa) in tumor-bearing mice. J Ethnopharmacol. 1988;24(2-3):135-46. doi: 10.1016/0378-8741(88)90145-6.
90. Hasegawa T, Kimura Y, Hiromatsu K, Kobayashi N, Yamada A, Makino M, et al. Effect of hot
water extract of Chlorella vulgaris on cytokine expression patterns in mice with murine acquired immunodeficiency syndrome after infection with Listeria monocytogenes. Immunopharmacology. 1997;35(3):273-82. doi: 10.1016/s0162-3109(96)00150-6.
91. Halperin SA, Smith B, Nolan C, Shay J, Kralovec J. Safety and immunoenhancing effect of a
Chlorella-derived dietary supplement in healthy adults undergoing influenza vaccination: randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Can Med Assoc J. 2003;169(2):111-7.
92. Abd El Baky H Hanaa, El-Baroty GS. Healthy Benefit of Microalgal Bioactive Substances.
Journal of Aquatic Science. 2013;1(1):11-22. doi: 10.12691/jas-1-1-3.
93. Ergon J. Tre gånger mer psykisk ohälsa bland unga. Stockholm: Sveriges Television AB; 2014
[uppdaterad 6 juni 2014 ; citerad 27 maj 2015] Hämtad från:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tredubblad-psykisk-ohalsa-bland-unga.
94. Mellgren F. Psykisk ohälsa fortsätter öka. Svenska Dagbladet [Internet] 15 februari 2013 [citerad
27 maj 2015] Hämtad från: http://www.svd.se/psykisk-ohalsa-fortsatter-oka.
95. Vingård E. Den psykiska ohälsan ökar och arbetsförhållandena är en bidragande orsak [Internet].
Stockholm: Forte; 2015 [uppdaterad 16 april 2015; citerad 27 maj 2015] Hämtad från: http://www.forte.se/sv/Publicerat/Publikationer/Arbetsliv/psykisk-ohalsa-arbetsliv-och- sjukfranvaro/
96. Skräddarsydd medicinering - Söksidor [Internet]. Stockholm: Forskning.se; 2015 [citerad 27 maj
2015] Hämtad från: http://search.forskning.se/soksidor/soksidan-via-
sokrutan.html?searchQuery=skr%C3%A4ddarsydd+medicinering&searchType=advanced&x=0&
Bilagor
Bilaga A - Frågeutskick till återförsäljare
Hej! Jag heter Åsa Ankarling och studerar hälsovetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar. Då jag för närvarande skriver mitt examensarbete om detoxprodukter och detoxifierande substanser i födoämnen, undrar jag vilka produkter som säljer mest? Jag skulle vara mycket tacksam om ni ville bistå mig med underlag på det området: vilka detoxprodukter i ert sortiment som säljer bäst och även, om det går för sig, ungefär hur stor omsättningen är på detoxprodukter?
Stort tack på förhand, Åsa Ankarling
Bilaga B - Frågeutskick till tillverkare
Hej, jag heter Åsa Ankarling och är student på Linnéuniversitetet i Kalmar, Sverige. Jag läser hälsovetenskap och arbetar för närvarande på mitt examensarbete, vilket avhandlar detoxifierande substanser i födoämnen. Jag har förstått att ni är en av de
största/populäraste tillverkarna av detoxpreparat på den svenska marknaden och skulle därför bli mycket tacksam om ni tog er tid att besvara några korta frågor, med
utgångspunkt från de X produkter som ligger under kategorin detox på er hemsida, det vill säga XX, XX, XX.
Om det känns för tidsödande eller blir för knepigt att svara på samtliga frågor, svara gärna efter bästa förmåga, bättre något än inget!
1, Vad innebär begreppet detox för er?
2, Vad krävs av en produkt för att ni skall namnge den med "cleansing" eller "detox"? 3, Lutar ni er på någon forskning och i sådana fall, har ni möjlighet att bifoga någon länk eller kortare sammanfattning av den aktuella forskningen?